Vad har ni för ”stallhundar”?

[Nota]

Som rubriken lyder, vad har ni för ras med er i stallet och på ridturer?

Nästa hund SKA jag köpa från valp, där jag får vara med från början, välja med omsorg, och hitta någon som verkligen passar in i mitt liv. Jag har hittills bara haft omplaceringshundar till mig själv, vilket såklart också har varit fantastiskt, men nu vill jag verkligen vara med från början på nästa så jag får en som passar in på alla mina önskemål.

Jag var inne på labrador, men börjar tveka på om dom inte blir för stora? Dock så har jag absolut inte tänkt bort dom helt, men vill kunna ha lite fler förslag.

Hur livet ser ut:

Bor i villa med inhängnad tomt, dvs dörren står öppen från vi vaknar tills vi går och lägger oss när temperaturen tillåter.

Jag jobbar dygn, blir ca 7 dygn i månaden. Hunden lämnas då hos min pensionerade (65 år) mamma som är fullt frisk, pigg och aktiv när jag åker till jobbet, och hämtas där när jag kommer hem. Alltså i princip ingen ensamtid alls pga jobb. Mamma har haft hund hela livet, allt från Newfoundland till dvärgpudel, och tränat aktiv på brukshundsklubb som yngre. Hon har även en äldre tik i dag. Jag gissar att hon kommer skaffa en till hund efter henne då hon inte kan vara utan hund, så ”min” ras måste funkande andra hundar. Min ras måste också kunna lämnas och sova borta dessa dagar i månaden utan att bli orolig/stressad.

Har en son varannan vecka som fyller 8. Väldigt snäll och lugn mot djur, uppväxt med både häst och hund. Ser gärna att dom kan ha väldigt roligt i varandras sällskap, typ bada,spela fotboll, vara ute på gården och leka i snön osv.

Jag vill ha hunden med mig på ridturerna då jag i dagsläget alltid får dåligt samvete att lämna hunden hemma när jag ska till stallet. Rider oftast runt 1 h, i skogen, mest skritt och trav men nån galopp blir det ju så hunden måste orka. Ser att ridturen blir den ”stora” promenaden om dagen, sen blir dom övriga lugnare i vanligt promenadtempo på 30-40 minuter. Så en enkel, lydig hund som inte drar
iväg när den fått upp ett spår. Päls är inget problem, men efter att ha haft med mammas fd dvärgpudel till stallet flertal ggr så kanske inte just den pälsen är optimal. Om man inte gillar att pilla spån och höstrån

Gillar att gå i skog och mark, fiska både sommar och vinter, även om det inte blir av så ofta.

Bor i Dalarna så vi får oftast riktig vinter med kyla och snö, så ett plus om den klarar av det (att sätta på ett täcke ser jag inte som något bekymmer)

Hemma och inne vill jag ha en lugn hund, söker ingen ”arbetsmaskin” över huvud taget. Mer en aktivare sällskapshund. Kan absolut tänka mig att gå nån valpkurs/unghundskurs, men jag vill inte åka runt på träningar/kurser i tid och otid. Tycker det är superkul att träna in massa trick och övrig hjärngympa, annars så är bara vanlig vardagslydnad det som är intressant.

Vill kunna ha med mig hunden överallt, och den ska vara lugn i det. Vill att den ska gå bra med andra hundar då jag vill kunna hälsa på vänner som har hund, hunden jag har nu funkar inte alls med andra hundar förutom mammas, och det begränsar oss väldigt mycket såklart.

Och framförallt en frisk ras!

Jag förstår självklart att det ligger en massa träning bakom att tex kunna ha med sig hunden lös ute i skogen när man rider, och även till resterande grejer, men det underlättar ju att börja med en bra bas.

Vilken ras kommer upp i era huvuden först?

Labrador

 

[Malibu_Stacy]

Men nej...

Jättetråkigt, men de flesta röntgar ju i alla fall så gör din research noggrannt så tror jag du kan hitta någon riktigt trevlig!
Pingar på @hemlig som har lite koll på ”vanlig” labbe

 

[Maniac123]

Har hört att dalmatiner kan vara ganska tuffa hundar? Jag tänker att dom kanske kräver mer än vad jag kan ge då?

Skulle inte påstå att de är speciellt krävande gällande aktivering, de kräver absolut inte mer än du har beskrivit i första inlägget. De är väldigt nöjda med att få hänga med i vardagen och få springa av sig en timme lös i skogen typ. Funkar att träna lite vardagligt med men det är ju ingen hund man tragglar tävlingslydnad med.

Tyvärr är många ganska vassa mot andra hundar och en ung dalmatiner är ganska tuff och krävande uppfostringsmässigt. Det är verkligen peka med hela handen som gäller och vara sjukt konsekvent för de är galet envisa och testar varenda gräns om och om igen. Ger man med sig så lär de sig snabbt att man kan göra som man själv vill och då blir de inte roliga att ha o göra med.

Jag har haft rasen i 5 år nu, med 6-7 olika individer. Jag rör mig mycket i kretsarna och träffar många. Rasen är väldigt spretig och mycket är individuellt. Jag anser inte att rasen är svår för rätt person, men däremot är jag trött på att behöva tjata hål i huvudet så jag kommer att välja mjukare hundar i framtiden som gör som man säger åt dom Men det är ju helt en smaksak vad man gillar för typ av hund.

 

[Cilva]

@Fibusen Jag tror inte att du behöver oroa dig så mycket över korta ben i snön, jag känner många som jagar med Beagle i Norrbotten utan problem. Angående storlek på hund så är det enligt min mening mycket lättare med en lite mindre hund. Vi har en flat-korsning och en renvallare (typ storlek som en Finsk spets) och den sistnämnda är mycket lättare att ”ha” tycker jag.

 

[Fibusen]

Skulle inte påstå att de är speciellt krävande gällande aktivering, de kräver absolut inte mer än du har beskrivit i första inlägget. De är väldigt nöjda med att få hänga med i vardagen och få springa av sig en timme lös i skogen typ. Funkar att träna lite vardagligt med men det är ju ingen hund man tragglar tävlingslydnad med.

Tyvärr är många ganska vassa mot andra hundar och en ung dalmatiner är ganska tuff och krävande uppfostringsmässigt. Det är verkligen peka med hela handen som gäller och vara sjukt konsekvent för de är galet envisa och testar varenda gräns om och om igen. Ger man med sig så lär de sig snabbt att man kan göra som man själv vill och då blir de inte roliga att ha o göra med.

Jag har haft rasen i 5 år nu, med 6-7 olika individer. Jag rör mig mycket i kretsarna och träffar många. Rasen är väldigt spretig och mycket är individuellt. Jag anser inte att rasen är svår för rätt person, men däremot är jag trött på att behöva tjata hål i huvudet så jag kommer att välja mjukare hundar i framtiden som gör som man säger åt dom Men det är ju helt en smaksak vad man gillar för typ av hund.

Ja, då låter det inte som det är en ras för mig. Jag vill som sagt ha något väldigt enkelt för en gångs skull!

En lugn, mild, rolig hund med en stor skopa humor. Som går ihop med ”alla”, och som tycker det är kul att leka och lattja runt.

Bulldoggen vi har nu kan han sparka boll med två,tre gånger, sen går hon upp på trappen och sätter sig och ser butter ut. Hon vill inte gå ut när det regnar utan står kvar på trappen så man får SLÄPA runt henne, och hur mycket vi än nöter så kan hon knappt ”sitt”. Eller kan och kan, hon har inte lust just då.

Jag trodde jag skulle bli knäpp i början, men sen var det bara att acceptera, och nu älskar jag det! Jag älskar hennes lugn, personlighet, och lite ”men DET är väll onödigt”-attityd. Jag har aldrig mött en sån stor personlighet i en hund, och hon visar med hela kroppen vad hon tycker och tänker om allting.

Jag måste erkänna att jag är rädd att jag kommer sakna denna personlighet alldeles för mycket när jag skaffar mig en ”normal” hund...

Som jag sa till mamma, att ”tänk vad tråkigt om man ber en hund om något och dom bara gör det!”

Ja, jag har absolut blivit lite skadad!

 

[nejlica]

Tack, det är just sånna här inblickar jag behöver. Någon som faktist testat minihund i snö. Dock så tror jag att jag vill upp lite i storlek iallafall, men är toppen att veta att det faktist funkar OM man vill gå ner i storlek. En mindre hund är ju helt klart smidigare i många andra situationer också. Det är ju inte bara i stallet det ska funka.

Kom på en sak till som definitivt är smidigare med liten hund på ridturerna, och det är att hon är så lätt att plocka upp. Går vi längs stora vägen en bit hoppar jag av och bär henne (vill inte gå med kopplad hund och häst samtidigt och vill inte ha lös hund på stora vägen) samma om det är någonstans hon inte vill gå.

 

[mysboll]

Finsk lapphund?

Min ena lappis hade varit helt perfekt för TS! Min andra däremot har galet mycket jakt i sig så det gäller att man kollar linjerna noga men annars hade finsk lapphund kunnat fungera mer än väl!

 

[mysboll]

Som jag sa till mamma, att ”tänk vad tråkigt om man ber en hund om något och dom bara gör det!”

Baserat på det där så kan du absolut ha en finsk lapphund!

Men viftar du med lite gott godis så vänder de ut och in på sig.. Personlighet har de så det räcker och blir över.

 

[Wingates]

Lapsk Vallhund då?

 

[Fibusen]

Lapsk Vallhund då?

Ja, kanske det! Dom Hur mycket vallningsinstinkt har dom?

Och skillnaden mellan lapsk vallhund och finsk lapphund?

 

[Tajger]

På tal om lätt att ta med, en väninna hade sin pumi med på ridturer och när de mötte nån så hoppade hunden upp poch hon tog tag i halsbandet och hivade upp den i sadeln

 

[Lingon]

På tal om lätt att ta med, en väninna hade sin pumi med på ridturer och när de mötte nån så hoppade hunden upp poch hon tog tag i halsbandet och hivade upp den i sadeln

Wow! Så smidigt!

 

[movi]

Själva ridningen har jag lagt ner, är i stallet med barnbarnet och har gått promenader med storhäst och hund. Har dvärgscnauzer, funkar toppen, men hon är livrädd för ardenner, marken vibrerar väl Hon skulle gott kunna hänga med på ridturer, håller avstånd till hästarna.

 

[Malibu_Stacy]

Jag har ridit med min dvärgschnauzer (när jag bara hade en). Hon höll sig på behörigt avstånd och sprang bakom, inga problem att hänga med i alla gångarter men vid långa galoppsträckor fick hon såklart ta i rejält Hon har ingen jakt i sig och är väldigt lydig och följsam.
En del linjer har dock jakt i sig, min andra jag har nu skulle jag inte lita på att hon lyssnade på mig från hästryggen om det dyker upp en hare eller rådjur framför nosen på henne eller om hon får upp något spår, det skulle krävas mycket träning och jag tror nog inte att jag skulle kunna vara helt säker på att hon aldrig försvinner iväg.
Dock har dvärgschnauzern ju både skägg och benhår så det kan fastna en del skit där som man kan behöva borsta ur efter en heldag i stallet/skogen om det råkar vara blött ute eller kramsnö. Är det torrt eller många minus så fastnar det sällan saker

 

[Fetaost]

Min Dvärgschnauzer är jaktidiot och drar tom på enbart doftspår så han är aldrig lös längre utan staket runt. Gav upp och accepterade när han var 4 år att han aldrig skulle bli 100% säker lös. Eller ens 30% säker

 

[Malibu_Stacy]

Min Dvärgschnauzer är jaktidiot och drar tom på enbart doftspår så han är aldrig lös längre utan staket runt. Gav upp och accepterade när han var 4 år att han aldrig skulle bli 100% säker lös. Eller ens 30% säker

En del är verkligen så. Min första hane och den ena nuvarande tiken jagar, sistnämnda även på doft. Men jag har tränat mycket och hon kan numera komma tillbaka på inkallning om hon inte är allt för långt bort från början (vilket hon ytterst sällan är då hon gillar att gå i mina hälar).
Den andra nuvarande tiken och hennes dotter jag hade tidigare jagar inte alls. Väldigt linjebundet ändå även om enstaka individer alltid kan sticka ut.

 

[Fetaost]

En del är verkligen så. Min första hane och den ena nuvarande tiken jagar, sistnämnda även på doft. Men jag har tränat mycket och hon kan numera komma tillbaka på inkallning om hon inte är allt för långt bort från början (vilket hon ytterst sällan är då hon gillar att gå i mina hälar).
Den andra nuvarande tiken och hennes dotter jag hade tidigare jagar inte alls. Väldigt linjebundet ändå även om enstaka individer alltid kan sticka ut.

I början gick det hyfsat med inkallningen, tom så att han faktiskt bröt vid spår.
Men så har rådjur dykt upp mitt framför oss vid ett par tillfällen och då hjälpte inga lockrop i världen. Båda gångerna var han borta i ett par timmar. Sen dess sitter jakten stenhårt i honom. Det blev så belönande när de kom så nära.