Starta om livet?

[Red_Chili]

Är det någon här som gjort det?

Jag är rysligt trött på min livssituation. Har det inte bra ekonomiskt, hatar min boendesituation (tappar seriöst all tillstymmelse till energi så fort jag kliver in i hallen hemma), har ett jobb som "bara är ok" men verkligen inget jag vill ha resten av livet... Vänner är utspridda i hela landet så umgängeskretsen på hemmaplan är minimal, jag är singel och har alltså inget mer än föräldrarna som håller mig kvar här.

Jag ska ta mig i kragen och söka jobb, lite bättre jobb så att jag kan flytta. Har dock ingen speciell eller bra utbildning, så det kryllar inte av jobb.

Funderar nu på om det skulle vara ett alternativ att söka jobb i andra städer. Bor i nuläget i Stockholm och här är ju läget som det är med allt sådant... Men flytta till ny stad? när jag har två hundar? Hur sjutton gör jag i så fall?

Jag förstår att jag måste börja med att hitta ett jobb, för att kunna ha råd med en ny bostad. Men pga hundarna lär det ju vara svårare att hitta något boende "snabbt och lätt". Att vara tillfälligt inneboende lär ju inte heller vara helt enkelt. Jag har full förståelse för att folk inte vill hyra ut rum till en okänd person med två ganska stora hundar. Jag själv hade varit väldigt skeptisk till det.

Ni som varit i någon liknande situation, hur har ni gjort? Jag behöver nog höra från andra att det alls är möjligt, för just nu känner jag mest för att rulla ihop mig i sängen och ge upp. På något vis måste det väl gå, eller?

 

[Monstermom]

Nu har jag inte gjort någon motsvarande spontanflytt, men på rak arm tycker jag ju att nästan allt måste vara enklare än Stockholm?

 

[Red_Chili]

Nu har jag inte gjort någon motsvarande spontanflytt, men på rak arm tycker jag ju att nästan allt måste vara enklare än Stockholm?

Jo, det borde ju det! Jag har stått i stockholms stads bostadskö i 7 år nu. Till sommaren kanske jag kan få en lägenhet via den, tack vare att de har ungdomsbostäder... De vanliga har jag ännu ingen chans på, och då vill jag inte(!) bo centralt utan tvärt om, gärna nära stora skogar för hundpromenader. Men alla mindre lägenheter som jag skulle klara ekonomiskt vill så många andra ha... Minns hur det var i Piteå när jag bodde där, då hade jag en 1a på 36kvm som kostade... ca 2300kr/mån om jag inte minns tokigt. Den fick jag efter en sommar i kö. I Sthlm kostar en 1a på 25kvm i bästa fall närmare 3000kr/mån än 4000kr/mån.

 

[Monstermom]

Jo, det borde ju det! Jag har stått i stockholms stads bostadskö i 7 år nu. Till sommaren kanske jag kan få en lägenhet via den, tack vare att de har ungdomsbostäder... De vanliga har jag ännu ingen chans på, och då vill jag inte(!) bo centralt utan tvärt om, gärna nära stora skogar för hundpromenader. Men alla mindre lägenheter som jag skulle klara ekonomiskt vill så många andra ha... Minns hur det var i Piteå när jag bodde där, då hade jag en 1a på 36kvm som kostade... ca 2300kr/mån om jag inte minns tokigt. Den fick jag efter en sommar i kö. I Sthlm kostar en 1a på 25kvm i bästa fall närmare 3000kr/mån än 4000kr/mån.

Så flytta! Sätt dig och leta någonstans du vill bo på typ Blocket, välj ut tio lägenheter och kolla om det finns jobb i närheten av någon av dem.

 

[Squie]

Varför inte plugga? Har du tänkt något i de banorna?

(Att bo i Sthlm o Arlanda är utmärkt för distansstudier. )

 

[JeayL]

Blev både singel och arbetslös i somras och har tänkt samma tanke, troligast kommer jag i vår läsa till ämnen som jag inte läste under gymnasiet så jag kan plugga vidare, vad jag ska bli har jag inte helt bestämt än däremot!

 

[Monifa]

@Red_Chili
Jag har gjort det ett par gånger. Älskar det och något jag lite kan sakna nu när jag "sitter fast med sambo".

Är från norra Öland och flyttade till mitten av Småland när jag började gymnasiet. Efter studenten slog jag mig ner på södra Öland (inga vänner och 1,5 timme till föräldrarna) för att jag fick jobb där. Två år senare packade jag ihop mitt liv och flyttade till Mjölby. Livet bestod av sex katter och en häst så det var lite pyssel. Hade en månad på mig att fixa allt inför flytten, det var tajt.
Sen efter nån månad (trivdes inte med jobbet så sökte allt som gick inom lantbruk) hamnade jag på Öland igen (två veckor hade jag på mig från att jag fick beskedet att jag fick jobbet till det att jag skulle börja). Hade inget boende till en början så fick bo hos en bekant, sen skar det sig (hon var missbrukare ) så flyttade jag in i jobbets lunchbarack där det fanns en säng.
Stannade nån månad sen sa jag upp mig och flyttade till min nuvarande ort. Träffade min gubbe ganska snabbt, fick ett hyfsat fungerade umgänge och kan äntligen säga att jag är hemma.

Det är lite slitigt att hitta boende, få allt att fungera och innan man landat på den nya orten. Men så värt. Jag är inte särskilt social av mig så det där med att inte ha ett umgänge dit jag flyttar har aldrig stört mig.

Så mitt råd, KÖR SÅ DET RYKER!

 

[Hemligast]

Är det någon här som gjort det?

Jag är rysligt trött på min livssituation. Har det inte bra ekonomiskt, hatar min boendesituation (tappar seriöst all tillstymmelse till energi så fort jag kliver in i hallen hemma), har ett jobb som "bara är ok" men verkligen inget jag vill ha resten av livet... Vänner är utspridda i hela landet så umgängeskretsen på hemmaplan är minimal, jag är singel och har alltså inget mer än föräldrarna som håller mig kvar här.

Jag ska ta mig i kragen och söka jobb, lite bättre jobb så att jag kan flytta. Har dock ingen speciell eller bra utbildning, så det kryllar inte av jobb.

Funderar nu på om det skulle vara ett alternativ att söka jobb i andra städer. Bor i nuläget i Stockholm och här är ju läget som det är med allt sådant... Men flytta till ny stad? när jag har två hundar? Hur sjutton gör jag i så fall?

Jag förstår att jag måste börja med att hitta ett jobb, för att kunna ha råd med en ny bostad. Men pga hundarna lär det ju vara svårare att hitta något boende "snabbt och lätt". Att vara tillfälligt inneboende lär ju inte heller vara helt enkelt. Jag har full förståelse för att folk inte vill hyra ut rum till en okänd person med två ganska stora hundar. Jag själv hade varit väldigt skeptisk till det.

Ni som varit i någon liknande situation, hur har ni gjort? Jag behöver nog höra från andra att det alls är möjligt, för just nu känner jag mest för att rulla ihop mig i sängen och ge upp. På något vis måste det väl gå, eller?

Äsch! Det är väl klart det går!
Vi flyttade från en stad till en annan när maken fick jobb.
Vi hade tre veckor på oss att hitta bostad och flytta.
Då hade vi två schäfrar.. pluss att vi är begränsade till antingen bottenplan eller hus med hiss. (Maken sitter i rullstol)
Vi lyckades! visserligen en etta på 35kvm men inom tre veckor var vi klara med flytten av både oss och hästar.
Ytterligare en vecka senare hade jag också hittat jobb. ☺
Tre månader senare hittade vi en större lägenhet i samma stad och nu har vi bort här i tre år ☺

Tips: ställ dig i bostadskö i alla städer du kan tänka dig att bo i! Kostar ju allt som oftast ingenting..

 

[HeleneK]

Men så ska du inte behöva känna!
Vi skulle kunna göra en deal du och jag. Jag coachar dig om vilka förändringar du vill åstadkomma i ditt liv och hur du ska göra för att nå dit. Och du masserar Kingston
Hör av dig till mig på FB om du skulle vara intresserad!

 

[Magiana]

Jag var i sitsen att jag vantrivdes med mitt boende och något alternativ till att köpa ett hus fanns inte. Eftersom hus är alldeles för dyra i Stockholmstrakten insåg jag att jag var tvungen att flytta och köpa mitt hus på annan ort.

Därmed blev jag också tvungen att fundera över min jobbsituation. Vad ville jag jobba med om jag var tvungen att byta? Alla jobbannonser var så otroligt tråkiga att jag inte hyste så stort hopp om att hitta något vettigt som jag verkligen ville ha. Det gick ju säkert att hitta något att hanka sig fram på men det hade varit tråkigt. Jag ville inte byta ner mig från befintligt jobb. Så jag brainstormade om vad jag ville jobba med och skapade en plan för att få det. När jag fått ett jobb som var lika bra eller bättre än mitt befintliga jobb så skulle jag köpa hus i närheten var det tänkt.

Den planen hade jag genomfört om inte min chef hade meddelat mig om att jag kunde ta nuvarande jobb med mig vid en flytt.

Så nu har jag precis köpt hus på en annan ort och väntar på att få flytta dit.

 

[Sleepy]

Har det inte bra ekonomiskt... hatar min boendesituation... har ett jobb som "bara är ok"... Har dock ingen speciell eller bra utbildning

1. Plugga till något du brinner för där det finns jobb
2. Skaffa ett välbetalt och roligt jobb
3. Skaffa en trevlig bostad

Absolut börja med att plugga.

 

[Lampan]

Jag säger detsamma kör så det ryker
Om du inte trivs med hur ditt liv ser ut nu, då har du inget att förlorar

Sök jobb eller utbildning, kolla blocket efter små billiga hus i närheten och se om du kan hyra en vinterbonad mysig stuga till dig och hundarna, du har körkort och bil, så du kan bo lite på landet, nära naturen

 

[Red_Chili]

Svarar alla på en gång.
Plugga kommer jag inte göra i nuläget, jag är verkligen en miljard gånger bättre på att jobba än på att plugga så att börja med någon utbildning redan innan jag känner mig på topp, det är dödsdömt. Jag håller dock på att utbilda mig till hundmassör, är förhoppningsvis klar till våren. Det beror på när jag själv känner mig redo att göra slutproven och har gjort det som krävs på hemmaplan. Tappade lite drivet även där i somras, trots att jag under själva lektionstimmarna kände "jäklar, det här passar mig perfekt".

Förutom bostadskön i Stockholm så står jag i kö i Uppsala och på Gotland. Uppsala är ju även det hopplöst, på Gotland kan jag dock få boende nu, men hur det ser ut med jobb och framförallt att få det att fungera med jobb och hundarna vet jag inte. Jag vet inte heller vilka andra städer som har en bostadskö att stå i. Tyvärr vill jag inte bo på högt upp i norr igen, ingenting högre upp än Gävletrakten, annars hade det hela säkert varit lite lättare. Kanske.

Funderar på att kolla hur det ser ut i Västerås och alla tänkbara småorter som är hyfsat nära Stockholm. Skulle jag råka hitta jobb där så hade jag kunnat bo kvar där jag är nu fram tills jag hittat nytt boende närmare jobbet. Det är absolut inte så att jag vill ha något "fint" jobb eller så, jag vill bara ha något som gör att jag kan ha en hyfsad lägenhet (en pytteliten är helt ok) i ett område där jag trivs och så att jag kan ha hundarna, tävla med dem osv. Ett lite halvsocialt jobb hade varit kul, något där jag åtminstone kommer i kontakt med kunder eller jobbar nära några trevliga kollegor.

Ska sätta mig ikväll och söka jobb.
Nackdelen är väl också att de sakerna jag är bra på, det är sådant som det inte går att tjäna pengar på direkt. Önskar att jag haft en personlighet som passat utmärkt för att vara typ... advokat eller något Jag är duktig med djur och bra på praktiskt jobb. Rysligt effektiv i stalljobb och liknande. Hade säkert kunnat trivas med att jobba på ridskola med själva häst- och stallskötseln, sådana anställda finns det på min närmaste ridskola, men jag misstänker att de flesta ridskolor bara har behov av ridlärare och att eleverna själva hjälper till med resten. Fast ja, jag har ju inte kollat upp det där så överdrivet noga.

 

[MissPumpkin]

Är det någon här som gjort det?

Jag är rysligt trött på min livssituation. Har det inte bra ekonomiskt, hatar min boendesituation (tappar seriöst all tillstymmelse till energi så fort jag kliver in i hallen hemma), har ett jobb som "bara är ok" men verkligen inget jag vill ha resten av livet... Vänner är utspridda i hela landet så umgängeskretsen på hemmaplan är minimal, jag är singel och har alltså inget mer än föräldrarna som håller mig kvar här.

Jag ska ta mig i kragen och söka jobb, lite bättre jobb så att jag kan flytta. Har dock ingen speciell eller bra utbildning, så det kryllar inte av jobb.

Funderar nu på om det skulle vara ett alternativ att söka jobb i andra städer. Bor i nuläget i Stockholm och här är ju läget som det är med allt sådant... Men flytta till ny stad? när jag har två hundar? Hur sjutton gör jag i så fall?

Jag förstår att jag måste börja med att hitta ett jobb, för att kunna ha råd med en ny bostad. Men pga hundarna lär det ju vara svårare att hitta något boende "snabbt och lätt". Att vara tillfälligt inneboende lär ju inte heller vara helt enkelt. Jag har full förståelse för att folk inte vill hyra ut rum till en okänd person med två ganska stora hundar. Jag själv hade varit väldigt skeptisk till det.

Ni som varit i någon liknande situation, hur har ni gjort? Jag behöver nog höra från andra att det alls är möjligt, för just nu känner jag mest för att rulla ihop mig i sängen och ge upp. På något vis måste det väl gå, eller?

Jag har också precis gått igenom en fas där allt känts pannkaka. Så efter en hel del panikartade beslut och till sist mycket självrannsakan kom jag fram till att jag bara ser problemen i allt. Istället för att se möjligheterna.

Så mitt råd är att inte fokusera för mycket på problemen. För vill man verkligen så löser allt sig!
Bättre att våga och misslyckas än att alltid tänka "tänk om...".

Och vill du inte plugga - gör inte det

 

[Trissa]

När det gäller boende så finns det ju många orter runtom i landet där man kan få bostad omgående. Om jag skulle flytta hade jag först försökt fundera ut var i landet jag skulle vilja bo, och googlat runt på de områdena för att se hur de verkar vara socialt, boende- och jobbmässigt, ur djursynpunkt osv.

 

[starcraft]

Jag säger kör! Men vet också att det är lättare sagt än gjort. Har själv velat göra så ett tag, men inte vågat.. Jag vill flytta utomlands, men skraj att jag bara kommer känna mig utanför eftersom språk inte är min starka sida och blir typ helt tafatt när jag inte förstår eller kan göra mig förstådd. Så jag kommer läsa lite språk i vår, jobba lite lagom och till hösten när jobbet löper ut hoppas jag att jag har mer mod! (Eller så har jag kommit på något nytt att göra istället, ganska typiskt mig).

Angående jobb: jag är också mer praktiskt lagd och det är inte de mest välbetalda jobben, men man klarar sig ganska bra ändå tycker jag. Just nu jobbar jag inom restaurang i matsalen och trivs jättebra. Det är praktiskt och socialt. Dessutom något man kan jobba med överallt. Det kanske kan vara något?

 

[Lena Furberg]

Du kan också se det som nåt alldeles fantastiskt spännande och underbart - det finns ett uttryck på engelska som jag älskar: to Reinvent yourself! Jag är övertygad om att det är inte bara möjligt utan väldigt positivt och spännande! Börja om på nytt! Släng av de gamla kläderna och gör om dig själv till det/den du vill vara istället! Jag har själv gjort det; kanske inte helt och hållet men bitvis. Det är jättekul! Man kan bli (nästan) vad man vill! Hundarna hänger på!

Har du några drömmar? Visioner? Längtar du efter något?

 

[Monstermom]

Om du gillar fysiskt jobb och vill komma ut i bra hundtrakter, har du tittat något på att jobba i skogen? (Inte så socialt kanske, men det kan du väl ta igen på fritiden då. )

 

[AraSlei]

@Red_Chili

http://www.arbetsformedlingen.se/4.38a41afd11d99fbdb65800016.html?url=-123388378/Ny/Platsannonser/VisaPlatsannonser.aspx?ids=2840121&sv.url=12.38a41afd11d99fbdb65800021

Kanske vore något för dig?

Eller om Skåne lockar?
http://www.arbetsformedlingen.se/Fo...10382456&sv.url=12.237ec53d11d47b612d78000171

Jag sökte på "djur" på arbetsförmedlingen, det kom upp en hel del träffar som inte kräver någon särskild utbildning men som nog kan vara kul jobb

 

[ainasoja]

@Red_Chili om du vill får du komma och hälsa på mig i Västerås och känna av hur stan känns. Du får ta med hundarna för mig, har ju en själv så det inga problem!

Rekomenderar dig dock att ställa dig i kö redan nu hos alla bolag som finns i stan även om du inte kommer att flytta imorgon, det är rätt svårt att få lgh här men det finns några som har kortare kötider än andra.