Stora diskussionstråden

[tigerfisken]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Fast jag är inte biokemisk och en travare bär väl kanske inte sin ryttare på ett korrekt sätt heller, den springer ju förbi ryttaren med sina baken och skjuter sin kropp nästan bara framåt i varje steg. Den har väl mer påskjutsmuskler än bärmuskler? Men hur vill du själv att hästen ska placera benen för att bära upp sig själv och sin ryttare på bästa sätt? Och hur förklarar man det hela biokemiskt? Och vad i resonemanget är det du stör dig på? Alltså jag menar inte att jag har mer rätt än du, jag bara undrar. Jag menar inte heller att man hela tiden måste sträva efter att placera fötterna där och att det är det enda sättet att stärka en häst. Jag tycker oxå att man bör ut och "jogga" i alla gångarter med sin häst för att den ska sträcka ut sina muskler så det inte blir korta bärande muskler utan oxå långa påskjutande muskler. Jag vill inte ha en broiler.

 

[tigerfisken]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Det är så många fler aspekter, rent biomekaniskt som du glömmer bort!

Men man måste väl inte bara sträva efter just det i sin ridning att hästen ska sätta fötterna under tyngdpunkten, det behöver ju inte vara det enda man gör för att stärka hästen men det är väl en del. Men nu var det ju just den företeelsen du undrade om. Tycker du att det är nåt som är dåligt med att vilja få hästen att placera fötterna under ryttaren? Jag har inte tränat AR i mer än tre år och mitt enda mål är inte att kunna göra en levad. Men det är ju lite dit Bents träning strävar och då kanske just det med bakbenens placering blir så framträdande i ridsättet. Jag vet inte, funderar mest högt.

 

[axel]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Var är då denna tyngdpunkt för var individ?
Hur påverkar formen hästen tyngdpunkt?
ryttarens sits..........................

Bärighet är inte när hästen blir markbunden o har markkontakt konstant.

Broiler behöver du inte vara orolig för- om inte din häst börjar gå hela tiden på bakbenen allena o då har nog både led, ligament o muskelskador redan visat sig.

 

[tigerfisken]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Nä men om man bara träna samlande och bärande blir det ju bara korta muskler=broiler

Blir hästen markbunden och har markkontakt konstant bara för att man ber den bära mer vikt på bakbenen, eller alltså vill att den placerar fötterna in under ryttaren? Varför det?

Vart vill du att hästen ska placera fötterna för att bära bäst?

 

[axel]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Nä men om man bara träna samlande och bärande blir det ju bara korta muskler=broiler

Blir hästen markbunden och har markkontakt konstant bara för att man ber den bära mer vikt på bakbenen, eller alltså vill att den placerar fötterna in under ryttaren? Varför det?Därför att många tror att man kan strypa både tempot o energin o att hästen då bär merVart vill du att hästen ska placera fötterna för att bära bäst?

För att den ska samla sig så smånigom i inte hela tiden måste den börja böja sina bakre ledgångar o då även blir lätt framtill. Hästen gör inte det av sig själv o man först har bromsat den- strypt energin eller viljan... som isisfolket talar om, är det för sent.

att man behåller energin men att den väntar väntar...laddar upp energin på bak.

Jag varierar sk. bärighet med att växla tempon i första hand, övningar som ger lösgjordhet o sätter tillbaka den ibland.
Hästen ska gå kvar utan att man håller i den, men den behöver impulser som säger detsamma.

 

[tigerfisken]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Låter inte helt olikt hur jag rider. Men jag hinner inte skriva nu. Återkommer (om det nu intresserar nån ) ska köra till Danmark, inte bra att skriva då.

 

[jacko]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Biomekaniskt skrev jag. Inte biokemiskt. (Vilket iofs kunde passa, eftersom det är inom biokemi jag har en examen. )

Broilers får inte dressyrryttare som regel. Broilers är vanligare inom westernridning?

Självklart anser jag att hästen ska träda in under sin mage och bära sin ryttare korrekt, men det här med att "träda in till tyngdpunkten" anser jag inte håller, rent biomekaniskt.

 

[buffy_]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Självklart anser jag att hästen ska träda in under sin mage och bära sin ryttare korrekt, men det här med att "träda in till tyngdpunkten" anser jag inte håller, rent biomekaniskt.

Kan du inte gå in lite mer på om varför, biomekaniskt alltså.

 

[tigerfisken]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Ja men då blev det ju nästan rätt iaf men jag håller med om att uttrycket "träda in till tyngdpunkten" blir väldigt missvisande, lite fel ord lixom.

 

[Totola]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Du har rätt, Totola - jag formulerade mig slarvigt! Det är nyttigt att se sin egen text med andras ögon!

AR-ryttare missar inte grunderna mer än "vanliga" ryttare, det var inte så jag menade. Det som är lite speciellt är att många tränare i Sverige har sin inspiration från samma källa. Det blir lite som gepardernas genetik, en gång i tiden var geparderna väldigt få och arten genomgick en reell genetisk flaskhals. Det är inte så stor spridning helt enkelt.

Jag anser nog att skolorna och framåt/neråt-sökningen är det vi "vanliga" ryttare ser mest av bland AR-ekipage - för det verkar vara det som har "slagit igenom" bland tränarna.

Och jag vidhåller att jag tycker att kvaliteten ofta saknas. Men det är ju på inga vis specifikt för AR - vanliga ryttare kan vara lika kort komna i sin utbildning de! (däribland jag!) Det som blir lite intressant är att AR-ryttare ofta är väldigt pålästa och teoretiskt utbildade inom en viss falang - och då blir det intressant när teori och praktik inte riktigt hänger ihop. Med opartiska ögon. Jag anser att en del av teorin haltar också. Som det här med att "träda in till tyngdpunkten". För mig är det blaha. Såvida hästen inte är död, har den en föränderlig tyngdpunkt och att tro att en häst träder in till en viss punkt och DÅ börjar bära, det är väldigt långt från den biomekaniska verklighet jag lever i.

Jag förstår vad du menar, och så länge vi är överens om att inte dra alla över en kam och att nog alla -vill- vidare så har jag inga invändningar!

Det jag kan tänka mig blir konstigt med uttrycket "träda in under tyngdpunkten" är ju just att man lätt tolkar det som att det är ben rakt fram det gäller.
Och jag(vi?) tänker ju att tyngdpunktsförändringen måste ske i samband med vart/hur hästen sätter benen, annars ger det ingen effekt.
Men det är svårt att diskutera utan att ha sett det man diskuterar om in action. Jag brukar ju t ex prata om att "kliva framåt med bakbenen" och då handlar det om så mycket annat som man vill ska hända i hästkroppen än att den bara tar ett steg fram med sitt bakben! Men det är t o m svårt att beskriva om man inte sett skillnaden och kan jämföra själv.
Ex. så handlar det mer om riktning (försöka hitta en jämn belastning i hoven upp genom benet) och att börja få en ihopkoppling bakifrån genom buk/rygg, en känsla av att hästen sätter ner bakbenen ordentligt, inte stampar ifrån eller lättar innan den ens hunnit landa, - än vad det har att göra med hur långt fram hästen sätter bakbenet.

 

[ginnies]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Och jag(vi?) tänker ju att tyngdpunktsförändringen måste ske i samband med vart/hur hästen sätter benen, annars ger det ingen effekt.

Och jag tänker inte så, jag tänker mer att rida med energi framåt och i detta, med avstämmningar, få del av den energin till att verka så hästen böjer sina övre ledgångar i bakpartiet mer, det är då tyngdpunkten flyttas bakåt.

Fram lättar, balansen blir bättre OCH hästen sätter ner sina ben/hovar på rätta ställen.

Att koncentreara sig på benen ger bara korta steg utan energi.

 

[Totola]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Ja så kan man ju tänka om man vill!

"Rida framåt med avstämningar" - det kan betyda egentligen vad som helst beroende på vad man själv har för bild av det i huvudet.
Den bild jag får i huvudet (och de kombinationer jag kan komma på) skulle dock inte fungera för mig, skulle ha tur om man ens hittar någon form av balans - som ju också ska komma bakifrån. Därmed inte sagt att det måste ske utan energi och/eller i snigeltempo för att börja hitta första balansen och sen kunna jobba vidare ur.
Om det fungerar för dig - good for you!

I min värld är det hästen som ska koncentrera sig på benen, men jag måste kunna hjälpa den att guida den till den riktning jag vill att det ska utvecklas i.
Hur sjutton ska man kunna ändra i sin rörelsemekanik och hålla en bra teknik med ryttare på ryggen om man inte ens har koll på vart man har sina ben?

 

[ginnies]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

I min värld är det hästen som ska koncentrera sig på benen, men jag måste kunna hjälpa den att guida den till den riktning jag vill att det ska utvecklas i.
Hur sjutton ska man kunna ändra i sin rörelsemekanik och hålla en bra teknik med ryttare på ryggen om man inte ens har koll på vart man har sina ben?

Men du skriver ju att tyngdpunktsförändringen måste ske i samband med vart/hur hästen sätter ner benen, annars ger det ingen effekt.

Då frågar jag dig rakt på, på vilket sätt påverkar du tyngdpunkten på hästen genom att placera benen vart och hur?

Jag hävdar fortfarande att man inte kan förändra hästens tyngdpunkt (annat då än framåt vilket man iof kan se ibland) genom att placera ben rätt, utan att det är den gymnastik man ger bakdelens övre leder (med energi fram som omvandlas ihop med rörelser), deras förmåga att vinkla sig, som ger flytt av tyngdpunkt bakåt.

 

[true_blue]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Var man placerar huvud och hals är också betydelsefullt för den sammantagna massan och dess tyngdpunkt.

 

[jacko]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

För att hästens tyngdpunkt inte är något statiskt.
Och en travare slänger in sina bakben någonstans där tyngdpunkten bör vara, men inte "bär" sig travaren för det.

En häst börjar bära då den vinklar ihop bakdelens leder, använder sin ryggrad som en stark pelare (kraftförmedlare), lyfter sin framdel, håller sin tyngdpunkt mer stilla och något bakåt (detta går ju inte ens att mäta enligt senaste forskning, så frågan är om det är något vi "tycker" bara?), när den aktiverar sina hållningsmuskler så att rörelsemusklerna kan börja göra "sitt" jobb (dvs slänga omkring på skelettdelar - det är därför gången kommer ut när man rider korrekt. Om man rider i många år och gången fortfarande är tassig kan man alltså lära sig att man behöver lära sig mer om ridning).

Att mena på att hästen ska träda in till tyngdpunkten tycker jag är en sådan banal förenkling att jag inte förstår hur man kan "gå" på?

 

[Totola]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Haha, snygg jämförelse! Travare är väldigt duktiga på att springa ifatt sin tyngdpunkt!
Nej, håller med, det är en väldigt luddig beskrivning. OM det ska ge någon effekt så förutsätter det mycket annat. Å andra sidan så tycker jag som sagt det är så med många typer av förklaringar - man måste förstå bakgrunden och se/uppleva hur det är tänkt att det ska fungera innan man förstår, förutsatt att det inte skiter sig IRL också!
Ta benämningen "på tygeln". Mycket brukat och missbrukat. Hur många vet egentligen helheten av innebörden och hur många missuppfattar den? Ska man ta bort benämningen helt för det? Haha, personligen tycker jag iofs det, men då skulle man ju behöva införa någon slags censur för att undvika missförstånd, vilket känns rätt absurt...


ginnies:

Jag anser dårå att vinkla hästens leder bak i sig inte nödvändigtvis är vare sig konstruktivt eller någon bedrift.
Utan åtminstone början till tyngdpunktsförändring ger det inget.
Däremot kan den förändringen komma så gradvis i takt med att formen förbättras - om man gör det med ett långsiktigt arbete och skolning snarare än något man "talar om för hästen" där och då hur den ska röra sig - att det inte är något man upplever som en märkbar skillnad, snarare ett litet snäpp till i taget av något man redan hade om man började från ett bra utgångsläge. Förutsätter alltså att hästen gick ganska bra "igenom kroppen", i bra balans och bogfrihet redan innan.

Likaså ser jag det inte som bra att bara försöka flytta tyngdpunkten bakåt utan hänsyn till att tekniken bak ska hänga med. Lite det som axel brukar vara inne på, hästar man försöker samla som egentligen inte har förutsättningar till det ännu (fast jag upplever det rätt vanligt oavsett disciplin, för att det är svårt att få till det rätt - men någon gång vill man ju i regel ändå försöka ta sig ett snäpp vidare i utbildningen =rätt mänskligt ändå tycker jag).

 

[ginnies]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

ginnies:

Jag anser dårå att vinkla hästens leder bak i sig inte nödvändigtvis är vare sig konstruktivt eller någon bedrift.
Utan åtminstone början till tyngdpunktsförändring ger det inget.
Däremot kan den förändringen komma så gradvis i takt med att formen förbättras - om man gör det med ett långsiktigt arbete och skolning snarare än något man "talar om för hästen" där och då hur den ska röra sig - att det inte är något man upplever som en märkbar skillnad, snarare ett litet snäpp till i taget av något man redan hade om man började från ett bra utgångsläge. Förutsätter alltså att hästen gick ganska bra "igenom kroppen", i bra balans och bogfrihet redan innan.

Likaså ser jag det inte som bra att bara försöka flytta tyngdpunkten bakåt utan hänsyn till att tekniken bak ska hänga med. Lite det som axel brukar vara inne på, hästar man försöker samla som egentligen inte har förutsättningar till det ännu (fast jag upplever det rätt vanligt oavsett disciplin, för att det är svårt att få till det rätt - men någon gång vill man ju i regel ändå försöka ta sig ett snäpp vidare i utbildningen =rätt mänskligt ändå tycker jag).

Men det har jag inte påstått. Och undrar fortfarande om du kan svara på min fråga över det du påstod i tidigare inlägg?

Men du skriver ju att tyngdpunktsförändringen måste ske i samband med vart/hur hästen sätter ner benen, annars ger det ingen effekt.

Då frågar jag dig rakt på, på vilket sätt påverkar du tyngdpunkten på hästen genom att placera benen vart och hur?

 

[ginnies]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Håller med om att det är trevligt att titta på, även om jag tror att det skulle bli mer imponerande att se om de gör det mer i "felsäkert läge" än på en träning, särskilt för utomstående.

Rent arbetsmässigt så ser jag faktiskt inget arbete, bara lufs, jag ser också en häst som bromsas framifrån ner till och därför emellanåt bli oregelbunden i sin takt.
Förböjd.

 

[jacko]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Det vore roligt att höra AR-anhängare/utövare berätta om hur de ser på gången inom sin "gren". Gången är ju väldigt viktig inom traditionell dressyr, och mycket man gör är för att förbättre gången (ja, takten också) - medan det sällan diskuteras i AR-kretsar - vad jag sett/hört?

 

[Ettie]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Ja nu när jag har registrerat mej äntligen så kan jag kanske delta det lilla jag vet. Men det kan förstås avfärdas med att jag inte hade tålamod.

Men jag ser det så här: Man har faktiskt förfalskat både historieskrivningen när man talar om varför det heter ridkonst just, samt över huvudtaget.

Till exempel fick jag höra att den här så kallade ridkonsten var en rak linje från gamla ridakademier och att den moderna tävlingsdressyren bara grundar sej på praktisk militär ridning av ganska enkel sort och ganska ny rent historiskt och utan koppling bakåt, medan den här avarten som jag kallar det, skulle vara en fortsatt rak linje från äldre tiders förfinade ridning. När jag tänker på det och har fått reda på hur det förhåller sej egentligen så blir jag rtiktigt arg!

Ett annat exempel är att man talar om skolorna som grundarbete och inte som samlande rörelser. Man talar om att utgå från hästens förutsättningar och att få en hållbar och bekväm häst (ja bekväm) men utgår inte ifrån de faktiska förhållanden som alla som utbildar hästar egentligen vet, om vad som leder till avspänning hos en häst och att den släpper igenom rörelse och vad det står för. Ingen av dom man ser rida har hästar som släpper igenom rörelserna dom hänger ofta inte ihop ens fram och bak