Störiga saker vi stör oss på, del 38

[Malibu_Stacy]

Ja, just nu är jag redigt arg. Men väntar på återkoppling från fb, de skulle kolla varför det blivit "såhär"

Min ena hund avlivades, men den levande hundens försäkring avslutades och livförsäkring betalades ut. Det tog över två veckor för försäkringsbolaget att återuppliva försäkringen och betala ut den döda hundens livförsäkring istället. Det krävdes 3 samtal innan de hade lyckats fixa det. Inte jättekul att vara nervös de veckorna ifall den levande hunden hade blivit sjuk under tiden…

 

[Luzzan]

Min ena hund avlivades, men den levande hundens försäkring avslutades och livförsäkring betalades ut. Det tog över två veckor för försäkringsbolaget att återuppliva försäkringen och betala ut den döda hundens livförsäkring istället. Det krävdes 3 samtal innan de hade lyckats fixa det. Inte jättekul att vara nervös de veckorna ifall den levande hunden hade blivit sjuk under tiden…

Usch, ja det finns ju mycket som kan hända under tiden de "utreder"

 

[sthu]

La en beställning med rabattkod på en sida. När jag skulle betala fick jag felmeddelande att betalningen inte gått igenom. Kunde inte göra något mer, gick inte byta betalsätt eller nånting.
Mailade kundtjänst som sa att jag skulle lägga ordern igen. Men då funkade ju inte rabatten.. Gah!

 

[clusia]

Igår när jobbdagen var slut sa en i mitt skiftlag ”den här veckan har gått väldigt lugnt”. Ja, ni förstår ju själva att han jinxade allting.

Ännu en underbar dag i paradiset som jag brukar säga.

 

[Mia_R]

Bilen som jag lämnade in på verkstan i morse fick jag hämta i em och boka en ny tid. Den behövde mer än bara nya bromsbelägg, men skivorna fanns inte hemma utan jag ska lämna in den igen om 10 dagar. Fick en hemsk liten Polo som lånebil. Riktigt jobbigt att köra en manuell med foten i paket.

Hade en stor bit parmesan som låg framme på diskbänken. Upptäckte att jag har visserligen inga råttor eller möss som härjar, men en liten filur hade gnagt två stora hål i förpackningen.

 

[tanten]

Ja, just nu är jag redigt arg. Men väntar på återkoppling från fb, de skulle kolla varför det blivit "såhär"

Ett av våra avelsston försvann från vår gruppförsäkring och vi märkte det först när årspremien skulle betalas.

Försäkringsbolaget beklagade misstaget och erbjöd oss att betala in premien för den tid som gått.

 

[clusia]

Försäkringsbolaget beklagade misstaget och erbjöd oss att betala in premien för den tid som gått.

Så generöst

 

[Görel]

Jag är både störd och fascinerad av de personer som i offentliga miljöer klarar av att stänga av omgivningen så pass mycket att de inte ens märker när de är i vägen etc och inte heller märker omgivningens kontaktförsök. Jag har så gott som bara stött på män med den förmågan.

Idag på Willys, fredagseftermiddagsrusch. Man i medelåldern handlar en kundvagn full, pratar för fullt i telefon medan han packar upp varorna. Sen börjar han packa sina kassar medan kassören drar varorna, men är så inne i sin egen värld att han inte noterar att hans varor är färdigdragna och att han måste betala. Trots att killen i kassan försöker påtala hans uppmärksamhet händer inget på flera minuter, till slut går mannen bakom honom i kön fram och får kontakt.

För flera år sedan skulle jag backa ut från min dåvarande parkering. Bilarna stod parkerade på lång rad framför ett hus, det var ingen reguljär trafik där. Jag sitter i min bil och ska precis starta när en bil på väg ut från området stannar bakom min bil. Mannen som kör plockar fram sin mobil som han stirrar intensivt på. Jag tänker att han ska läsa ett mess och sen fortsätta köra, men inget händer.
Jag tänker att han märker att han står i vägen om jag startar motorn. Det gjorde han inte.
Jag tänker att han reagerar om jag tutar. Det gjorde han inte heller.
Jag tänker att han reagerar om jag börjar backa lite försiktigt. Jag hade fel där också.
Till slut fick jag gå ur min bil och knacka på hans ruta. Först då lyfter han blicken från sin telefon, ser skamsen ut men säger inget utan drar därifrån i full fart.

 

[cambodia]

Jag är både störd och fascinerad av de personer som i offentliga miljöer klarar av att stänga av omgivningen så pass mycket att de inte ens märker när de är i vägen etc och inte heller märker omgivningens kontaktförsök. Jag har så gott som bara stött på män med den förmågan.

Idag på Willys, fredagseftermiddagsrusch. Man i medelåldern handlar en kundvagn full, pratar för fullt i telefon medan han packar upp varorna. Sen börjar han packa sina kassar medan kassören drar varorna, men är så inne i sin egen värld att han inte noterar att hans varor är färdigdragna och att han måste betala. Trots att killen i kassan försöker påtala hans uppmärksamhet händer inget på flera minuter, till slut går mannen bakom honom i kön fram och får kontakt.

För flera år sedan skulle jag backa ut från min dåvarande parkering. Bilarna stod parkerade på lång rad framför ett hus, det var ingen reguljär trafik där. Jag sitter i min bil och ska precis starta när en bil på väg ut från området stannar bakom min bil. Mannen som kör plockar fram sin mobil som han stirrar intensivt på. Jag tänker att han ska läsa ett mess och sen fortsätta köra, men inget händer.
Jag tänker att han märker att han står i vägen om jag startar motorn. Det gjorde han inte.
Jag tänker att han reagerar om jag tutar. Det gjorde han inte heller.
Jag tänker att han reagerar om jag börjar backa lite försiktigt. Jag hade fel där också.
Till slut fick jag gå ur min bil och knacka på hans ruta. Först då lyfter han blicken från sin telefon, ser skamsen ut men säger inget utan drar därifrån i full fart.

Jag fick blinka med helljuset åt en man igår som gick mitt (!) i vägen tittandes i sin mobil. Visserligen vid ett hyreshus/parkering men det är en bilväg. Vi stod lixom två bilar på rad och väntade på honom…

Han skrattade och hoppade undan, morsade lite skamset.

(Hade kunnat tuta men var på rätt bra humör just då )

 

[cambodia]

För övrigt stör jag mig på att jag inte riktigt vet vad jag ska göra med en vänskapsrelation som jag har. Det skaver rätt mycket nu och jag undrar om jag borde ta tag i det eller bara låta det vara. Det går lixom bara åt ena hållet känns det som. Jag bara ger men får inget tillbaka. Hon kan också bli sur om jag tex inte undrat varför hon inte var på jobbet (eftersom jag inte tänkte på det när jag hade fullt upp). Vi jobbar på olika avdelningar och hon är ofta sjuk så inget konstigt lixom. Jag tycker inte längre det är kul att berätta saker för jag får ingen respons. Och om vi jämför med ovan nämnda scenario så var jag borta två dagar förra veckan utan att hon ens undrade vad jag gjorde. Jag är väldigt sällan borta från jobbet. Jag skrev något om att jag var ute på äventyr men hon frågade inget tillbaka. Så, varför ska jag då fråga om henne?

Det låter så töntigt när jag skriver det såhär, men det är så många saker som retar mig. Ja, jag vet inte…

 

[Görel]

Jag fick blinka med helljuset åt en man igår som gick mitt (!) i vägen tittandes i sin mobil. Visserligen vid ett hyreshus/parkering men det är en bilväg. Vi stod lixom två bilar på rad och väntade på honom…

Han skrattade och hoppade undan, morsade lite skamset.

(Hade kunnat tuta men var på rätt bra humör just då )

Man undrar hur de har lyckats överleva så länge...

 

[Görel]

För övrigt stör jag mig på att jag inte riktigt vet vad jag ska göra med en vänskapsrelation som jag har. Det skaver rätt mycket nu och jag undrar om jag borde ta tag i det eller bara låta det vara. Det går lixom bara åt ena hållet känns det som. Jag bara ger men får inget tillbaka. Hon kan också bli sur om jag tex inte undrat varför hon inte var på jobbet (eftersom jag inte tänkte på det när jag hade fullt upp). Vi jobbar på olika avdelningar och hon är ofta sjuk så inget konstigt lixom. Jag tycker inte längre det är kul att berätta saker för jag får ingen respons. Och om vi jämför med ovan nämnda scenario så var jag borta två dagar förra veckan utan att hon ens undrade vad jag gjorde. Jag är väldigt sällan borta från jobbet. Jag skrev något om att jag var ute på äventyr men hon frågade inget tillbaka. Så, varför ska jag då fråga om henne?

Det låter så töntigt när jag skriver det såhär, men det är så många saker som retar mig. Ja, jag vet inte…

Inte alls, jag har också haft en sådan relation. Min kompis kunde berätta evighetslånga poänglösa historier som jag snällt lyssnade på, men när jag ville prata om sånt som jag hade på hjärtat hade hon inte ork att lyssna. Jag hade möjlighet att låta den relationen rinna ut i sanden.

Ett väldigt egoistiskt beteende tycker jag är okej ett kortare tag om det har hänt något traumatiskt har hänt, man mår dåligt eller så, om man sen återgå till att vara en vän som inte bara ger utan också tar. I mitt fall hade det pågått i ett halvår och för mig var det för lång tid att inte få något tillbaka på.

 

[FeatherCloud]

Igår uppstod en diskussion på min enhet. Det rörde en sakfråga, som vi regelbundet har i uppdrag att ta ställning till. Jag och en kollega (1) gjorde en tolkning utifrån det styrande dokument vi har att förhålla oss till. En annan kollega (2) gjorde en annan tolkning utifrån (i min mening) personligt tycke. Vi diskuterade ganska livligt och jag och kollega 1 var tydliga med att vi ansåg att 2 hade fel och varför, men det var aldrig några höjda röster eller något som gick över gränsen utan vi diskuterade just sak. Idag fick jag veta att 2 har gått till chefen och klagat på att det blev så dålig stämning på mötet. Orsaken? För att hen inte fick rätt... Chefen var dock med på mötet och delar min uppfattning, men det stör mig ändå att det ska vara så otroligt känsligt. Det blir inte automatiskt dålig stämning för att man inte håller med varandra...

 

[alazzi]

Benet vek sig under mig när jag reste mig och skulle gå. Nu har jag beställt en käpp. F-n jag är 64 år och slut i kroppen..

 

[cambodia]

Inte alls, jag har också haft en sådan relation. Min kompis kunde berätta evighetslånga poänglösa historier som jag snällt lyssnade på, men när jag ville prata om sånt som jag hade på hjärtat hade hon inte ork att lyssna. Jag hade möjlighet att låta den relationen rinna ut i sanden.

Ett väldigt egoistiskt beteende tycker jag är okej ett kortare tag om det har hänt något traumatiskt har hänt, man mår dåligt eller så, om man sen återgå till att vara en vän som inte bara ger utan också tar. I mitt fall hade det pågått i ett halvår och för mig var det för lång tid att inte få något tillbaka på.

Precis så. Du förstår hur jag menar!
Det har pågått en ganska lång tid nu…

 

[Rosett]

Har ont i magen. Hade behövt Inolaxol men den är testad sen evigheter.

 

[tanten]

Har ont i magen. Hade behövt Inolaxol men den är testad sen evigheter.

Och Novo Nordisk tillverkar så mycket bantningsmedel att de fått slut på engångspennor.

Insulin i engångspennor är restat till september. Finns bara ampuller till flergångspennor samt i flaska.

 

[Rosett]

Och Novo Nordisk tillverkar så mycket bantningsmedel att de fått slut på engångspennor.

Insulin i engångspennor är restat till september. Finns bara ampuller till flergångspennor samt i flaska.

Vad har det med mitt inlägg att göra?

 

[Avalbane]

Av någon anledning har jag börjat få upp jättefina smycken och annat fint i Facebook flödet.

Det störiga då? Priset är ju lååångt över min budget. Billigaste jag sett är ett par örhängen för 4600 eller så. Annars brukar det vara för en 18.000 upp mot 100.000. Chanelväskor brukar också dyka upp.

Kan väl få reklam för fina saker för en mer anpassad budget. Typ gratis.

 

[athena_arabians]

Igår när jobbdagen var slut sa en i mitt skiftlag ”den här veckan har gått väldigt lugnt”. Ja, ni förstår ju själva att han jinxade allting.

Ännu en underbar dag i paradiset som jag brukar säga.

Säga sådant var det typ spöstraff på när jag jobbade på SSAB