Stora diskussionstråden

[traceys]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Biggan o andra, det är jätteintressant med dom här diskussionerna! Jag vill bara inflika att verkligt "dominanta" eller ranghöga hästar sällan visar det öppet. Det är inte dom som bossar runt med andra. De som man ser bossa runt och vilja visa dominans är underhuggarna som vill klättra i rang. Den verkligt ranghöga går sina egna vägar och rycker bara in för att korrigera andra om det är riktigt allvarliga brott mot ordningen, som att nån på allvar ifrågasätter deras rang (vilket sällan brukar vara fallet) De mest ranghöga verkar sällan vara det utåt. Man märker det snarare på att andra som "brukar" bråka inte gör det med dessa hästar. De går vart de vill och ingen blir varken rädd eller bråkar med dem. Så känner i alla fall jag igen en ranghäg häst, oavsett kön. Alla vet var de har de hästarna.

 

[Totola]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Jag går också efter det, inte vem som "bossar mest". Den som flyttar andra, inte flyttar på sig för andra, men som inte nödvändigtvis lägger sig i allt för det eller är aggressiv.

Å andra sidan så utifrån studier av vildhästar har alla jag läst (eller läst OM snarare) utgått ifrån att den som visar aggressivt beteende mest frekvent är den som är ledare. Vilket jag blev lite förvånad över.

Min valack, som är väldigt dominant men väldigt fredlig av sig (man flyttar inte på honom i första hand, men han "mopsar" inte utan säger bara ifrån om någon mopsar mot honom eller är i starkt behov av uppfostran) hade tydligen blivit ivägkörd av ett ranglågt sto i hagen häromdagen. Gissningsvis var han accepterande och insåg att det fanns käk på fler ställen, eftersom han inte har samma mat-hets. Hade man bara sett det däremot så hade man nog lätt kunnat misstolka det som att det är stoet som var ranghögt. När det i själva verket är ett väldigt ranglågt sto. Eller tja, väldigt är kanske att ta i, men det märks tydligt på vem som för vem, om man tittar lite mer på helheten.

 

[Immer]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Den verkligt ranghöga går sina egna vägar och rycker bara in för att korrigera andra om det är riktigt allvarliga brott mot ordningen, som att nån på allvar ifrågasätter deras rang (vilket sällan brukar vara fallet) De mest ranghöga verkar sällan vara det utåt. Man märker det snarare på att andra som "brukar" bråka inte gör det med dessa hästar. De går vart de vill och ingen blir varken rädd eller bråkar med dem.

Med de orden beskrev du min Best till punkt och pricka
Om någon gör ett övertramp brukar hon dra bak ena örat en centimeter - det räcker för att den andra ska backa och be om ursäkt.

 

[mackan]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Instämmer och håller med dig fullt ut.

 

[axel]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

alla dina kunniga inlägg.

Kl
Man kan inte jämföra hästen med hunden som är med människan- i dess flock- familjen.
Därför är det skitviktigt att ha trygga individer som kompisar i synnerhet under uppväxten. mamman spelar stor roll förstås, men även senare bör de unga ha en mentor med. Ledare mobbas inte- därför ska vi inte heller uppför oss som sådana.

Jag skulle vilja säga att hästarna känner oss bättre än vad vi känner dem.
Jag har kamperat ihop med min val. i snart 20 år så...

 

[bigganl]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Men ston behöver inte vara så väldigt ranghöga för att ha den där intregriteten som många har, att andra inte får komma för nära. Det har inte valacker, det är en stogrej som väl har med att hålla hingstar på avstånd att göra. Särskilt valacker brukar ju hållas kort av ston med stark integritet.
Ja jag menar alltså bara att det du berättar inte är så konstigt utan låter väldigt normalt för två ston och en valack.

Jag menade inte att det var något onormalt med hästarna i hagen. Men att en häst håller andra på sånt avstånd som mitt stora sto, det har jag aldrig sett förut. De är olika så onormalt tror jag absolut inte det är, men rätt ovanligt.

 

[bigganl]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Biggan o andra, det är jätteintressant med dom här diskussionerna! Jag vill bara inflika att verkligt "dominanta" eller ranghöga hästar sällan visar det öppet.

Mitt stora sto är inte den trygga och självklara ledaren. Absolut inte, eftersom hon bossar och härjar runt med alla som kommer för nära (om de inte hör till det lilla fåtal som får) I ett möte med en "riktig" ledare fogar hon in sig i ledet direkt. Sen att det inte är så många sådana hon träffat är väl en annan sak. Hon tar oftast befälet när hon träffar nya hästar, men några gånger har det hänt att hon träffat en riktigt trygg ledare med pondus och då tar hon inte ton öht. Men i hagen här hemma går hon vart hon vill och de andra flyttar sig för henne (men de kan inte få henne att flytta sig för dem), så klättra i rang går inte i den flock hon är nu.

Nu bossar hon alltså inte med de hon är van att gå med. Det räcker oftast med att hon rör ett öra eller ger dem en blick så går de undan, men när det kommer en ny är hon jäkla jobbig ett tag.

 

[karamelldrottningen]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Det är lite som med människor, en riktig ledare härjar inte runt utan bara är, alla följer h*n ändå. Är så glad att i den hagen min vallack går i så finns det just den där självklara ledaren. I andra flockar så är det nästan alltid min häst som försökt sig på ledarrollen och lyckas i princip alltid. men nu har han träffat sitt överhuvud och det blev inte en ända diskussion, det bara var så självklart .

Edit: Nej jag kom ihåg att lite diskussioner blev det, men det gick ändå väldigt fort. Det är verkligen en superlugn hage.

 

[bigganl]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Det är lite som med människor, en riktig ledare härjar inte runt utan bara är, alla följer h*n ändå. Är så glad att i den hagen min vallack går i så finns det just den där självklara ledaren. I andra flockar så är det nästan alltid min häst som försökt sig på ledarrollen och lyckas i princip alltid. men nu har han träffat sitt överhuvud och det blev inte en ända diskussion, det bara var så självklart .

Nej en häst som härjar runt med alla de andra hela tiden är troligtvis rätt osäker. Min gör det bara när hon träffar en ny häst. När de förstått att hon bestämmer räcker det som sagt med en blick eller en rörelse med ett öra. Värre är det med hästar som inte gått i flock tidigare och inte förstår signalerna. Hade ett sto här för två år sedan som inte förstod de tydligaste signaler. Henne fick vi flytta på. Min häst spelade upp hela arsenalen från blick, öronviftningar till bakdelen emot, men inte ens när min backade mot henne ilsket sparkande förstod hon. Hon stod kvar och såg förtvivlad ut. (men sånt inträffar som tur är sällan)
De som försökt ta över ledaskapet har hon också varit rätt tuff emot, men så är det ju i en flock.

 

[axel]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Du får inte glömma att främmande hästar sällan tas emot av en flock- redan etablerad.
de får skaffa sig en egen.

tyvärr är det vi som konstruerar flockar o det finstilta ser vi inte ens- förstår inte alltid orsaken till konflikter.

 

[karamelldrottningen]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Och det är ju väldigt tråkigt med hästar som inte gått ihop med andra hästar, de far ju oftast illa då de inte fattar signalerna om de släps ihop med en flock. Och som axel påpekade så finns ju inte dessa problem i de vilda, det är när människan konstruerar som det blir mer livat i hagarna.

 

[Totola]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Så är det nog ibland, men utifrån vad som redan skrivits i tråden beror ju en del på hur ledaren är som individ?
En väldigt högrangad ledare är ju oftast en bättre sådan än en flock med bara hyfsat lågrangade hästar = mer osäkra som ledare.
Att blanda ston och flera valacker eller först ha bara ston och i efterhand släppa in en valack, alt. ha en hage med ett dominant sto och en valack och därefter släppa in ett till sto, lär gissningsvis vara svårare situationer än att ha en flock med en ledarvalack och släppa in ett till sto.
Det senare gick iaf väldigt bra för oss i somras, det kom till och försvann hästar under sommarens gång. Men hade man släppt in en till valack så hade det nog blivit rejält med bråk, det såg man tendenser till bara av att det stod en valack i grannhagen som ledarvalacken kände sig tvungen att skydda sina ston ifrån. Valla bort dom från angränsande staketet och hingst-stampa i backen vid den andra valacken. Är väl iofs mer hingstbeteende än valackbeteende.

 

[tuaphua]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Båda mina hästar är rätt låga i rang. Gammelhästen är ju 28 år och har fått kliva ner. Han var alltid högst för 10 år sen. Honom kunde man släppa med vem som helst. Och han var alltid given etta. Nu är han alltid längst ned.

Unghästen är ju för ung för att vara en bra ledare. Han försökte i början och även i somras då de gick på bete i stor flock. Men han får ju åthutningar av de äldre och får vackert anpassa sig. Han hade mycket små bett och rispor i början av betet.
I vår hage har vi dock en suverän ledare och unghästfostrare i den PREn som går med mina. Han gick som hingst väldigt länge. Han var väl kanske 12 år eller så då han kastrerades. Så han har väldigt mycket hingstbeteende kvar. Han har mycket tydligt kroppsspråk, karisma och är intelligent och klok och tar initiativ. Han har koll på omgivningen och vill ha det på sitt sätt. Att han gått som hingst så länge gör ju också att han inte så mycket sparkar/slår bak som att han hotar framifrån eller hugger om lillprinsen inte uppförde sig. Så skaderisken minskar ju. Lillprins är mitt hjärta, men han är eh.. lite slow ibland. Så han har behövts fostras upprepade gånger, igen och iiigeeeen. Och jag är så glad att jag haft PREn till det jobbet. För hade det varit någon annan kunde det blivit skador.
Han är en just häst som bara säger till när mina gör "fel". Hård men rättvis och konsekvent ledare..

Jag har också utan tvekan släppt ihop mina med ett riktigt alfa-sto. Hon är en sån given etta som alla bara automatiskt lyder. Hon är helt fantastisk det stoet, intelligent, närvaro, intitivrik och mycket tydlig. Jäääävligt skarp! Men just och rättvis..
Med henne kände jag att det kommer inte bli något tjafs alls. Mina kommer automatiskt lyda henne. Och mycket riktigt så blev det ingen dramatik alls. Stoet bestämde och adopterade den korkade lilla unghästen. Hon fäste sig rejält vid Tino och ville knappt släppa ifrån sig honom.

KL

Idag red jag och lillponni ut i vår enorma beteshage. Vi får rida där en kort period nu. Så jag passade på. Jag tog riktiga hoppläder och övade lite sitsgrejer med olika lättridning i olika gångarter. Och så tog vi några galopprejser i full kareta. Galna gamla ponnyn försökte dra!
Vi hoppade några yttepytte fälttävlanshinder med. Då försökte ponnyaset dra igen. Så matten fick rida an mot hindrena, göra halt om han försökte pipa iväg, och sen hoppa. Mååånga gånger blev det innan ponni kunde skärpa sig. Att han orkar..

 

[mackan]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

KL
det där att valacker inte är hingstar tycker jag folk ofta förvirrar sig runt. De är ju fortfarande hästar av hankön, så även om de inte är hingstiga och har hingsthormoner har de ändå kvar mycket av sitt manliga beteende i övrigt. Inte alltför sällan resulterar det i bråk och tjafs mellan valacker, i hagar med ston, jag upplever denna förteelse mindre vanlig om individerna vuxit upp med blandflock då har de på ngt sätt vant sig och rättat in sig på ett annat sätt att fungera i blandflock.

Jag har en sån där självklar ledarindivid i min 11 årige valack. Haft honom sen han nyss fyllde fyra och han har gått med en massa olika valacker genom åren. I samtliga fall har hopsläpp gått till så att han kliver in i hagen och går fram till de nya med attityden "hej - här kommer jag och jag bestämmer". Vänligt och bestämt, har aldrig sett honom lägga öronen bakåt ens vid hopsläpp, ändå har hela flocken omedelbart accepterat honom och hopsläppen har varit helt odramatiska. Den mest intressanta jag bevittnat var när vi kom in i ett stall där han skulle gå med hela 6 andra valacker. Jag blev varnad av stallägaren som hade en riktig gammelvalack som i alla år huserat på det stället, och alltid satte sina flockmedlemmar under herrans tukt och förmaning och det brukade ta veckovis innan nya inte blev runtjagade osv. Jag sa till henne vid flera tillfällen innan hopsläpp att min var mycket ranghög och att jag inte var helt säker på att hon kunde räkna med att hennes skulle vara likadan hon var van vid, men hon var bergsäker.
vid hopsläpp klev min in som vanligt, glad i hågen och mkt vänlig, hälsade ivrigt och artigt och intresserat på samtliga övriga 6 valacker. det tog 10 minuter sen hade han 5 av dem i ett hov runtikring sig, - ingen sprang ett enda steg ens, men alla var flockade ikring min valack. Utom den 6:e hajen - stallägarens. Han stod utanför och surade och ville inte vara med, men inte ett steg tog han för att börja ngt bråk ö.h.t, höll sig bara utanför.
så fortgick det i ca 2 veckor. Gammelvalacken gick för sig själv och surade, fast min var på honom rätt frekvent, och höll på och "kände igenom honom" med nosen och mulen, luktade, petade osv. Inga utspel från någon av dem.

sen en dag bestämde sig väl gammelvalacken för att ni fick det väl ändå vara nog. Han vågade sig på en stöt mot min - resultatet blev att de rök ihop rejält och slogs. Vi tog inga chanser efter det, utan det fick bli en annan hagkonstellation där de två slapp gå tillsammans, och friden fick fortskrida på annat sätt. Men det är ett av de mest intressanta flock-interaktioner jag sett genom åren faktiskt. Hela tiden, precis som det vi diskuterar nu, inga som helst utspel eller ens för ett mänskligt öga, riktigt tydligt vad som egentligen skedde mellan individerna, alla 7. Men helt klart var att min häst utstrålade ngt slags kommunikation som fick de övriga att bara köpa läget utan en tanke. (förrutom gamlingen då).

en annan intressant flock konstellation jag haft honom i, var när han kom in i en flock och tog alfa rollen direkt från den tidigare alfa valacken. Det skedde som så att de slöt ngn slags pakt - de var bästa vänner, åt ur samma hö-hög i hagen, gick och betade nos vid nos osv osv, men tidigare alfan blev ngn sorts ivrig underhuggare åt min, de jobbade liksom i lag och regerade i par över övriga flocken. Min tillätt 2:an en hel del privilegier, och 2:an fick härja fritt med flockmedlemmarna, vilket han ofta gjorde - de skingrades som plockepinn flera gånger om dagen då han satte in ngn slags påminnelse stöt och gjorde utfall. Under tiden gick min och luktade på blommorna i godan ro

 

[Anaconda]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Du får inte glömma att främmande hästar sällan tas emot av en flock- redan etablerad.
de får skaffa sig en egen.

tyvärr är det vi som konstruerar flockar o det finstilta ser vi inte ens- förstår inte alltid orsaken till konflikter.

Bra poäng! Och visst är det lite skillnad på turerna i en etablerad flock och mellan individer som inte känner varandra?
Att en häst som är mindre självsäker jagar rundor på en nykomling är vanligt, men åthutningarna i en etablerad flock kommer mer från de hästar, ofta ston eller 'farbröder' som har ''uppfostrarroll''. Den vi ser som ledare är en individ som har ansvaret att beskydda och hålla ihop flocken. Jag tror inte att rangen är vansinnigt viktig förutom när de är hungriga. Mest ett dagligt ställningstagande från allas sida och nåt som är lämpligt att befästa när tillfälle ges och ha avklarat utifall att. Jag ser ofta beskyddarhästar (ledare) i etablerade flockar som gärna delar hötapp med någon annan. Jag är övertygad om att alla hästarna är lämpade för olika saker vad gäller samarbetet med flockens överlevnad och fortplantning och att alla i flocken är väl medvetna om det.
Tror också att det är mänskligt och kanske inte så konstruktivt att hänga upp sig på ''ledarskap''. En typisk ''spejarhäst'' som rids ute i skogen bryr sig nog mest om ifall du är en mästare på att ''speja'' själv, så att den kan släppa över det ansvaret på dig lite grann och njuta av turen...Med det menar jag att den kanske behöver se kvaliteer hos sin människa som lyhördhet, förståelse och rätt beteende (tålamod, förståelse) vid tex tvärstopp som orsakas av misstänkta ljud eller objekt. ( Sällan vi människor har samma koll, tyvärr...) Bara ett exempel.

Väldigt OT kanske. Fast oxå väldigt IT! ( Intressant topic!)

 

[Totola]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Men nog måste det väl ligga en del i att mer hingstbeteende sitter kvar i en sent kastrerad häst än tidigt kastrerade valacker?

Jag har aldrig haft någon hingst, hanterat hingstar i väldigt liten utsträckning, och efter att ha haft två tidigt kastrerade valacker så undrade jag vad det var för fel i skallen på den nya. Som betedde sig hormonellt, kunde bli helt till sig och mer eller mindre okontaktbar för ston i brunstperiod, lika hormonellt beteende/till sig över konkurrerande valacken. Kunde t ex ställa sig och nosa på dennes bajs, krafsa med framhoven, sen ställa sig och bajsa ovanpå högen.
Den blev helt ifrån sig när den skiljdes från "sina" ston och fick gå i en hage på andra sidan vägen. Det var väldigt svårt att rida eftersom den knappt kunde fokusera på annat än att leta sina ston. Senare kunde jag oavsett inte rida efter att den aldrig lugnade ner sig som vi hoppats på utan sprang fram och tillbaka alt. gick fram och tillbaka längs staketet så gott som oavbrutet och hade inte tid att äta på betet, slet ut sig alldeles för mycket.
Den använder frambenskrafset i lite olika situationer. Är ju en sak när det är à la gräv-stil, en annan när det är kraftiga stamp med frambenet. Snorren åker ut ibland när den hälsar på brunstiga ston. Den vaktar från andra valacker. Är överlag nästan maniskt intresserad av att lukta på bajs jämfört med hästar jag haft tidigare.
Den "stopiper" aldrig när den hälsar på andra hästar. Inte heller vevar den med frambenet eller småreser sig. Vilket de andra två valacker jag haft har gjort. Den har överlag högre integritet än de andra valackerna jag haft. (Lite; "en valack säger man till, en hingst frågar man" över det hela.)

Visst kan det vara en slump, eller att en del har att göra med rang och personlighet, uppfostran med mera, men nog tycker jag det kan vara väldigt stor skillnad på valack och valack. Däremot kanske inte lika stor skillnad på hingst vs. hingstig valack mer än graden på det hela? Tror inte min kan ha varit så mycket värre som hingst, då de behöll honom som det länge trots uteblivna prestationer.

 

[axel]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

När man tittar på en betessläpp där hästar inte känner varandra så går det som regel jättebra- räknar nu inte hingstsläpp.
De har ett överflöd med mat o hinner bekanta sig o skaffar sina favoriter- kompisar.

kommer det däremot eftersläntrare efter några veckor så blir det halabaloo- om dessa inte vet hur man uppför sig som ny i flock.
Min val. har alltid varit snäll o välkomnande men är ingen bråkstake heller.
Blev rejält jagad av en val. som jag skaffade som sällskap. Inte bara bortkörd utan jagad hela tiden runt hela den stora beteshagen.
Han var knäckt av att träffa på en sdn. den reagerade på ett ensamt sto i hagen brevid- Den som inte hade social kompetens. Var helt klart hingstig o hade ett uselt ledarskap.
Den fick åka hem- dåligt sällskap.

Min val tittade inte ens när vi lastade aset för hemfärd o den tog att vara själv innan Lillasyster kom. hade aldrig förr varit ensam om nätterna.

Hur normalt är det egentligen med en flock hingstar om det inte rör sig om unga....?

Det du skrev om "spejare" är nog väldigt sant.
att den kan lägga över bördan till sin ägare- vår uppgift att skydda dem
Det ser jag mer som ledarskap- att man skyddar sin häst- inte bossar över den.

Om jag tar min val som ex. igen så sprang den vid staketet om den inte stog helt håglös o full med broms i vindskyddet- när jag var där-Ta hem mig! Ta hem mig o det gjorde jag.

 

[bigganl]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Du får inte glömma att främmande hästar sällan tas emot av en flock- redan etablerad.
de får skaffa sig en egen.

tyvärr är det vi som konstruerar flockar o det finstilta ser vi inte ens- förstår inte alltid orsaken till konflikter.

Ja vi konstruerar ju flockarna åt hästarna. Så blir det ju, men när en ny häst introduceras i flocken kan det ju se väldigt olika ut, beroende på häst och flocken. Min stora är övertydlig med en ny. När denne kommit in i flocken och tagit sin plats är det frid och fröjd i hagen. Konflikt i hagen har jag bara haft vid ett tillfälle (som jag vet om) och då var det precis som du skrev, att vi inte förstod vad som var orsaken. Vi kunde gissa, men var långt ifrån säkra.

 

[bigganl]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Bra poäng! Och visst är det lite skillnad på turerna i en etablerad flock och mellan individer som inte känner varandra?

ja absolut.

Jag ser ofta beskyddarhästar (ledare) i etablerade flockar som gärna delar hötapp med någon annan. Jag är övertygad om att alla hästarna är lämpade för olika saker vad gäller samarbetet med flockens överlevnad och fortplantning och att alla i flocken är väl medvetna om det.

Det roliga med min stora är att hon tar på sig alla rollerna. Hon vaktar, hon leder, hon håller hästar åtskilda när hon vill, bestämmer mat och dryckordning osv. Det tog flera år innan jag såg att hon lade sig ner i hagen och lämnade över vaktandet åt en annan häst en stund. Men hon blir ju äldre och tryggare i sin roll.

Väldigt OT kanske. Fast oxå väldigt IT! ( Intressant topic!)

Ja väldigt IT!

 

[bigganl]

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Och det är ju väldigt tråkigt med hästar som inte gått ihop med andra hästar, de far ju oftast illa då de inte fattar signalerna om de släps ihop med en flock. Och som axel påpekade så finns ju inte dessa problem i de vilda, det är när människan konstruerar som det blir mer livat i hagarna.

Ja visst är det människans fel när det blir så. Får de aldrig gå i flock har de ju inte samma chans att lära sig signalerna. Den vi fick flytta på hade gått med sin mamma till hon var avvand och sedan i en hage brevid en annan häst. Hon hade aldrig gått med någon annan är sin mamma så hon hade inte fått en schysst chans.