Stora diskussionstråden

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Jag håller med om att man kan tävla udda raser upp tom msv tex.
Mina tränare har en Haflinger modell tyngre. Han köptes för att tränarens pensionerade mamma ville lära sig rida och ha en lagom stor och snäll kompis att plocka svamp med. Honom har deras anställda skolat och tävlat lite. Han vann vad jag vet LA över halvbloden iaf och placerar sig oftast. Han har ingen gång och ingen fantastisk exteriör alls. Men han är välriden och ryttaren är noga med vägar etc. Han ska väl deb msv framöver tror jag.

Men visst kan man ibland plocka poäng med en snygg häst med bra naturliga kvaliteter utan att behöva rida så mycket(givetvis måste man rida noga.. men man får högre poäng på den än en mer markbunden sak med mindre utstrålning). Det tror jag många vet om, tävlande som inte tävlande.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Det sägs så, och är kanske så på sina håll. Men jag har aldrig mött någon med den inställning IRL, framförallt inte i tävlingssammanhang. Trevligt om du har det, jag har som sagt inte gjort det varken här eller tidigare. Jag har träffat en hel del människor under mina mer än 15 år som hästägare.
Som sagt, den klassiska dressyren passade oss inte (vi passade inte den?), jag valde en annan inriktning (westernridning, trail framför allt) som passade oss mycket bättre och lade till AR som lite omväxling och kul, vilket också passade oss perfekt. Min AR-tränare har sagt att min häst inte direkt är en ridhäst, så vi utgår från det. Jag red för en dressyrtränare (som runt om här anses vara riktigt riktigt duktig) som begärde att jag skulle krulla ihop nacken på min ponny med obefintlig hals (den är kort och bred, äkta skogshuggarhals!) och sporra honom så han skulle gå fortare. Det blev inte bra alls, men det behöver jag kanske inte förtydliga?

Vi har olika erfarenhet och grundförutsättningar. Måste allt och alla stöpas i samma form? För som sagts tidigare i tråden; det är ju inget som skadar hästen.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Klassisk dressyr och TR-dressyr kan vara väldigt olikt.:)
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Men han har ju inte dålig gång, den kanske är kort och markbunden, men dålig? Han rör sig väll förhoppningsvis framåt vilket är målet med gången hos en häst.

Men dålig är en helt subjektiv bedömning, ungefär som att säga att något fult.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Det hade varit bra om man kallade rörelserna något annat, då skulle nog vissa diskussioner undvikas. Om man inte kallar skolorna för skolor utan böjd med bogen in eller så, då behöver ingen reagera.

För böjd med bogen in är vad det är. Eller ibland någon form av böjd skänkelvikning.

Då kan man diskutera vilken nytta det gör utifrån ett rent träningsperspektiv men man behöver inte bråka om kvalitén, eller om det rent definitionsmässigt är en skola man talar om. I AR talar om om att innerbak ska träda in och så vidare, alltså blir fokuset som jag upplever ett helt annat, och man får aldrig en skola där hästen sitter ihop. Man får något annat och då ska man kanske kalla det något annat. Jag tror det skulle vara lättare att komma vidare i diskussioner om man hade anda termer. Men nu ska jag snart sluta lägga mej i för även jag tycker att det är tjatigt med petande och utan att komma vidare vilket är en anledning till att jag förr endast läst.:)
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Jag skulle tycka det vore väldigt tråkigt iom att jag tror båda läger skulle kunna dra lärdom av varann bara man kunde hålla god ton och vara lite mer generösa mot varann.

Jag tror det finns mycket kunskap inom AR som man har nytta av i vanlig dressyr. Och jag tror AR skulle kunna förbättras med tankar från TR-dressyr eller klassiskt.

Sällan blir det bra när man snöar in på en grej och blir helt blind för intryck utifrån. Tom OS-ryttare ser sig ju om efter mer alternativa kunskaper.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Jag tar inte alls illa upp av att min häst ser ut som han gör och att folk berättar det. Han är ju ingen ridhäst, det har jag alltid vetat. Men att döma ut honom som ridhäst totalt, baserat på att han aldrig kan bli någon fin dressyrhäst (vilken många "engelska" ryttare, både hopp och dressyr, har gjort), det uppmuntrar mig inte att fortsätta i de kretsarna.
När jag bytte till western fick jag fortfarande höra att han inte är någon vidare ridhästtyp, men jäklar vilken trailhäst! Han kan knalla igenom hela banor på egen hand, hade placerat sig i varenda tävling om bara ryttaren lärde sig knipa käft under ritten ;)
AR-tränare har också sagt att han är byggd som en gammal traktor, men att han säkert går att forma till ridhäst ändå. Elithäst, nej. Ridhäst, ja.

Jag är som sagts tusen gånger nu ingen tävlingsryttare, har aldrig varit. Jag tävlar en gång om året ungefär, för att träffa folk. Men den attityden har jag inte upplevt varit välkommen hos dressyrtränare.
Tyvärr. Det är min upplevelse av det hela.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

My bad!;)

Men den sortens gång är faktiskt svårare att få till kvalitet i ridningen oavsett vilken skola man än rider. Ju mer sväv man har desto mer tid har man att inverka på som ryttare. För när hoven väl är i marken är den ju fast.

Min Islandsgubbe är också markbunden. Och helsikes vad mycket svårare det är att rida honom än vad det är med mitt halvblod. Där har jag ju så mycket mer tid att inverka på. Och ridkänslan är mkt annorlunda.

Men kollar man på vem som är bekvämast att ta sig fram i skog och mark så är givetvis min Islandshäst den som är bäst. Där är halvblodet dåligt i jämförelse.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

hej Monster!
Jag rider förvisso inte AR, men har en tränare som är duktig (tycker jag) på teori kring biomekanik. Jag rider förvisso "vanlig dressyr" men ändå skiljer sig våra lektioner en del från de träningar jag tidigare ridit. Vi har mkt fokus på grundläggande saker och vi övar väldigt grundligt. Jag har full förståelse för att det inte passar alla, men jag tycker samtidigt att det generaliseras lite väl mkt åt "andra hållet" ibland - att alla som rider vanlig dressyr (om jag nu ska generalisera) rider flashiga gångartshästar och inte lär sig teori eller studerar gamla mästar.

Jag (och min tränares elever) studerar jättemkt, tittar på filmer och läser litteratur från förr. Jag har just nu en väldigt väldigt oflashig häst (då jag är småbarnsförälder och inte kan prioritera att träna i den omfattning jag kunde förut, då jag hade en häst som hade lite bättre förutsättningar för dressyr - om än inte på nationell nivå direkt :D) och jag jobbar väldigt mycket med bärighet i lusigt tempo.

Men det hindrar inte att det emellanåt - tack vare det stärkande arbetet - börjar skina igenom hästens "riktiga" gång, dvs inte den som han lagt sig till med för att spara sig/balansera upp ryttare osv. Jag prioriterar stärkande arbete, MEN gången kommer att komma. Även på denna oflashiga häst av gammal halvblodsmodell. ;)
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Hej Jacko (och den nyanserade diskussionen)!
Jag tror att det jag ridit nu för min tränare går mer åt CentreradRidnings-hållet men med allternativdressyrstänk (för visst är det det du rider). Så nu när jag flyttar och förlorar min tränare :cry: så spanar jag lite åt det hållet, för det känns som att det ligger mig närmast av normalridningen (jag vet inte vad jag ska kalla det för att inte trampa någon på tårna).

Jag kommer ju också från normalridningslägret ursprungligen (det gör väll ändå nästan alla), så jag vet att alla inte rider på de tjusiga långbentingarna och att man gör helt olika saker. Jag red en rad olika stilar inom normaldressyren innan jag hamnade på den ännu mer alternativa dressyren.

Ridkonstforumet kanske saknar nyanser åt båda håll. För lika mycket som det finns stilar inom normalridningen finns det inom Ridkonsten (eller alternativ dressyren). Så det finns ingen klump av människor som man kan peka på och säga ni gör så där, för alla gör lite olika har olika bakgrund och olika hästmaterial och grundförutsättningar.

Det vore dock väldigt roligt att diskutera likheter olikheter i hanteringen av sitsen och verkligen ha ett utbyte utan pajkastning.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Jo tack, jag rider ponny, när symaskinen slår på då har man inte mycket betänketid. Men jag har provat att rida mina vänners hbl som tar varje långsida i tresteg, det är ingen lätt match det heller...

Vad är skillnaden mellan klassisk dressyr och TR-dressyr?
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Det finns väll redan ett forum för klassisk dressyr, dressyrforumet? Finns det numera uttalat olika delar av den alternativa dressyren, jag hänger verkligen inte med längre. Det var lättare förr...

De flesta som är här och motargumenterar tillhör väll tävlingsdressyren dvs dressyrforumet och är mest här för att tala om vad dumma vi är som rider på det här värdelösa sättet (och i vissa fall även lata tydligen). Med den utgångspunkten lär det inte spela någon roll om vi delar upp forumet i hundra avdelningar.

Dressyrforumet ligger under tävlingssektionen och rör tävlingsdressyr, och det kan vara ganska stor skillnad på en tävlingsryttares approach på ett problem och en klassisk-inriktad ryttares. Det som kan tyckas vara en liten skillnad - att vara tävlingsintresserad/fokuserad eller inte - kan faktiskt ändra ganska mycket i hur man ser på en hästs utbildning.

Och ja, det finns olika inriktingar i den icke-tävlingsinriktade dressyren. Den stora huvudgruppen är det som kallas klassisk dressyr, inom vilken det finns ganska många olika varianter men där tror jag ändå att man kan enas om ganska mycket även om annat skiljer sig.

Det kan ju knappast vara kul för AR-folket att hela tiden bli ifrågasatta.

tuaphua, du kanske har rätt, kanske är inte separata forum lösningen, men hur ska vi då rent praktiskt bära oss åt för att komma förbi den här evighetskarusellen vi har befunnit oss i i ett antal år?
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Vad är skillnaden mellan klassisk dressyr och TR-dressyr?

Jag frågade min tränare, som har vunnit SM i dressyr (lag), vad Grand Prix ryttare här i Sverige kallar sin ridning för och hon sa; "Klassisk dressyr". Att man rider hästen annorlunda på träning och tävling är en annan sak. Tävlingsdressyrryttare finns inte. Man är en klassiskt skolad dressyrryttare.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Det är kanske inga skolor så som du anser att skolor ska ridas. Men att sedan påstå att det är fel är en annan sak, man har bara olika åsikter om hur skolan ska se ut och vilket syfte det har mer i detalj.

Hur ska då en AR-skola ridas och i vilket syfte?
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

För dig är det så och andra som rider enligt den filosofin. Jag rider ju inte enligt den filosofin därmed så är det inte viktigast för mig.


Men varför ska man rida på ett sådant sätt att man med ridning försämrar något hästen har när man sätter sig upp, under förutsättnig då att hästen är ren i sina gångarter , iallafall de flesta ?
Varför hindra hästen att gå fram tillräckligt för att kvarhålla sin takt? Vad är nyttan med en oregelbunden takt och ojämna steg?

Titta på filmen , omställningarna, byte av volt i traven. Vad händer? Jo, eftersom tempot innan är lufs och ryttaren inte engagerar hästen mer i omställningen (och en omställning alltid är förhållande och då kräver mer engagemang)så blir det trav från lufs till lus. Otaktmässigt, tappade bakben o rygg.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Det kanske inte jag är rätt person att svara på eftersom jag inte rider enligt AR längre.

Har du lust att berätta vad du övergick till och varför? Ren nyfikenhet :)
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

En skola är en skola oavsett vad inriktningen på träniingen kallas. Om det är en skänkelvikning med vikt hals, (eller vad du skrev) så är det ingen skola utan bara en felaktigt utförd rörelse. Den är lika felaktig hur man än tränar.
Inom den vanliga dressyren rider man bogen in och höften innanför. Det är ju en skola med mindre böjning helt enkelt. Varför krångla till det i onödan?
Det samma gäller ju om ryttaren inte låter hästen bibehålla en ren takt eller påverkar rörelserna negativt. Det är ju felaktigt då och inte något som utmärker en inriktning. Varför låte det felaktiga stå som modell? Då blir ju allt bakvänt. Samma sak som att hävda att vanlig dressyr skulle vara förkastligt för att ryttarna rider hästarna med ihopkrullade halsar, ett starkt drag i tyglarna och bakbenen någonstans långt bakom hästen. Det finns det ju många som gör, men det är ju inte dressyr utan något felaktigt. Dressyren ska inte få klä skott för det då tycker jag.
 
Senast ändrad:
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Oj kul att någon faktiskt noterat vad tråden handlar om ;) eller handlade om från början iaf. Kul att inte allt bara handlar om att AR måste försvaras och disikeras i alla nu aktiva trådar. Känns som att det pågår exakt samma diskussion i alla de trådarna som är uppe nu, trots att alla har helt olika "frågeställning" från början.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Har du lust att berätta vad du övergick till och varför? Ren nyfikenhet :)

Det är ju rätt OT men ok.

Det skedde inte över en natt, jag red för en ny instruktör och fick en massa aha-upplevelser. Ett tag red jag parallellt men när jag till slut inte hade råd med båda och var tvungen att välja kände jag att den nya tränaren gav mig fler nycklar framåt än vad AR kunde ge mig.

Övrigt:

Angående det jag nämnde om skillnad i skolor så är kanske inte syftet det som skiljer så mycket, för inom båda inriktningarna vill man gymnastisera och stärka hästen. Det var det ord som just då kom närmast men det stämmer inte.

Däremot upplever jag en definitiv skillnad, när jag red AR låg fokus på bakbenen och dess placering. Visst pratade man om takten och hur bakbenens aktivitet ger effekt i fram men upplevelsen i praktiken skiljer ganska markant. Bakbenens placering är något jag tar med mig i ridningen idag, men idag är det något som förutsätts finnas där för att det över huvud taget ska vara en skola. Mitt fokus ligger på hur energin ifrån bakbenen rör sig genom hästen och hur hästen sitter ihop över ryggen så att rörelsen blir taktfast igenom hästens kropp.

I teorin låter det inte som så stor skillnad men i praktiken är den - enligt min erfarenhet - stor.

Man tittar på olika saker, har olika fokus och i mångt och mycket är idealen är olika, därmed är också vägarna dit olika. Ska vi någon gång kunna föra vettiga diskussioner här så måste vi tolerera att det är skillnad. Och de som rider "traditionell" dressyr har faktiskt inte vetorätt, lika lite som AR-ryttare har det.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hästmänniskan Nu startar jag en egen tråd gällande denna diskussionen, men min utgångspunkt är i alla fall följande: Att hålla häst kostar mycket...
6 7 8
Svar
152
· Visningar
13 582
Senast: Fibusen
·
Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
4 062
Senast: __sofia__
·
Övr. Hund Personligen tycker jag att det allmänna debatt-klimatet börjar bli riktigt ruggigt, det har varit det ett tag också. Nu pratar jag...
2 3
Svar
49
· Visningar
7 517
Senast: IngelaH
·
Hästmänniskan Gammal användare - nytt nick för att få helt utomstående åsikter på problemet, som inte grundar sig på inlägg jag skrivit tidigare...
2
Svar
38
· Visningar
12 338
Senast: QueenLilith
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Lugnande medel till hund.
  • Uppdateringstråd 30
  • Akvarietråden V

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp