Jag använder mig vanligen av ett ord när jag inte kan hålla i klickern. Ett "bra" som sägs på ett specifikt sätt. Vi har då börjat med det i olika situationer från marken, så hon vet mycket väl vad det betyder. I början fick hon beröm redan för fattningen, sen för att hålla galoppen, därefter för att komma upp med ryggen ordentligt (något vi då givetvis först gjort i skritt och trav).
Nackdelen i början blev dock att hon tvärnitade för att få sin godis, så vi fick träna en del på att sakta ner lugnt
. Har godis i fickan, och ger det så som man ser på filmen i länken (petar in i mungipan, minst risk att mina fingrar råkar slinka med då).
Det gyllene mantrat är väl egentligen att ta det lugnt och stegvis. Fundera över hur man kan lägga grunden för att lyckas, redan innan man tänker på galoppen i sig.
Min (som nu tyvärr inte ska ridas mer p.g.a. yttre trauma) var mycket taggad när vi började träna fattningar och hon kopplade vad hon skulle göra. Hon fattade galopp, fick höra sitt ord, sakta ner och godis, var på väg att fatta på eget initiativ direkt igen
. Att hon skulle vänta på signal för galopp tog lite längre tid att träna in
Ser så framemot en kickstart med R+ 
Vår tränare sa att de hade nog tillräckligt liknande "klickerdialekt" så det skulle vara bra komplement för mig så lika bra att gå all in 
. 
