Tjockistråden!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Du har helt rätt ameo. Det är kontroversiellt med operation och jag vill iaf inte diskutera just det. Skrev det bara för jag vill vara med i tråden. Jag har övervägt risker och vimsat i tre år så det är inget lätt beslut. Jag trodde jag skulle klara det men när jag alltid kunde tänka imorgon ska jag börja eller efter jul eller efter den där resan etc. Nu har jag klarat att köra med påsar i fem dagar och det går bra! Trodde jag aldrig.
Det är min krångliga diabetes och mina blodfetter som är tydligen något rekord av vad de flesta sett,och mitt diskbråck kombinerat med hereditet genom en smal vältränad släkt som ändå drabbas av hjärtinfarkter och blindhet av diabetes etc på löpande band som gör att jag måste lägga om min livsstil radikalt.
Jag har uttryckligen fått höra att jag lever livsfarligt. Och jag väger inte 85 utan 95 och det innebär inte att jag inte att jag är fet. Jag är jättefet och det är jobbigt att knyta skor och andas och det gör att det är inte så himla lätt att komma igång med vettig träning. Jag vill göra en hel livsstilsförändring och där är operation en del i det. Det är kanske olika hur de pratar om vikt på olika ställen. Jag kan inte ens komma med en brännskada eller halsont utan får höra om att de har en viltminskningsgrupp o dyl.
Det förklarar saken, absolut! Hoppas du får önskat resultat av din operation!
Jag tycker ofta att det opereras urskiljningslöst, att många opereras "av fel skäl". Många använder selektiv hörsel när de får nödvändig info om operationen och lever ändå i villfarelsen att det är en quickfix som gör att de kan leva som de vill efter operationen. (jag har en bekant som är opererad två gånger - först gastric banding, sen GBP), som har lyckats gå upp väldigt mycket efter båda operationerna. och där får jag liksom känslan av att hen har missat en väsentlig del av informationen... Och jag skulle kunna nämna fler med liknande resultat...)
Men har man medicinska problem så är det ju säkerligen både befogat och rätt att operera.
 
jaha nu börjar helgen igen, hopplöst med maten. Suget är betyligt högre när man sitter i soffan hela familjen.
Dagen har jag lyckats med, men morgondagen blir nog värre. Ska äta hos en som går på lchf, jag äter redan på tok för mycket fett.

Men ska ut och åka pulka med barnen, borde bränna en del där.
 
Ja nu får vi kämpa. Jag trodde att helger var enkla eftersom jag är ledig och kan ligga och slösurfa hela tiden om jag vill och att arbetsdagar skulle vara tuffa eftersom jag förväntas vara pigg och glad. Det är tvärtom. I min hektiska vardag finns så mycket annat att fokusera på så jag tar bara en kopp kaffe och kör på när det suger. Nu har jag verkligen insett den här helgen hur maten varit i något slags centrum för oss. Planera lite nya recept, något restaurangbesök och träffa några på fika med egenbakad smaskig paj har varit standard. Jaja det är typ två månader med flytande nu och bara att köpa läget.
 
Försöker tänka att jag gått liiite plus/minus noll idag trots allt. Gick en rejäl långpromenad med maken, men sen stannade vi på ett café och tog varsin stadig semla på hemvägen. Och så blev det indiskt till middag. Hm.
 
Katastrofdag igår! På kvällen var vi ute på stan och firade att jag har fått nytt jobb. Onyttigt och på tok för mycket, plus lite alkohol. Idag hoppas jag på att kunna ta igen gårdagen. Tanken är att komma iväg och träna ikväll, och middagen är redan planerad.

Imorgon börjar jag jobba efter en månads arbetslöshet. Nu kommer det viktiga... Att få fungerande mat- och träningsrutiner trots heltidsjobb och hästeri. Kommer troligen åka direkt från jobb till hästen, så jag måste försöka lösa det här med mellanmål.
 
KL

Jag anmälde intresse i en sån här tråd för ett par år sedan, men kom naturligtvis helt av mig, och fortsatte stadigt stega mot 3-siffrigt... :banghead:

Sedan dess har jag insett att jag inte har psyke och engagemang nog att hålla i de där "nu jävlar ska det ske"- lägena jag kan hamna i, mer än någon vecka, vilket resulterar i något slags våldsam berg-och dalbanabantning som ändå alltid slutar med att jag börjar "unna mig" hejdlöst -och går upp en storlek ytterligare. Börjar fundera på om jag lider av någon slags ätstörning, kanske BED?

Skaffade gymkort i höstas, men några pass tillsammans med en PT, men har varit där 3 gånger tror jag. Hästen är ung och underlaget superkasst, så inte mycket hjälp där heller. En anledning att ge sig ut, men ger inte supermycket motion i nuläget. Gick på rehab-vattengympa (överrörliga axlar) en gång i veckan under hösten, på arbetstid, funkade kanon! Tyvärr måste jag väl uppsöka sjukgymnasten igen och hävda att jag inte är helt bra för att få en omgång till, känns inte helt bra det heller.

Försökte få med sambon till det där gymmet, men han kan/vill inte binda upp sig de tider jag kan eftersom han har såååå mycket att göra i företaget. Sant iofs, men mina gymbesök var i så fall inplanerade efter 16 på vardagar, då är han ju klar med sina kundbesök. Istället går han hos en snordyr yoga/gyminstruktör -på förmiddagar. :meh: Ut och promenera med honom är jättetrist, han går jättesakta och jag är en superpowerwalkare av rang. ;) Dessutom har jag inte riktigt tid och ro att både sköta hästen och gå "tomrundor" som inte leder någonstans på vardagarna, och i nuläget är det lite för långt (och mörkt över skogen!) att promenera till stallet på vardagkvällar.

Matmässigt är vi också väldigt omaka.
Jag älskar grönsaker, bönor och sånt, medan hans intresse, kunskaper och smaklökar gärna håller sig runt korv, pannkaka och tacos. Jag mäktar inte med att stå för matlagningen varenda dag, och om jag nu gjorde det så är det ändå inte roligt att laga mat som den andra inte tycker är gott....
Tungjobbat som fan, alltså!

Så min nya strategi är följande:

*Inga häftiga förändringar den här gången, var glad för det lilla.
*Små hemmaträningspass med utvalda övningar. Börjar med att fokusera på bålstabiliteten för ridningens skull, och axlarna. Ingen idé att ha stora planer som ändå inte blir av.
*JAG bestämmer över vad JAG äter. Blir det simpel kvarg och bär till middag så blir det så, hellre det än en flottig hamburgare.
*Övervinna godissuget.
*Försöka få sambon att lära sig något litet enkelt, nyttigt recept, kanske morotssoppan han gillade? :devil:
*Säga upp gymkortet, det ger bara ångest.
*Fredag och ingen annan dag är frossardag, blev det något över så skall det sparas eller kastas, inte ätas upp under resten av helgen.

Resultat hittills:
-2 kg, fortfarande kvar på 2-siffrigt. :cool:
Dessvärre märks det inte på kläderna.

Är nyfiken på 5:2, skulle det kunna vara något för mig, eller är det dumt när man har så dålig självdisciplin? Ska ju inte göra något som är för svårt att hålla den här gången, som sagt... :angel:
 
@pinky jag går på 5:2 och tycker det är lätt. Nu räknar jag bara kalorier mina 2-dagar iofs vilket inte ger det otroliga resultatet som vissa uppnår i gruppen på fb som jag är med i. Mosley har ju dessutom en hemsida där det finns svar på frågor och så :)

Kl har varit ute och gått i 2 timmar idag, blåste som bara den men var barmark så inte halt iaf :)
 
Katastrofdag igår! På kvällen var vi ute på stan och firade att jag har fått nytt jobb. Onyttigt och på tok för mycket, plus lite alkohol. Idag hoppas jag på att kunna ta igen gårdagen. Tanken är att komma iväg och träna ikväll, och middagen är redan planerad.

Imorgon börjar jag jobba efter en månads arbetslöshet. Nu kommer det viktiga... Att få fungerande mat- och träningsrutiner trots heltidsjobb och hästeri. Kommer troligen åka direkt från jobb till hästen, så jag måste försöka lösa det här med mellanmål.

Kokt ägg eller kvarg :)

Jag äter alltid en äggmacka i bilen på väg hem, den jan ju förvaras där utan problem såhär års, till vår/sommar blir det nog drickkvarg istället.
 
Jag vet inte om jag får vara med här... men jag har haft 18,5 kilo som måste bort. Jag började den åttonde november, och har lyckats tappa 9,9 kilo so far. Så 8,6 kilo kvarstår. Då är jag någonstans "okej" på BMI-skalor och allt vad det heter. Helst vill jag tappa aningens till men jag tror inte det är någon idé, för då kan jag inte hålla mig där...
Jag har blivit storkonsument av kvarg. Och knäckebröd :).
Jag har hittills lyckats med hjälp av ett aktivitetsarmband (som bl a skäller på mig när jag sitter still för länge, typ på jobbet), en app där jag skriver allt jag äter och en 25 minuters morgonpromenad (går av en pendeltågsstation tidigare och går resten). Hoppas hoppas jag inte faller ur nu utan orkar hela vägen!
 
Jag har nu gjort min 3:e vecka med GI Rivstart. Inga problem med mat - får äta massor av god mat :D. Godissuget håller sig på avstånd, men vi (jag och sambon) håller oss till den matsedeln för respektive vecka. Jag verkligen älskar att ha färdiga veckomatsedlar. Behöver inte fundera på vad jag ska äta, utan bara handla hem och laga maten ;).

Dagens vägning visade ett resultat på vågen med + 2 hekto - MEN måttbandet visade - 2 cm för midjemåttet, - 2 cm för stussmått och 0,5 cm för överarm. Alltså har jag tappat 4,5 cm totalt för mina mätpunkter. Jag har skottat snö som en vettvilling senaste veckan och jag intalar mig at det har byggt muskler :p.

När det gäller snacket om BMI etc så är jag 165 cm över havet och väger i dagsläget 107,2 kg = BMI på drygt 39 = fetma. De som ser mig fattar inte hur mycket jag väger egentligen...

När jag satte igång med GI-dieten 5/1 vägde jag 111 kg. Har alltså tappat cirka 3 kg på 3 veckor och jag märker skillnad. Inte lika jobbigt att gå. Framför allt beror det på att jag tappat mest hull från magen. Viktminskningen på 3 kg har genererat ett minskat midjemått på 8 cm och stussmåttet har minskat med 6 cm. jag är nöjd med att försvinner där eftersom det fettet har kommit på plats sist...

Bara att kämpa på och se glad ut :)

/Lizzzie
 
Jag har nu gjort min 3:e vecka med GI Rivstart. Inga problem med mat - får äta massor av god mat :D. Godissuget håller sig på avstånd, men vi (jag och sambon) håller oss till den matsedeln för respektive vecka. Jag verkligen älskar att ha färdiga veckomatsedlar. Behöver inte fundera på vad jag ska äta, utan bara handla hem och laga maten ;).

Dagens vägning visade ett resultat på vågen med + 2 hekto - MEN måttbandet visade - 2 cm för midjemåttet, - 2 cm för stussmått och 0,5 cm för överarm. Alltså har jag tappat 4,5 cm totalt för mina mätpunkter. Jag har skottat snö som en vettvilling senaste veckan och jag intalar mig at det har byggt muskler :p.

När det gäller snacket om BMI etc så är jag 165 cm över havet och väger i dagsläget 107,2 kg = BMI på drygt 39 = fetma. De som ser mig fattar inte hur mycket jag väger egentligen...

När jag satte igång med GI-dieten 5/1 vägde jag 111 kg. Har alltså tappat cirka 3 kg på 3 veckor och jag märker skillnad. Inte lika jobbigt att gå. Framför allt beror det på att jag tappat mest hull från magen. Viktminskningen på 3 kg har genererat ett minskat midjemått på 8 cm och stussmåttet har minskat med 6 cm. jag är nöjd med att försvinner där eftersom det fettet har kommit på plats sist...

Bara att kämpa på och se glad ut :)

/Lizzzie


Låter ju helt fantastiskt, bra jobbat!

Man tänker sig inte att det ska hända något på så kort tid, måste vara jätteskönt. :)

Känner verkligen igen det där med att folk inte fattar hur mycket man egentligen väger. Ingen har gissat rätt på mig, det felar alltid på minst 15 kg. Tror inte de försöker vara snälla heller, inte alla. :angel:
 
Katastrofdag är till för att kommas över!

@Marty ge dig tid landa i jobb och hästrutin. Sen lägger du in träningen. Så du hinner landa i det viktigaste först :)
Tack för peppning :). Det löser sig säkert. Man måste bara lära sig nya rutiner.

@lil-sis Ägg har jag tänkt på faktiskt. Man ska bara ha rutinen att inte glömma att koka ägg. Funderar på att hitta någon mellis-bar också, för att ha något torrt som man bara kan rycka åt sig och inte behöver tänka på kylning osv.
 
Jag är övertygad om att dåligt samvete för "dåliga dagar" är en stor bov i vårt viktdrama. För risken är att det dåliga samvetet får oss att vrida våra tankar bakvänt, så vi tröstäter lite till när vi nu ändå har "misslyckats".
Om vi istället gör så gott vi kan och accepterar att vi har svagheter och inte bara bra dagar, så tror jag att vi har långsiktigt bäst chans att lyckas.
Jag är inte ännu hundra procent motiverad till en stor livsstilsförändring som skulle göra att jag rasar i vikt. Därför kommer jag inte heller försöka mig på något sådant. För ett misslyckande känns värre för mig än att inte börja alls...
Jag fortsätter med mina små myrsteg och hoppas att det leder åtminstone litegrann åt det håll jag önskar.

Kommande vecka ska jag försöka ta en liten powerwalk med mina stavar medan ena dottern kör ett löp-pass. Andra dottern promenerar och joggar lite med mig och efter detta kör de styrketräning (med sin friidrottsförening). Jag håller mig än så länge till mitt powerwalkande. Åsså ska jag försöka hinna rida några gånger den här veckan också.
Och inte äta alltför onyttigt...
 
@ameo jag tycker att du tänker helt rätt och jag tror verkligen på det sättet. Små steg som inte chockad kroppen. Jag har ju tänkt att göra samma sak. Men än så länge så ser jag det fortfarande som misslyckande om jag inte håller min ambition om att undvika att överäta/äta onyttigt. Jag borde kanske tänka "jag åt ju bra resterande 5 dagar denna veckan". Man vill ju se det där otroliga resultatet på vågen, men samtidigt måste man komma ihåg att man inte misslyckas om man försöker. Att kämpa och försöka är ju en vinst i sig.
 
Jag är övertygad om att dåligt samvete för "dåliga dagar" är en stor bov i vårt viktdrama. För risken är att det dåliga samvetet får oss att vrida våra tankar bakvänt, så vi tröstäter lite till när vi nu ändå har "misslyckats".
Precis det har varit mitt stora problem... "om jag nu ändå ätit en onyttig lunch är dagen/veckan förstörd och jag kan lika gärna... ". Nu skriver jag alltid upp det jag äter, har jag syndat till lunch blir det bara kvarg till middag. Liksom att ta konsekvensen. Och sen händer det ju inte varje dag att man syndar, så i det stora hela gör det liksom ingenting, om man gör det en gång vid ett mål och ganska sällan.

Väger mig varje dag (som man inte ska ;)) och det är intressant att se kurvan... först tappar jag lite, sen vinglar kurvan uppåt och småneråt, några hg, och sen plötsligt dyker den igen. Idag hade jag gått upp 5 hg jämfört med igår.

Hur många kcal per dag får ni äta?
 
Precis det har varit mitt stora problem... "om jag nu ändå ätit en onyttig lunch är dagen/veckan förstörd och jag kan lika gärna... ". Nu skriver jag alltid upp det jag äter, har jag syndat till lunch blir det bara kvarg till middag. Liksom att ta konsekvensen. Och sen händer det ju inte varje dag att man syndar, så i det stora hela gör det liksom ingenting, om man gör det en gång vid ett mål och ganska sällan.

Väger mig varje dag (som man inte ska ;)) och det är intressant att se kurvan... först tappar jag lite, sen vinglar kurvan uppåt och småneråt, några hg, och sen plötsligt dyker den igen. Idag hade jag gått upp 5 hg jämfört med igår.

Hur många kcal per dag får ni äta?

Har ingen kalorirestriktion men runt 1000kcal varav minst 60g protein är önskvärt. Vilket intressant nog inte verkar variera beroende på önskad slutvikt...

Följer man kostråden så hamnar man runt 1000 beroende på om man väljer fullfeta produkter eller inte.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Kopierar in förra trådstarten: En tråd för oss med STOR övervikt som vill pusha och peppas! Gå ner tillsammans. Med stor övervikt...
14 15 16
Svar
312
· Visningar
21 240
Senast: lizzie
·
Relationer Min sambo släppte bomben att han vill göra slut. Jag är helt förkrossad. Visst vi har bråkat ganska mycket på sistone och vi...
6 7 8
Svar
142
· Visningar
14 625
Senast: tott
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 184
Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
703
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp