Stora Snacktråden tre

Sv: Stora Snacktråden tre

Det låter jättemärkligt. På vårt dagis har de knytkalasmiddag en gång om året, alla föräldrar tar med sig mat och så äter man tillsammans på dagis. Jätteuppskattat av barnen, och roligt för oss för föräldrar att få träffa de andra barnen och föräldrarna mer än vad som blir vid hämtning och lämning. Hursomhelst, i år var det på en onsdag, vilket är ledig dag för vårt barn, men det var inga problem alls, han och jag gick dit när det började, helt enkelt. Han blev inte alls förvirrad, varför skulle han bli det?
 
Sv: Stora Snacktråden tre

kl


Jag tycker också det låter konstigt, ska man ordna barnvakt för att sitta på dagis och fika? :D
Jag hade inte heller gått och jag hade nog skyllt på att jag inte hade barnvakt.
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Skulle det vara mindre förvirrande för barnet att först bli lämnat och att föräldern kommer sen och att man inte ska hem genast då eller vad menar de?
Jag förstår inte alls vad det är som skulle förvirra barnet. När mina barn gick på dagis hade de nog snarare tyckt att det var roligt att jag skulle följa med in och leka istället för att bara lämna som vanligt.
Mycket märkligt resonemang tycker jag.
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Barnet maste följa med hem sen efter fikat.
Förra aret var vi mitt i inskolningen av Maja vid morsdagfikat och da kan jag första om det hade blivit lite förvirrande för henne. Nu tycker jag mer synd om henne, dom har bakat muffins till fikat och sa kommer inte jag fa äta av muffinsen hon bakat.
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Jag tycker att det låter konstigt. Vi hade med oss L när vi hade utvecklingssamtal med hans dagmamma, han följde med och lekte i lekrummet under tiden vi pratade, det var inga problem alls.
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Ja är man mitt i inskolningen så får man ju tänka till lite men nu tycker jag att deras resonemang bara är konstigt. För ett litet barn är det ju jättestort att få göra fika till föräldrarna och att sen inte just min mamma/pappa ens får komma, det är klart att det blir en (i mina ögon) helt onödig besvikelse för ett litet barn.
Du/ni får väl försöka hitta på någon bra orsak om hon frågar och annars inte låtsas om det. Ni kanske kan baka något hemma som hon får bjuda er på som tröst istället.
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Hon har inte sagt ngt sa hon kopplar kanske inte ihop baket med "mammafikat", blir säkert värre för dom barnen som är där den dagen om mamman inte kan komma. Dom hade gjort ljuslyckor ocksa som alla mammor fick vid hämtningen igar.
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Eftersom ingen annan skriver här just nu sa gör jag det igen :)

Jag maste ventilera en sak, far inget stöd av sambon alls sa jag vill höra hur ni tänker.

Pa tisdag ska Emilias Kindergarten pa utflykt. Dom ska aka buss ungefär 30 min dit och större delen är pa motorväg (där det kör väldigt mkt tung trafik).
Jag känner mig inte alls trygg i att skicka iväg henne med buss, i bil aker hon bakatvänt och vi är noga med säkerheten sa att lata henne aka oskyddad i buss känns jobbigt. Sambon tycker att jag är larvig, att det är farligare att ga/cykla.

Hur skulle ni känna?
(Emilia är 4 ar)
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Moas dagis åker på utflykt ibland till en lekpark i grannkommunen, en bussresa på 90-väg ca 20 minuter. Hon åker också bakåtvänt i vår bil men vi låter henne följa med där, de har ju iaf bälte och jag intalar mig själv samma sak som din sambo säger :D
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Jag skulle också släppa iväg mitt barn. Det är ju inte så att hon är oskyddad, bara mindre skyddad än om hon satt bakåtvänd.
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Jag kommer låta henne åka, hon skulle bli ledsen om hon missade det. Men jag kommer vara orolig till jag hämtat hem henne igen. Sannolikheten att ngt händer är liten tänk om det gör det. Jag har för mkt katastroftänk, drömmer ofta mardrömmar om att det händer barnen något. Jag har svårt att släppa iväg barnen på saker med deras farmor också, för tänk om det händer något och jag inte är med. Samtidigt är jag inte direkt överbeskyddande mot dom, bara jag är med så känns det bra.
 
Senast ändrad:
Sv: Stora Snacktråden tre

kl
Hittills idag har jag fått räkna till 10 mååånga gånger, trodde Moa skulle fylla fyra i höst och inte 14.
Beter sig som en bortskämd skitunge som är van att få som hon vill alltid, gaaaah!!
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Buss är säkrare än bil vid en olycka (som ör extremt ovanligt) och är de dessutom bältade så skulle inte jag oroa mig mer än vanligt.

(Knappast aktuellt längre men ändå).
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Nu dammar jag av den här tråden igen...

Har varit "under isen" ett par månader och nu behöver jag lite vägledning.

Jag och min dotters pappa ska separera, gå skilda vägar, flytta isär och jag vet inte riktigt hur man ska berätta det för vår dotter. Jag får sådan sjuk ångest bara jag tänker tanken. Hur ska en 4 åring förstå, hur gör man detta smidigast för henne?

Någon här inne som har några bra råd att komma med, kanske någon som separerat där barn i 4 års ålder finns involverade?

/ Ledsen C
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Nu dammar jag av den här tråden igen...

Har varit "under isen" ett par månader och nu behöver jag lite vägledning.

Jag och min dotters pappa ska separera, gå skilda vägar, flytta isär och jag vet inte riktigt hur man ska berätta det för vår dotter. Jag får sådan sjuk ångest bara jag tänker tanken. Hur ska en 4 åring förstå, hur gör man detta smidigast för henne?

Någon här inne som har några bra råd att komma med, kanske någon som separerat där barn i 4 års ålder finns involverade?

/ Ledsen C

Vi separerade tidigare i år, strax innan sonen skulle fylla fyra. Vi pratade med en kurator (kopplad till bvc) innan för att få lite råd hur vi skulle tala om det och vad vi skulle säga.

Vi satte oss helt enkelt ner allihop och sa att mamma och pappa inte skulle bo ihop mer för vi älskade inte varandra längre. Vi var noga med att tala om att vi alltid skulle älska honom och att han aldrig skulle behöva bo ensam. Det var hans första kommentar: "Men jag vill inte bo ensam."

Sen kom det inte så mycket mer frågor eller kommentarer just då utan dom lite senare. Oftast var det funderingar om möbler, kaffebryggare och knäckebröd... I vårt fall har det gått väldigt bra. Klart att det har varit jobbigt för oss alla men på det stora hela har det gått bra.

I början (när jag flyttat) var sonen arg. Jättearg. Det var väl hans sätt att få ut sina känslor.

Vi har honom en vecka var, men fick rådet att mjukstarta med några dagar i taget. Det blev 1-3 dagar, lite beroende på hur jag jobbade. Efter drygt en månad började vi med varannan vecka och det blev lättare för oss alla. Märktes skillnad på sonens humör. Om det var pga det eller om han helt enkelt "smält" allt vet jag inte, men skillnad blev det. Nu fungerar det bra!

Du får fråga mer om du tror att det kan hjälpa!
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Cala vad tråkigt att ni ska separera. Jag tycker syrran skrev ett bra svar till dig, så har jag förklarat för Sam när han frågar varför inte kompisens mamma och pappa bor ihop, mormor och morfar. Jag har varit millimeter från att kasta ut sambon nu i sommar, han har alkoholproblem och jag vägrar låta barnen växa upp så. Så lika bra att han är iväg och jobbar, så kanske vi finner varann igen.

Uppdatering från mej. Trean Charlie har blivit 4 månader och är glad och enkel. Charmar allt och alla. Sambon jobbar i Norge för tillfället, ganska tufft för mig och barnen alltså. Han kommer hem varannan helg. Sam och Isaac är två härliga ungar och vi har flyttat in mitt emellan två barnfamiljer med barn i samma åldrar som mina vilket hjälper jättemycket, jag hinner gå med hundstackaren, amma Charlie och förbereda middag medan barnen leker. Allting är så barnvänligt här, friluftsbadet, skateboardrampen och fem lekplatser ligger inom 500 m och det är stora fina cykelstigar överallt.
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Så ledsen jag blev att få höra att ni ska gå isär :(
De råd jag kan ge är att ni aldrig bråkar eller pratar illa om varandra framför henne. Det vet du säkert redan men det kan iallafall vara bra att ni gemensamt bestämmer er för det för är det något som verkligen skadar barnen så är det att få höra sådant.
Mina barn var ju mindre när vi gick isär och dessutom försvann ju deras pappa så det blev jobbigt för dem för den skull (eller egentligen för sonen, dottern var för liten för att förstå) men det viktigaste tycker jag är att man är ärlig i största möjliga mån.
Jag tycker däremot inte att man ska ta upp huruvida man älskar barnets andra förälder eller inte för det leder bara till konstiga funderingar för barnet om ni kan sluta älska även henne. Jag tycker att man rakt och ärligt ska säga att de vuxna har bestämt att de ska bo isär och i samma andetag berätta hur och var barnet ska bo och hur och när barnet ska träffa den förälder som barnet ev. inte bor hos.
Sedan får man vara beredd på att ta emot all den sorg och vrede som barnet faktiskt har rätt att känna även om det är asjobbigt när man själv är som ett öppet sår.
Jag hoppas och önskar att eran separation kommer gå så smidigt den bara kan.
Många varma kramar
 
Sv: Stora Snacktråden tre

Vad trakigt att höra.
Jag har inga rad att ge, men jag hoppas att ni har egenom det och att allt blir sa bra som möjligt för er. Kram
 

Liknande trådar

Övr. Barn Jag vet att vi pratade om det här för ett år sedan, och vi har fortfarande inte skaffat någon hemstädning. Det är av flera skäl men en...
2 3
Svar
40
· Visningar
3 346
Senast: Blyger
·
Övr. Barn Fick information i appen från förskolan angående en bussresa nästa vecka. Ingen förfrågan om barnen får åka med öhvt utan bara...
2
Svar
21
· Visningar
2 283
Övr. Barn Halloj, En del har nog sett att jag börjat smyga runt här i trådarna. Jo, vi har pratat om barn rätt länge hemma nu och jag har...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 947
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 821
Senast: Anonymisten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp