Stora diskussionstråden

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Stora diskussionstråden

Ah. Mina är prototyper som jag hjälpte en försäljare av utrustning för klassisk dressyr att ta fram. Tyvärr togs den aldrig i produktion.
 
Sv: Stora diskussionstråden

Har du jämfört det du beskriver med Sprengers bett? Finns ju en "danger"-funktion som jag funderat på om den fungerar likadant, att så snart man behöver ta ett lite kraftigare tygeltag så låser sig bettet och inverkar mer som ett rakt.
 
Sv: Stora diskussionstråden

Jag blir lite rädd bara jag hör namn på bett som liknar "korrigering" etc. Det är ju snudd på alltid ryttaren som behöver korrigeras. Att korrigera med en järnbit i någons mun går emot vad jag står för och tror på.
Jag är väl ingen bettexpert. Iom att jag dessutom bara sett en bild på Sprengers korrekturbett så kanske jag inte ska uttala mig så mkt om det. Men den bild jag fick av det var inte trevlig. Det var så uppböjt och böjt så långt ut att det inte borde ligga bekvämt i munnen på en häst.
Det här bettet var handsmitt av en människa med stor kunskap om hästens anatomi i munnen och dressyrridning på hög nivå. Det var gjort för att ligga så trevligt som möjligt i munnen på hästen. Och det var en stång. Med allt vad hävstång och kedja heter.
Mundelen var delad. Men leden låst för att inte kunna röra sig mer än att man skulle kunna inverka olika med båda tyglar. Den var smidd så att den var tjockare längre ut i leden och man aldrig kunde böja i de ytterlägen delade bett idag rör sig i.
Pessoa har någon modell tränsbett med låst led. Kan heta magic. Det skulle jag hellre prova. Jag gillar iofs mitt anatomiska tredelade bäst.
 
Sv: Stora diskussionstråden

Jag bidrar med en bild på en sådan stång, fast från 1800-talet (i Nordisk familjebok kallad Ehrengranat-stång). Bettet är från Armémuseum och finns att se i Digitalt museum på nätet. Här kan man tydligt se att det finns ett gevin, det vill säga att leden är spärrad. Godset i leden är mycket tjockare på den sida som är mot hästens tunga, och spärrar på det viset leden.

http://www.digitaltmuseum.se/things/thing/S-AM/AM.076305/image/91740
 
Sv: Stora diskussionstråden

Fast "danger"-betten och korrekturbettet är väldigt olika saker, lite beroende på vad man menar men "korrekturbett" (om man tänker mer korrigering i allmänhet) men det är inget jag förknippar betten med danger-funktion med.
De är ledade, men låses så de inte ska kunna brytas för mycket, vilket lär vara mycket bättre på ledade bett med hävstång, om man nu absolut vill använda ledade bett med hävstång. (Själv har jag tittat på de vanliga två- och tredelade men inte provat.)

Det som kallas korrekturbett, kk konrad korrekturbett har jag för mig det heter (kanske finns fler modeller och vi tänker på olika?), har jag själv. Och det är inte alls något jag förknippar med skarpt eller till för att straffa hästen på något vis, tvärtom tycker jag det verkar väldigt bekvämt i hästens mun utan vassa kanter och en bra tyngd, tungfrihet. Det är ju ingen hävstång heller utan vanliga rörliga ringar, så hur man skulle kunna uppfatta det som ett disciplin-verktyg har jag svårt att se.
Hästen älskar att ha det i munnen, i jämförelse med många andra bett som den tydligt demonstrerar att den vill bli av med innan man ens tagit i tygeln.
Visst bör fokus också ligga på att korrigera ryttaren (och eventuellt fysiskt som påverkar hur hästen upplever bettet) men det känns bara dumt att envisas med att rida på något som hästen tydligt demonstrerar att den inte trivs med, om det finns annat den trivs bättre med i munnen.
 
Sv: Stora diskussionstråden

Anledningen som jag ser det med att använda ett standardbett är att lära sig att rida med det så man påverkar bakbenen- att hästen inte bara tar det i munnen. Ihopkopplingen.

då måste ridningen ske via ryttarens kropp o inte bara hand- bett.

Ett stort problem med vantrivsel av bett är för att många idag sätter det för lågt o hästen fibblar o försöker få upp det till rätt läge- där det ligger still o inte stör.

Om hästen sen inte funkar ridmässigt på det är det just för att den inte lär sig att förstå signalerna man vill åt. Det är sällan fel på bettet utan bara den som håller i det.
 
Senast ändrad:
Sv: Stora diskussionstråden

Det är väl inget fel med att ha ett standardbett, bara det passar i hästmunnen och inverkar ok. Märker man att hästen inte trivs med bettet i sin mun eller reagerar med missnöje vid inverkan, och den reagerar helt annorlunda med ett annat bett så nej, då tycker jag mest man är otaktisk om man inte lyssnar på hästen utan står fast vid det man själv valt.

När det finns så otroligt många olika bett-typer känns det onödigt att tjura på med ett som inte inverkar optimalt eller som hästen inte trivs med i munnen.


Cilva/moona:
Googla gärna på danger-betten. Tänker att det är ungefär samma som pessoa magic, men jag vet inte om/vad som skiljer eftersom jag inte provat själv. Sprengers var lite billigare, så det hade varit intressant att veta om det blir samma sak med låsnings-funktionen.
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Haha, härligt med tränare som är på samma våglängd! Och som vågar vara ärlig.


Jag tycker det är ett lustigt fenomen hur hästarna oftast går bra ihop om ägarna gör det! :rofl:
Kanske inte alltid, men det är förvånansvärt ofta det stämmer klockrent utifrån mina erfarenheter.
Till exempel en människa som jag upplever som "bossig" vars häst totalmobbade ut min som ändå inte är särskilt skraj av sig och väldigt hög i rang. :crazy: eller ett par andra som jag lätt blir less på utifrån (ur min synvinkel) ogenomtänkta handlingar, där min häst reagerade likadant på personerna ifrågas hästar, kunde trivas bra med dom men stundvis bli riktigt less och känna att han måste uppfostra dom eller gå därifrån. Min häst kommer bra överens med de allra flesta hästar, även om han sällan blir riktigt bra kompis med någon utan gärna går för sig själv emellanåt (hellre det än att han blir "för" bra kompis med ston... sent kastrerad som han är :devil: ) och det gör ju att man hajjar till lite extra om han inte fungerar ihop med någon häst eller surnar till.
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Jag tycker det är ett lustigt fenomen hur hästarna oftast går bra ihop om ägarna gör det! :rofl:
:) Kul tanke. Men det stämmer inte alls på mig och de hästar jag haft. Jag går ihop med de flesta människor, undantaget de som är väldigt själviska och nedvärderande på andra (de kan jag "gå ihop med" men vill inte.) Men mitt stora sto är yberbossig och släpper ytterst få hästar inpå livet. Zeb får inte komma nära, hon kör ständigt med honom och hans matte funkar jag jättebra ihop med. Unghästen jag hade innan bossade också runt med de flesta hästar som kom i närheten. Han trodde han var kungen på jorden. (när han varit här i en vecka skrittade han lugnt på en liten volt och hade två äldre ston på en större volt runt sig. De travade och travade och fick inte sakta av för honom. Han höll dem i ett järngrepp. Efter en stund fick jag ta ur honom ur hagen så att de fick lugn och ro. Han var tre då och de andra vuxna djur, varav det ena stoet varit ledarsto i hela sitt liv. En faschinerande upplevelse.
Lilla Polly är även hon en bestämd dam, men mer tolerant än Sawanna i alla fall. Hästarna jag hade innan gick ihop med allt och alla.
Intressant tanke ändå, för jag har faktiskt funderat på vad som gjort att de senaste hästarna varit så dominanta. Jag har inte kommit fram till något svar dock.
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Haha nä, jag inser att det inte är en teori som håller för granskning! ;)

Hästar och människor är ju såklart olika. Men någon del av oss tror jag ändå hästarna speglar om man ägt en häst ett tag. T o m blicken/ansiktsuttrycket brukar ändras om hästen byter ägare. (Och säkert vid miljöbyten i allmänhet. Jag märkte skillnad på min när jag hade varit borta en vecka och haft hästvakt. Hästens blick/uttryck var plötsligt mycket mer likt hästvaktens andra häst.) Även om de inte nödvändigtvis blir exakt som vi för det.
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Man har ju forskat på ranghöghet och konstaterat att det till mkt hög procent är nedärvt fostringsmässigt från mamman till fölet. Ranghöga ston får ofta ranghöga ungar, då fölet studerar mamman från första stund och "adopterar" beteendet och förväntningarna rangmässigt, från henne.

att ålder skulle spela in är lite av en gammal myt så som jag ser det. Det är ofta unga hästar som är ranghöga tar över omedelbart från äldre, sen ser man dock även att de inte riktigt kan hantera sin ranghöghet fullt ut om de är riktigt unga. Det som väl är mest uppseende väckande i din redogörelse är isåfall att unghästen var valack. det är mer sällan valacker regerar över ston rangmässigt på det sättet, men det händer. Valacker som inte vuxit upp med ston i blandflock har ibland problem att läsa av att det är skillnad på sto och valack i fråga om hur man bossar : )
 
Senast ändrad:
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Lite nyfiken på hur du menar med att valacker inte brukar regera över ston "på det sättet", alltså vilket sätt du tänker på? Överhuvudtaget?

Har bara haft en ranglåg valack och den gick aldrig med något ranhögt sto, mao har jag faktiskt aldrig haft någon valack som varit ranglåg ett sto i samma hage trots många olika konstellationer totalt sett. Har heller aldrig träffat något sto som varit sådär "riktigt" ranghög, men en del griniga däremot! :p
Om vi haft flera ston med en valack så har ett av stona normalt sett tagit kommando över övriga ston men inte över valacken som liksom tagit en annan roll, mer beskyddare än någon som bossar runt, men absolut inte underkastad stona. Alternativt "kompisgrupper" där en valack och ett sto varit synnerligen bra vänner och knappt brytt sig om övriga.

Bilden blir såklart lätt skev utifrån egna erfarenheter och tolkningar så det är kul att läsa om andras uppfattningar. :)
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Haha nä, jag inser att det inte är en teori som håller för granskning! ;)

Hästar och människor är ju såklart olika. Men någon del av oss tror jag ändå hästarna speglar om man ägt en häst ett tag. T o m blicken/ansiktsuttrycket brukar ändras om hästen byter ägare. (Och säkert vid miljöbyten i allmänhet. Jag märkte skillnad på min när jag hade varit borta en vecka och haft hästvakt. Hästens blick/uttryck var plötsligt mycket mer likt hästvaktens andra häst.) Även om de inte nödvändigtvis blir exakt som vi för det.

Jo jag tror absolut det ligger en hel del i det. Mina två exempel är väl några som inte passar in bara. Men såklart påverkar vi våra hästar väldigt mycket. Det ligger nog en hel del i vad vi väljer för hästar också och hur vi är som personer påverkar ju där med. Unghästen jag pratade om hade fått göra som han ville i två år. Inte konstigt han betedde sig som han gjorde. Han blev f.ö otroligt trevlig både mot andra hästar och mot människor efter ett tag. Sawanna är nog dominant i sig själv för hon har varit likadan även med förra ägare/fodervärd och hos uppfödare.
Men sånt här är väldigt roligt och intressant att fundera på. Hur påverkade hästarna blir av oss? Vad som påverkar mer/mindre? Varför hästar blir olika påverkade? osv Det finns mängder med exempel på hästar som totalt bytt beteende när de bytt ägare. (inte i början menar jag då utan på längre sikt)
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Man har ju forskat på ranghöghet och konstaterat att det till mkt hög procent är nedärvt fostringsmässigt från mamman till fölet. Ranghöga ston får ofta ranghöga ungar, då fölet studerar mamman från första stund och "adopterar" beteendet och förväntningarna rangmässigt, från henne.
Sawannas mamma har jag aldrig träffat, men enligt uppfödaren var hon väldigt timid och icke-dominant. Men Sawanna kan ju ha skaffat sig beteendet från någon annan häst i tidig ålder? Min ponny däremot, som också är rätt kaxig, har en mycket dominant mor, så att hon tagit över det beteendet är det nog ingen tvekan om. Att Polly och Sawanna gick ihop så bra redan från början tror jag beror på att de är så lika i sitt beteende.
att ålder skulle spela in är lite av en gammal myt så som jag ser det. Det är ofta unga hästar som är ranghöga tar över omedelbart från äldre, sen ser man dock även att de inte riktigt kan hantera sin ranghöghet fullt ut om de är riktigt unga. Det som väl är mest uppseende väckande i din redogörelse är isåfall att unghästen var valack. det är mer sällan valacker regerar över ston rangmässigt på det sättet, men det händer. Valacker som inte vuxit upp med ston i blandflock har ibland problem att läsa av att det är skillnad på sto och valack i fråga om hur man bossar : )
Ja den unghästen var rätt speciell. Han var efter Troll och jag fick höra från en som jobbat i stallet där Troll stod, att hans avkommor ofta blev väldigt dominanta. Vet ju inte hur väl det stämmer, men på min stämde det bra. Han hade ju dessutom hos förra ägaren fått styra och ställa själv och dominansen fått fritt spelrum sas. Han trodde verkligen han var kung på jorden och det tog ett tag innan han insåg att det inte var så. Till hans försvar ska jag säga att han blev en helt exemplarisk häst att hantera, men det tog ett par år. (mycket möda och arbete, men jäklar vad jag lärde mig mycket under dent tiden)
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Jag har ju mina två ston med inackorderingen som är valack. Den "stackaren" är hunsad. De är inte elaka mot honom, men han får veta sin plats. Han får vänta på att välja hö-hög tills de andra valt och han får dricka när Sawanna tycker det är ok osv. Han står alltid och väntar på att hon ska komma in i hagen när jag ridit, men när vi kommer nära backar han undan. Han vet så väl att man inte är för nära Sawanna. Han är ändå oerhört lojal i sin flock. Han försöker dock ta ut det på ägaren ibland, för han är också en sån som fått göra som han velat hos tidigare ägare, men hon är enveten och konsekvent, så han blir bättre och bättre. På grund av det tror jag han mår bra av att flocken är så hårt styrd för han behöver lära sig att man inte bara kliver över folk och fä.
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Men ston behöver inte vara så väldigt ranghöga för att ha den där intregriteten som många har, att andra inte får komma för nära. Det har inte valacker, det är en stogrej som väl har med att hålla hingstar på avstånd att göra. Särskilt valacker brukar ju hållas kort av ston med stark integritet.
Ja jag menar alltså bara att det du berättar inte är så konstigt utan låter väldigt normalt för två ston och en valack. :)

Visst är det intressant med hästbeteenden:D Men Totola att det har med ägarna att göra kan du nog glömma direkt, allt hästar gör mot varandra i hagen styrs av att dom är flockdjur, inte människan. Definitivt inte av människors relationer med varandra! Jag skulle säga att det är precis tvärtom:p Om två ägare som inte gillar varandra upptäcker att deras hästar är som ler och långhalm brukar relationen mellan ägarna bli bättre! Och tvärtom om hästar mobbar en annan häst så drabbar det relationen mellan ägarna:devil:
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

den valack som försöker regera över ett sto på samma sätt den skulle regera över en annan valack åker på en nästbränna som heter duga.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hästmänniskan Nu startar jag en egen tråd gällande denna diskussionen, men min utgångspunkt är i alla fall följande: Att hålla häst kostar mycket...
6 7 8
Svar
152
· Visningar
13 588
Senast: Fibusen
·
Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
4 071
Senast: __sofia__
·
Övr. Hund Personligen tycker jag att det allmänna debatt-klimatet börjar bli riktigt ruggigt, det har varit det ett tag också. Nu pratar jag...
2 3
Svar
49
· Visningar
7 522
Senast: IngelaH
·
Hästmänniskan Gammal användare - nytt nick för att få helt utomstående åsikter på problemet, som inte grundar sig på inlägg jag skrivit tidigare...
2
Svar
38
· Visningar
12 346
Senast: QueenLilith
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp