Sv: Träning under "vintersäsongen", snacktråd
Så här gjorde jag (med det inte sagt att detta är den rätta metoden eller att den funkar på alla hästar):
Jag utrustade mig med lädergrimma, stigbett, kedja, longerlina, dressyrpisk, skor med stålhätta, hanskar, hjälm, en hink müsli, massor med tid och oändligt tålamod.
Fäste longerlinan och kedjan i både grimman och stigbettet för att inte få full kraft i stigbettet då min dam är väldigt känslig. Börjde sedan träna med att stå lite snett framför hästen och dutta den på sidan med pisken. Beröm när hon går framåt. Tränade på att backa på kommando och sedan fram igen vid duttande.
När detta fungerade gick vi fram mot rampen, och jag stod på rampen vänd mot hästen, duttade och bad henne gå framåt mot mig, samtidigt som jag backade. Massor med beröm när hon gick fram. Vi började några meter från rampen men ganska snabbt kom vi upp på den med framhovarna iaf.
Det viktiga här är att inte hindra hästen från att backa. Håller man inte i den är det svårt för den att slänga sig. Däremot behövdes stigbettet när hon efter backningen reste sig och försökte dra iväg, det var INTE ok. Gick sedan fram och tillbaka, några steg upp på rampen, stanna och beröm, backa ner igen och sen om från början. Bästa är ju om man kan backa innan hästen själv bestämmer sig för att gör det.
Efterhand kom vi upp i släpet, jag backandes före henne. Det blev trångt där framme så jag började låta henne gå förbi mig och gå fram själv medan jag stod bredvid henne. Går man ända fram till bommen får man müsli.
Första dagen nöjde jag mig när hon gick in och stod stilla ända inne med mig bredvid en liten stund och sen lungt och fint backade ut på kommando. Det tog totalt ca 1 timme och då stannade hon 2 m från rampen när vi började.
Nästa gång samma jobb, gick lite snabbare. Behövde nu kunna stänga och la då longerlinan runt bindringen där framme, och ut till min hand. Sen dutta och be henne gå in, men jag stannde utanför. Höll longerlinan sträckt för att guida huvudet i rätt riktning, men absolut inte dra i den och blev hon rädd och backade full slack på linan så att hon aldrig kände att jag försökte hålla kvar henne eller tvinga in henne i släpet.
Så småningom gick det så bra att det gick att stänga bakdörrarna och sen gå runt och ge massor med beröm och godis!
Använde sedan alla dessa grejer varje gång jag lastade de närmaste månaderna, tills hästen en dag tröttnade på att vänta när jag fumlade med att haka fast longerlinan och gick upp själv under tiden.
Nu har jag lädergrimma med kedjan bara fäst i ringen som ett vanligt grimskaft och ett spö i handen, går fram till rampen och släpper henne där. På hemvägen har jag bara tränset på och skickar in.
Både longerlinan och stigbettet ligger i transporten för att alltid vara med, men jag har inte använt dem sedan i somras.
*puh* Nu är det läggdax!