Störningar på dressyrtävling (utbruten ur Dressyrsnack)

[settis]

Ja det är klart jag visar hänsyn i praktiken eftersom jag inte vill förstöra för någon annan. Jag är som sagt inget monster. Men jag tycker att det egentligen vore upp till ryttaren på banan att se till att hästen klarar mycket störning. Men jag tänker ju inte klampa runt som en dumelefant bara på princip för att visa att HA, hästen på banan klarar inte stök.

Det är skillnad på vad jag har för åsikter och hur jag för mig bland folk i verkligheten. Jag har liksom vett till att anpassa mig till situationen och jag har empati och vill att andra ska lyckas. Jag kan fortfarande tycka att ryttarna behöver jobba mer med sin egen häst medan jag smyger ut.

Åsikter och tyck och tänk har ju alla även jag. Men jag utgår att de flesta människor jobbar på så gott de kan och gör efter bästa förmåga. Jag vet ju inte hur folk har det men jag kan ju utgå utefter hur jag själv haft det och vilken resa jag gjort med en häst jag varit jätterädd för att rida på. Men om man aldrig har haft den känslan eller upplevelsen så är det nog svårt att sätta sig in i och då tycker man att det bara är.

 

[settis]

Nu är ju dressyrtävling vid C definitivt inte spännande miljö. Hund låg i mitt knä insvept i min kappa, så en såg typ en liten nos. Vad gäller fokus kan jag garantera att en hund i knät inte påverkar min förmåga att döma.

Förmodligen störde din hund ingen häst men uppenbarligen blev någon ryttare störd över det. Hur tänker du vidare när du fått till dig detta? Kommer du fortsätta ta med din hund på domaruppdrag eller tänker du att den får vara någon annanstans när du dömer tävlingar?

Jag vet ju som arrangör att det finns mycket åsikter om det ena än det andra. Vissa saker tar man till sig och försöker ändra på medans andra saker kan man inte lägga energi på eller är möjliga att ändra på. Men man försöker ju se vad man kan göra för att hålla de flesta nöjda och glada och vilja komma tillbaks

 

[ginnies]

Men angående hund i knäet på domare under tävling så nej, hunden har inte där att göra. Lös passning på ett annat sätt. Det är inte en rättighet att få ha med sig sin hund på jobbet. Hunden låg säkert still i knäet och uppförde sig men det tycker jag inte hör hit.

Tack.

 

[ginnies]

Ja och jag höll inte med dig.

Men då tycker du väl-antar jag- att skrivaren kan ta uppringande telesamtal, ta upp en prasslig kasse o ta upp en burk Fanta o öppna den samtidigt som din och andras hästar gör halt vid C för en ryggning? om de nu ska tåla det ena precis vid domarbordet så ska de tåla det andra.

 

[ginnies]

Det är knappast konstigt eller ovanligt att hästar reagerar på saker de annats hanterar bättre, när alla nerver redan är på utsidan.
Håller med om att hundar överlag inte är ovanligt i stall. Hund vid domarbordet är dock ovanligt. Iaf i mina trakter.

Jag har aldrig sett det, däremot vet jag en domare som hade med sin hund på tävling och blev tillsagt av dennes domarutbildar att hon inte fick det längre. Överdomaren anmälde och tog tag i det.

 

[ginnies]

Nu är ju dressyrtävling vid C definitivt inte spännande miljö. Hund låg i mitt knä insvept i min kappa, så en såg typ en liten nos. Vad gäller fokus kan jag garantera att en hund i knät inte påverkar min förmåga att döma.

Men jag frågar igen- du är ju snar med att skicka mail till förbundet osv , vilket är jättebra- när du nu hade din domarutbildare på tråden , då måste du väl tagit upp detta med hund i knäet under tiden du sitter och dömer?
Vad sa domarutbildaren om detta?

Eller har du någon egendispens för hunden är liten och enligt dig inte stört förut?

Och det handlar inte om att i efterhand säga att hunden inte störde, inte heller att det faktiskt inte hör till hur många hundar det är finns i stallarna eller hur mkt hästfolk som har hund-OM hunden skulle störa så tror jag inte du hade fått särskilt mkt medhåll på tävling av de ryttare som blivit störda som du får här i tråden.

Och om det nu bara är en som klagat, så är sannolikheten stor att det har pratats om det och den klagande faktiskt har fler i ryggen, så anmälaren vågat klaga.

 

[Piaff]

Åsikter och tyck och tänk har ju alla även jag. Men jag utgår att de flesta människor jobbar på så gott de kan och gör efter bästa förmåga. Jag vet ju inte hur folk har det men jag kan ju utgå utefter hur jag själv haft det och vilken resa jag gjort med en häst jag varit jätterädd för att rida på. Men om man aldrig har haft den känslan eller upplevelsen så är det nog svårt att sätta sig in i och då tycker man att det bara är.

Jag upplever väl snarare att väldigt många ryttare inte jobbar så mycket med sin egen häst utan snarare kräver en himla massa anpassning från omgivningen istället.

Min förra häst var otroligt explosiv men jag jobbade med henne så hon blev trygg nog att klara det mesta inne på banan. Min nuvarande häst är superstabil på banan men det är han ju för att jag jobbat med honom att bli det.

 

[Piaff]

Men då tycker du väl-antar jag- att skrivaren kan ta uppringande telesamtal, ta upp en prasslig kasse o ta upp en burk Fanta o öppna den samtidigt som din och andras hästar gör halt vid C för en ryggning? om de nu ska tåla det ena precis vid domarbordet så ska de tåla det andra.

Ta samtal blir svårt om de ska kunna skriva samtidigt så det är bara ett tramsigt exempel, de andra två sakerna tycker jag absolut en häst ska klara på banan. Kom igen, en prasslig kasse och en läskburk som öppnas? Det är ju vardagssaker? Om man inte ens har kunnat träna sin häst att klara lite prasselljud, vad gör man ute bland folk då?

 

[Blyger]

Om man inte ens har kunnat träna sin häst att klara lite prasselljud, vad gör man ute bland folk då?

Tränar sin häst på att vara ute bland folk?


Nu tävlar jag inte dressyr annat än online men jag åkte på premiering med min åring i somras och han var möjligtvis den stökigaste hästen där, men om vi inte får åka någonstans innan han är cool med allt, vart ska vi då kunna träna?
Även om jag skulle kunna "härma" en tävling/utställning osv hemma med publik och hundar och hela alltet går det ändå inte att komma ifrån att vi skulle vara på hemmaplan.

Tack gode gud var alla (som jag mötte/pratade med) väldigt förstående och snälla och tyckte det var duktigt av mig som vågade mig ut.

 

[settis]

Jag upplever väl snarare att väldigt många ryttare inte jobbar så mycket med sin egen häst utan snarare kräver en himla massa anpassning från omgivningen istället.

Min förra häst var otroligt explosiv men jag jobbade med henne så hon blev trygg nog att klara det mesta inne på banan. Min nuvarande häst är superstabil på banan men det är han ju för att jag jobbat med honom att bli det.

Jag håller med dig om att ju mer man tränar ju stabilare hästar får man oftast. Min häst var väldigt stabil och bra fram tills fem års ålder när han blev skrämd i skogen. Därefter fick jag ett helvete.

Inte bara att jag var rädd och hade fruktansvärd ångest utan man har fått försvara sig mot folk som precis som du tycker att man inte försöker tillräckligt.

Jag har haft tur som haft människor runt omkring mig som hjälpt mig så att jag inte blivit knäckt. Att jag ridit intermediare A i år är ingen slump, jag har kämpat hårt för detta och det mest mentalt

Har man inte själv varit rädd när man rider och fått den typ av panik många människor inte kan styra över så har man nog svårt att förstå andra. Det är ju inte något man själv styr över. Hade jag fått önska hade jag varit en totalt orädd människa precis som jag var när jag var ungdom. Men det är jag inte och då får man jobba och utsätta sig för det man klarar av och flytta ribban framåt. Det är ju som att säga till deprimerade människor eller utbrända människor att skärp till dig och ut och lev livet. Det funkar ju inte så.

Men absolut att man inte kan individanpassa tävlingar det går inte men man kan ju respektera och hjälpa varandra i den mån det går.

I detta fallet med hund i knäet hos domarn, nej det är absolut inget man som domare behöver ha med sig när man är betald för ett uppdrag. Lämna hunden hemma så slipper man ev klagomål och att det blir en stor grej.

 

[__sofia__]

Jag tävlar inte själv med häst, då min nuvarande häst är för hoppig och spänd av sig i sådana situationer och det känns onödigt att tävla då innan hon lärt sig hantera den typen av situationer bättre. Det skulle ju bara bli en potentiell stressituation i dagsläget.

Men egentligen tycker jag om tävlingar, att sätta upp mål som jag kan träna mot.

Jag tävlar med hundarna, och har där en hund som kan bli rädd för saker. Förra året diskade vi oss efter att en humla surrat förbi precis innan starten (hon är bland annat rädd för surrande insekter) så att hon var helt ofokuserad och inte kunde vara i fot, utan stod upp på min andra sida och tittade mot den, och det fortsatte på det spåret. Då gjorde jag så gott jag kunde så att hon skulle tycka det var kul efter det, och gjorde nog t.ex. bara de sakerna hon tycker är roligare.

Eftersom hunden är som hon är får jag ju acceptera att resultatet på tävlingar, om jag väljer att delta, är lite si och så - prio ett är ju alltid att hon ska tycka det är kul (och jag tycker om att ha mål att jobba mot, och det är ganska bra miljöträning). Det är ju inte upp till tävlingsplatsen att se till så att den tävlingen funkar för just min hund - inga insekter, inga konstiga dofter i gräset så att hon inte vill gå just där, inget blött gräs, inget som fladdrar eller smäller någonstans, osv.

Och jag tänker att det är liknande för häst. Hade jag anmält mig med min häst till en tävling, så är det ju inte upp till arrangören att göra tävlingsplatsen så tyst och lugn och stilla så att just min häst klarar av det (dvs ingen som rör sig, låter, ingen som hostar, ingen häst som pruttar, ingen häst som galopperar precis i närheten etc). Hade jag anmält mig, och hästen reagerat på något, så är det ju bara att ta det som en möjlighet för miljöträning och acceptera att jag behöver träna mer på det, och försöka göra så gott jag kan så att hästen ska komma från tävlingen med en positiv upplevelse.

Saker kan ju alltid hända. Jag har varit med som funktionär på hopptävling då harar sprungit in på banan under en ritt och rejsat runt, då funktionärer stått ivägen, att en katt kommer gående på banan, domarens hund i en hopptävling hade en gång smitit och var på väg in på banan en gång, att jägare kommit gående med hundar på framridningen, att allt blåst omkull, att solen skapar solkatter eller skarpa skuggor etc.

Jag har själv som funktionär ofta med mig en hund (en lugn hund som inte stör, dock en ganska stor hund) - jag är inte domare, utan oftast mer typ tävlingsledare, och rör mig runt om på tävlingsplatsen. Visst kan jag lämna hunden hemma, men jag föredrar att ha en hund med mig så länge min funktionärsroll funkar för det (jag skulle t.ex. inte ha med hunden om jag skulle stå på hoppbanan hela dagen) - och skulle jag inte få det är det kanske snarare så att jag väljer att inte hjälpa till som funktionär i framtiden. Hade hunden stört hade det varit en helt annan sak, men en lugn hund som inte stört på något sätt?

Folk kan alltid hitta saker att klaga på. Nu senaste tävlingen vi hade klagade en på att det var svårt att hitta, för att vi inte satt ut en separat skylt ute vid vägen om hästtävling - utan vi tyckte att det räckte med skylten om ridhus som redan finns. Under alla de åren (decennier troligtvis) som det arrangerats tävlingar på platsen har det aldrig satts ut separata tävlingsskyltar tidigare, och det har aldrig varit något problem tidigare - men nu plötsligt var det en som klagade. Kommer vi att ändra oss? Nja, jag skulle tro att vi inte orkar bry oss.

 

[settis]

Ta samtal blir svårt om de ska kunna skriva samtidigt så det är bara ett tramsigt exempel, de andra två sakerna tycker jag absolut en häst ska klara på banan. Kom igen, en prasslig kasse och en läskburk som öppnas? Det är ju vardagssaker? Om man inte ens har kunnat träna sin häst att klara lite prasselljud, vad gör man ute bland folk då?

Fast det är onödigt att sånt görs av funktionärer som har ett uppdrag som domarsekreterare.

I övrigt håller jag med om att man ska träna sina hästar på olika saker

Jag har ju tex fått till mig när jag skött insläpp vid hopptävling att inte släppa in nästa ryttare när den ryttaren red mot ett speciellt hinder. Det respekterade jag även om jag kan tycka att det inte borde störa. Jag har även flyttat på mig om någon hoppryttare inte varit bekväm med vart man stått/suttit på banan. Inte säger jag till folk att åk och miljöträna på en pay and jump utan jag flyttar mig.

Är ju samma med våra protokollspringare på våra tävlingar, de får ju instruktioner att se till att inte störa ekipage på bana 1 när de ska hämta protokoll på bana 2. Inget konstigt med det

 

[__sofia__]

Nja , inte riktigt så tänker jag- ryttarna -de flesta då- vill rida med så rättvisa faktorer som möjligt.

Jag har sett bebis i sele hos skrivaren, jag hade blivit vansinnig om barnet började skrika bakom skrivarens jacka o ritten blivit förstörd. Det hade jag inte blivit om barnet hade börjat skrika>/ skrek för alla ryttare. Det är skillnad.

På en blåsig utetävling förra året så kom tävlingsledaren i klubben på att sponsor"affischen" modell större och i tyg ( som fladdrade)skulle sättas upp under en paus mitt i klassen. Gör man så? Nej för hälften skulle då få rida ,med fladder intill och nära dressyrbanan. Försöka göra lika för alla.

Det här med att det ska vara lika för alla - tycker du att det även ska vara så åt andra hållet? Om man som tävlingsarrangör märker att det finns något som någon häst reagerar på, så får man inte ta undan det - eftersom det då inte blir lika för alla? Senaste tävlingen var det en ponny som, i början av hopptävlingen (dvs vi hade inte tänkt att det skulle vara något läskigt, innan ponnyn reagerade på det) kollade lite på en hög med bommar, vattenslang etc utanför banan - och banansvarig gick sedan och rättade till det lite så att det skulle se lite mindre läskigt ut. Inga problem för någon efter det. Skulle hen alltså inte fått göra det, eftersom alla andra också skulle få ha det läskiga där på samma sätt som de första ekipagen?

 

[settis]

Jag tävlar inte själv med häst, då min nuvarande häst är för hoppig och spänd av sig i sådana situationer och det känns onödigt att tävla då innan hon lärt sig hantera den typen av situationer bättre. Det skulle ju bara bli en potentiell stressituation i dagsläget.

Men egentligen tycker jag om tävlingar, att sätta upp mål som jag kan träna mot.

Jag tävlar med hundarna, och har där en hund som kan bli rädd för saker. Förra året diskade vi oss efter att en humla surrat förbi precis innan starten (hon är bland annat rädd för surrande insekter) så att hon var helt ofokuserad och inte kunde vara i fot, utan stod upp på min andra sida och tittade mot den, och det fortsatte på det spåret. Då gjorde jag så gott jag kunde så att hon skulle tycka det var kul efter det, och gjorde nog t.ex. bara de sakerna hon tycker är roligare.

Eftersom hunden är som hon är får jag ju acceptera att resultatet på tävlingar, om jag väljer att delta, är lite si och så - prio ett är ju alltid att hon ska tycka det är kul (och jag tycker om att ha mål att jobba mot, och det är ganska bra miljöträning). Det är ju inte upp till tävlingsplatsen att se till så att den tävlingen funkar för just min hund - inga insekter, inga konstiga dofter i gräset så att hon inte vill gå just där, inget blött gräs, inget som fladdrar eller smäller någonstans, osv.

Och jag tänker att det är liknande för häst. Hade jag anmält mig med min häst till en tävling, så är det ju inte upp till arrangören att göra tävlingsplatsen så tyst och lugn och stilla så att just min häst klarar av det (dvs ingen som rör sig, låter, ingen som hostar, ingen häst som pruttar, ingen häst som galopperar precis i närheten etc). Hade jag anmält mig, och hästen reagerat på något, så är det ju bara att ta det som en möjlighet för miljöträning och acceptera att jag behöver träna mer på det, och försöka göra så gott jag kan så att hästen ska komma från tävlingen med en positiv upplevelse.

Saker kan ju alltid hända. Jag har varit med som funktionär på hopptävling då harar sprungit in på banan under en ritt och rejsat runt, då funktionärer stått ivägen, att en katt kommer gående på banan, domarens hund i en hopptävling hade en gång smitit och var på väg in på banan en gång, att jägare kommit gående med hundar på framridningen, att allt blåst omkull, att solen skapar solkatter eller skarpa skuggor etc.

Jag har själv som funktionär ofta med mig en hund (en lugn hund som inte stör, dock en ganska stor hund) - jag är inte domare, utan oftast mer typ tävlingsledare, och rör mig runt om på tävlingsplatsen. Visst kan jag lämna hunden hemma, men jag föredrar att ha en hund med mig så länge min funktionärsroll funkar för det (jag skulle t.ex. inte ha med hunden om jag skulle stå på hoppbanan hela dagen) - och skulle jag inte få det är det kanske snarare så att jag väljer att inte hjälpa till som funktionär i framtiden. Hade hunden stört hade det varit en helt annan sak, men en lugn hund som inte stört på något sätt?

Folk kan alltid hitta saker att klaga på. Nu senaste tävlingen vi hade klagade en på att det var svårt att hitta, för att vi inte satt ut en separat skylt ute vid vägen om hästtävling - utan vi tyckte att det räckte med skylten om ridhus som redan finns. Under alla de åren (decennier troligtvis) som det arrangerats tävlingar på platsen har det aldrig satts ut separata tävlingsskyltar tidigare, och det har aldrig varit något problem tidigare - men nu plötsligt var det en som klagade. Kommer vi att ändra oss? Nja, jag skulle tro att vi inte orkar bry oss.

Nej man kan inte individanpassa tävlingar så är det. Har själv arrangerat tävlingar i över 20 år och vet hur det är. Jag kan ju inte tycka att dressyrfolket är så mycket värre än hoppfolket när det gäller åsikter kring tävlingsplatser. Upplever tvärtom, dressyrryttarna är enklare att hålla nöjda.

Du skriver ju själv att vissa uppdrag är det mer eller mindre lämpligt att ha med sig en hund på när man är funktionär. Precis så tycker jag med. Och att vara dressyrdomare är en post där man inte bör ha med sig en hund oavsett storlek anser jag. Precis som du inte tar med dig hunden in på hoppbanan så borde det vara självklart att man inte tar med sig hunden ner till domarbordet.

Jag har inte emot hundar alls vill jag tillägga

 

[Piaff]

Fast det är onödigt att sånt görs av funktionärer som har ett uppdrag som domarsekreterare.

I övrigt håller jag med om att man ska träna sina hästar på olika saker

Jag har ju tex fått till mig när jag skött insläpp vid hopptävling att inte släppa in nästa ryttare när den ryttaren red mot ett speciellt hinder. Det respekterade jag även om jag kan tycka att det inte borde störa. Jag har även flyttat på mig om någon hoppryttare inte varit bekväm med vart man stått/suttit på banan. Inte säger jag till folk att åk och miljöträna på en pay and jump utan jag flyttar mig.

Är ju samma med våra protokollspringare på våra tävlingar, de får ju instruktioner att se till att inte störa ekipage på bana 1 när de ska hämta protokoll på bana 2. Inget konstigt med det

Ja men återigen, det är skillnad på att du i din roll som domarsekretare ska vara fokuserad på din uppgift och därför inte tar samtal, prasslar med påsar och öppnar läskburkar under ritten. Men hästen borde rimligtvis klara av den typen av störningsmoment och liknande OM de händer.

 

[settis]

Ja men återigen, det är skillnad på att du i din roll som domarsekretare ska vara fokuserad på din uppgift och därför inte tar samtal, prasslar med påsar och öppnar läskburkar under ritten. Men hästen borde rimligtvis klara av den typen av störningsmoment och liknande OM de händer.

Ja precis

 

[__sofia__]

I detta fallet med hund i knäet hos domarn, nej det är absolut inget man som domare behöver ha med sig när man är betald för ett uppdrag. Lämna hunden hemma så slipper man ev klagomål och att det blir en stor grej.

Du skriver om betald för ett uppdrag - är det alltså mer okej om domaren är med i klubben som arrangerar och gör det oavlönat som alla andra funktionärer?

 

[__sofia__]

Nej man kan inte individanpassa tävlingar så är det. Har själv arrangerat tävlingar i över 20 år och vet hur det är. Jag kan ju inte tycka att dressyrfolket är så mycket värre än hoppfolket när det gäller åsikter kring tävlingsplatser. Upplever tvärtom, dressyrryttarna är enklare att hålla nöjda.

Du skriver ju själv att vissa uppdrag är det mer eller mindre lämpligt att ha med sig en hund på när man är funktionär. Precis så tycker jag med. Och att vara dressyrdomare är en post där man inte bör ha med sig en hund oavsett storlek anser jag. Precis som du inte tar med dig hunden in på hoppbanan så borde det vara självklart att man inte tar med sig hunden ner till domarbordet.

Jag har inte emot hundar alls vill jag tillägga

Beror det på var domaren sitter? Är det några problem att ha hund i knäet om man sitter i en bil på en utomhustävling? Om domaren inte sitter vid ett bord på ridhusbanan inne, utan uppe på läktaren på en speciell domarplats som är uppbyggd på läktaren vid C?

 

[fio]

Gissar att du varit på Nordhallands utebanor

Har ju inte åkt dit på deras utetävling av den anledningen men nu verkar det som fotbollsklubben inte använder den planen så mycket mer så nästa år vågar man kanske sig dit även på utesäsongen

Nej den fotbollsplanen är ju låångt bort Detta var på Clareberg. Dom delar i princip staket. Det tjongade gött i nätet när bollen träffade.
En boll rullade in på banan men det var ju Hille jag red han kastade i princip tillbaka den

Men det var längesedan och en miss i kalendern och arrangörerna var förtvivlade.

 

[Anna-Bella]

Jag har en vän som har blivit biten av hund och verkligen är livrädd för hundar. Det har hänt att hon gått av vägen för att kunna lägga ~20 meter mellan henne och hunden. Om det inte gått så har det hänt att hon vänt eller börjat storgråta. Som sagt, hon har verkligen problem med detta (och går i terapi). Går bättre om hon är med på att det kommer vara hundar på platsen, tex om hon går förbi en hundrastgård så vet hon att det troligen kommer dyka upp hundar, hon kan förbereda sig och det går bättre. Hade hon hållit på med hästar hade hon troligen kunnat vara beredd på att det fanns hundar på läktaren. Hon hade aldrig varit beredd på att domaren skulle ha en hund i knät och hon hade troligen ridit rätt därifrån. Det är ju inte bara hästarna som kan vara rädda.