Verkligen ❤ han kommer få det bästa avslutet jag kan ge honom, med människor runt sig som älskar honom extremt mycket.
Nu börjar jag gråta igen, det är så svårt att tänka sig livet utan honom
Jag förstår dig!
Det konstiga är att det går ändå, livet rullar på även efter. Tyngre och tråkigare än innan, men det släpper det med. Jag har ju varit med om några som fått vandra över, och det är fint. Det har alltid varit fina avslut, och gått lugnt till. Då har vi ändå varit hos veterinären och inte hemma.
Jag kanske är löjlig, men jag tror dom är med oss även efter. Jag minns en kväll när jag hade varit ner och handlat och satte nycklarna i dörren, och jag känner verkligen hur någon/något stryker mig längst benet, så pass tydligt att jag tittar ner. Han hade alltid bråttom in (och ut… Bråttom överallt!
) och klämde sig alltid förbi när jag fått upp dörren lite bara. Det kändes verkligen som om han var där då igen, jag blev helt kall och stel i hela kroppen för det kändes så verkligt, som om jag skulle kunna klappa på honom om jag hade stoppat ner handen.
Nu blev det ju akut med mammas hund, men annars så har vi alltid försökt få en fin sista tid med lite extra, min förra hund hade en fotboll som han älskade, vi spelade fotboll ute på gården kvarten innan vi behövde åka för att hinna till tiden vi hade bokat, den var den värsta och den bästa fotbollen jag någonsin spelat. Sorgen över att det var våran absolut sista, men glädjen över att han fick göra det han älskade det sista han gjorde. Han blev så väldigt uppspelt över den där bollen så vi lekte nästan aldrig med den med honom, för han var svår att bryta. Men då körde vi järnet!
Kvällen innan åt vi kyckling, som han älskade.
Det var hemskt att gå och lägga sig och veta att det var verkligen sista natten, och sista bilfärden, när han var så glad och hade en bra dag den dagen, då skulle han dö? Men NU är jag ju tacksam att han hade en bra dag den sista dagen.
Man hinner tänka så mycket före, under och direkt efter, nu när åren gått så tänker man annorlunda igen, och ser tillbaka på det och är tacksam att det gick så fint till. Tacksam att han hade en bra dag. Tacksam för åren vi faktist fick.
Det dröjer innan man kommer dit, olika länge och olika mycket, men det kommer det med. Tappa inte hoppet om det när det känns som allra mörkast.