Städa jämställt?

[Sharpless]

Och där börjat ett chicken race där den som till sist stör sig mest på att det är stökigt blir den som får göra jobbet.

Låter som något att ta upp vid nästa möte eller liknande.

Det har inte varit några problem förutom den dagen, vad jag noterat. Men det kan ju ha varit för att jag missat att det börjat byggas upp, och att någon tagit hand om det efter det. Men vi får se vad som händer framöver. Sedan finns det ju vissa på jobbet som inte ens bryr sig om att kolla, utan bara ställer disken på diskbänken.

 

[Badger]

Naturligtvis är det inte så att familjen sätter sig ner och bestämmer att det är kvinnan som ska vara projektledare för familjen. Det bara blir så i praktiken. Aldrig hört talas om strategisk inkompetens?

Jo men känner du att det vore ok att göra så som Sjoberga säger att hans familj gör eller som jag påstår att vi gör. Att det vore ett godkänt alternativ till att ha en projektledare. Eller är enda godkända alternativet att kvinnan är det i alla familjer eller är en framtida jämställdhetspunkt att mannen har det i hälften av familjerna och kvinnan i hälften men att en måste finnas i varje familj?

Eller kan någon av er andra skriva hur de skulle önska att det såg ut om det inte är ingen projektledare?

 

[Badger]

E

Exemplar jag gav i mitt första inlägg att manliga kollegor (främst från mitt förra jobb) ibland indikerar att dom inte har koll på vad de ska göra i helgen utan behöver fråga sin partner handlar inte om att planerna för helgen inte berör dom. Det kan tex vara att paret ska på middag till en kompis, att barnet ska på födelsedagskalas, att paret har pratat om att kolla på soffor osv. Alltså saker som berör bägge parterna i en relation alternativt deras barn och inte något som den andra partnern har Det är planer som har nämnts/diskuterats men som dessa män inte behagar/bryr sig komma ihåg eller, när det kommer till barn, inte alls har koll på.

Fast jag kan göra samma sak trots att jag har kalender, dvs jag svarar inte bara ja till ett nytt åtagande utan att kolla med min partner först, inte ens om jag är ganska säker på att helgen är tom och det bara är jag som ska gå, för går jag lämnar jag ju ansvaret på barnet till honom och om jag planerar något med barnet blir han ju ensam och ska han med ja då måste han ju verkligen frågas först. Jag måste absolut plocka upp min kalender för att veta vad jag har bestämt att jag ska göra dessutom. Han gör samma sak, någon föreslår någonting och han återkopplar -vad gör vi, funkar detta.

 

[Lingon]

Jo men känner du att det vore ok att göra så som Sjoberga säger att hans familj gör eller som jag påstår att vi gör. Att det vore ett godkänt alternativ till att ha en projektledare. Eller är enda godkända alternativet att kvinnan är det i alla familjer eller är en framtida jämställdhetspunkt att mannen har det i hälften av familjerna och kvinnan i hälften men att en måste finnas i varje familj?

Eller kan någon av er andra skriva hur de skulle önska att det såg ut om det inte är ingen projektledare?

Ett godkänt alternativ är när ingen i familjen känner att hen har det största ansvaret för att familjens vardag fungerar. När ingen i familjen känner att det är en belastning att behöva hålla koll på allt för att alla i familjen tar sitt ansvar för det (baserat på åldern).

 

[Lingon]

Fast jag kan göra samma sak trots att jag har kalender, dvs jag svarar inte bara ja till ett nytt åtagande utan att kolla med min partner först, inte ens om jag är ganska säker på att helgen är tom och det bara är jag som ska gå, för går jag lämnar jag ju ansvaret på barnet till honom och om jag planerar något med barnet blir han ju ensam och ska han med ja då måste han ju verkligen frågas först. Jag måste absolut plocka upp min kalender för att veta vad jag har bestämt att jag ska göra dessutom. Han gör samma sak, någon föreslår någonting och han återkopplar -vad gör vi, funkar detta.

Ja, det handlar ju inte om att man inte har koll utan om att man vill checka av med sin partner av respekt för att man lever tillsammans.

 

[Badger]

Ett godkänt alternativ är när ingen i familjen känner att hen har det största ansvaret för att familjens vardag fungerar. När ingen i familjen känner att det är en belastning att behöva hålla koll på allt för att alla i familjen tar sitt ansvar för det (baserat på åldern).

Ok, men det låter ju som det som @sjoberga verkar propagera för och det som jag inte fick godkänt för i mina kommentarer.

 

[sjoberga]

Låter som något att ta upp vid nästa möte eller liknande.

Det brukar hjälpa ganska lite, upplever att 80% av den typen av arbete görs av 20% av medarbetarna. Och som @Sharpless skrev, vissa tycker att rätt lösning alltid är att inte ens överväga att göra en insats utan ställa skitiga disken i diskhon utan att ens kolla läget. Samma personer påverkas nästan inte alls av olika former av information kring upplevda brister.

Den formen av bristande respekt för sina kollegors arbetsmiljö och arbetstid är undermålig som egenskap på en arbetsplats.

 

[MiniLi]

Ok, men det låter ju som det som @sjoberga verkar propagera för och det som jag inte fick godkänt för i mina kommentarer.

Allt folk skrivit är att det är väldigt ovanligt att det funkar så som man skulle önska. Och när en man påstår att familjen inte har en projektledare så kommer inte jag tro på det förrän jag hört kvinnans upplevelse

 

[Lingon]

Ok, men det låter ju som det som @sjoberga verkar propagera för och det som jag inte fick godkänt för i mina kommentarer.

Men @sjoberga argumenterar som om fenomenet "familjens projektplanerare" och det faktum att det ansvaret ofta faller på kvinnor p.g.a. att män ofta tar till taktiken strategisk inkompetens inte skulle existera alls. Jag säger bara att det existerar och är MYCKET vanligare än många tror och är en stor belastning och stress för många kvinnor. Jag är helt förbluffad av de användare här på Buke som ställer sig helt frågande till att fenomenet existerar!

 

[Lingon]

Allt folk skrivit är att det är väldigt ovanligt att det funkar så som man skulle önska. Och när en man påstår att familjen inte har en projektledare så kommer inte jag tro på det förrän jag hört kvinnans upplevelse

Precis så.

 

[Acto]

Fast jag kan göra samma sak trots att jag har kalender, dvs jag svarar inte bara ja till ett nytt åtagande utan att kolla med min partner först, inte ens om jag är ganska säker på att helgen är tom och det bara är jag som ska gå, för går jag lämnar jag ju ansvaret på barnet till honom och om jag planerar något med barnet blir han ju ensam och ska han med ja då måste han ju verkligen frågas först. Jag måste absolut plocka upp min kalender för att veta vad jag har bestämt att jag ska göra dessutom. Han gör samma sak, någon föreslår någonting och han återkopplar -vad gör vi, funkar detta.

Absolut att ev nya planer ska diskuteras/stämmas av med sin partner. Och även jag behöver kolla min kalender för att se om ett nytt åtagande/plan funkar med det som jag redan har planerat. Men jag kollar ju då min kalender, jag lägger inte över det på någon annan. Nu är jag singel men. Mitt exempel handlade inte om nya planer utan när kollegor berättade vad dom ska göra under helgen och att vissa män inte alls hade koll utan helt enkelt hade lagt över det "ansvaret" på sin partner och då pratar vi om gemensamma planer alt planer rörande deras barn.

 

[Badger]

Allt folk skrivit är att det är väldigt ovanligt att det funkar så som man skulle önska. Och när en man påstår att familjen inte har en projektledare så kommer inte jag tro på det förrän jag hört kvinnans upplevelse

Ok men folk protesterar ju lika mycket mot min upplevelse trots att jag är kvinna?

Men då är det så att om det vore så som vi säger så vore det bra men ni tror inte att det är så?

 

[MiniLi]

Ok men folk protesterar ju lika mycket mot min upplevelse trots att jag är kvinna?

Men då är det så att om det vore så som vi säger så vore det bra men ni tror inte att det är så?

Det är väl mer att du uttryckt dig rätt frågande till fenomenet i stort som folk reagerar på?
Nu minns jag inte vad som sagts av vem men min uppfattning är att du uttryckt förvåning över att det skulle funka såhär, när det är vardag för väldigt många kvinnor och dessutom ett välkänt problem kopplat till kvinnors ohälsa.

Och ja det vore jättebra om ingen behövde vara projektledare. Det är ju målet.

 

[Voeux]

Ett godkänt alternativ är när ingen i familjen känner att hen har det största ansvaret för att familjens vardag fungerar. När ingen i familjen känner att det är en belastning att behöva hålla koll på allt för att alla i familjen tar sitt ansvar för det (baserat på åldern).

Allt folk skrivit är att det är väldigt ovanligt att det funkar så som man skulle önska. Och när en man påstår att familjen inte har en projektledare så kommer inte jag tro på det förrän jag hört kvinnans upplevelse

Precis så. Tillägger också att det inte nödvändigtvis behöver vara strategisk inkompetens utan kan också vara faktisk inkompetens. Vissa män har nog daltats med hela sitt liv på så vis att de slutligen faktiskt inte vet hur exempelvis en tvättmaskin fungerar. Men det finns faktiskt trådar på ett visst mansdominerat forum som handlar om hur de på bästa sätt ska få sina kvinnor att göra precis allt i hemmet Att lägga en röd strumpa i maskinen med vitt när de tvättar ska tydligen vara ett effektivt sätt att aldrig bli ombedd att göra det igen. Även att vara så resistent mot smutsen som möjligt, även om de själva anser att det är äckligt, så kommer kvinnan tillslut ge upp och städa. Jag som enbart umgås i min egen lilla sfär och på Buke har ibland svårt att se att den här sidan av svenskarna existerar, och att kvinnohatet är så utbrett. Men en viss podd om sagda forum har fått mig att förstå varför vi fortfarande står på barrikaderna.

 

[MiniLi]

Precis så. Tillägger också att det inte nödvändigtvis behöver vara strategisk inkompetens utan kan också vara faktisk inkompetens. Vissa män har nog daltats med hela sitt liv på så vis att de slutligen faktiskt inte vet hur exempelvis en tvättmaskin fungerar. Men det finns faktiskt trådar på ett visst mansdominerat forum som handlar om hur de på bästa sätt ska få sina kvinnor att göra precis allt i hemmet Att lägga en röd strumpa i maskinen med vitt när de tvättar ska tydligen vara ett effektivt sätt att aldrig bli ombedd att göra det igen. Även att vara så resistent mot smutsen som möjligt, även om de själva anser att det är äckligt, så kommer kvinnan tillslut ge upp och städa. Jag som enbart umgås i min egen lilla sfär och på Buke har ibland svårt att se att den här sidan av svenskarna existerar, och att kvinnohatet är så utbrett. Men en viss podd om sagda forum har fått mig att förstå varför vi fortfarande står på barrikaderna.

Ja alltså herregud. Räcker med att spendera 1 minut där för att ge upp hoppet om mänskligheten.

 

[Lingon]

Absolut att ev nya planer ska diskuteras/stämmas av med sin partner. Och även jag behöver kolla min kalender för att se om ett nytt åtagande/plan funkar med det som jag redan har planerat. Men jag kollar ju då min kalender, jag lägger inte över det på någon annan. Nu är jag singel men. Mitt exempel handlade inte om nya planer utan när kollegor berättade vad dom ska göra under helgen och att vissa män inte alls hade koll utan helt enkelt hade lagt över det "ansvaret" på sin partner och då pratar vi om gemensamma planer alt planer rörande deras barn.

Det är ju rätt illa. Jag har också hört män säga så. Uttrycket "Jag måste prata med regeringen först" där regeringen är frun har jag hört ett antal gånger från män som lämnar hela fritidens planering åt frun.

Jag brukar ju prata med min man innan jag gör egna planer för att inte våra planer ska krocka. Om man har små barn så måste nån vara hemma med barnen och då kan inte båda planera att åka iväg samtidigt (på olika evenemang) på nåt där barnen inte kan följa med.

 

[sjoberga]

Men @sjoberga argumenterar som om fenomenet "familjens projektplanerare" och det faktum att det ansvaret ofta faller på kvinnor p.g.a. att män ofta tar till taktiken strategisk inkompetens inte skulle existera alls. Jag säger bara att det existerar och är MYCKET vanligare än många tror och är en stor belastning och stress för många kvinnor. Jag är helt förbluffad av de användare här på Buke som ställer sig helt frågande till att fenomenet existerar!

Nej, då har du missförstått min argumentation ganska rejält. Jag ifrågasätter inte alls existensen, förekomsten, normen och de stora problem och den ojämställdhet det kan medföra och medför. Den vinkel som har varit en liten pyttebit annorlunda är att jag argumenterat för att själva iden att det ska finnas så mycket aktiviteter som måste koordineras och projektledas av någon enskild efter att var och en tagit ansvar för sina egna bitar och initiativ till och genomförande av en rimlig andel av de gemensamma bitarna - är kontraproduktiv. Då tänker jag att man måste fundera igenom tillsammans i hela familjen kring om det verkligen är hur alla individer vill ha det. (Mina tankar då var inte främst kring basala saker som skolgång och barnomsorg utan fastnade lite i det här med att det fanns en person som "höll" i allas planering för ledig tid och förväntades hålla i alla personers relationer till personer utanför familjen och att allt skulle lösas på denna övergripande projektledarnivå snarare än genom interaktioner mellan individer i familjen).

Det är ändå lite överraskande för mig att en ganska marginell (från mitt perspektiv) avvikelse i perspektiv gör någon förbluffad.

 

[Lingon]

Nej, då har du missförstått min argumentation ganska rejält. Jag ifrågasätter inte alls existensen, förekomsten, normen och de stora problem och den ojämställdhet det kan medföra och medför. Den vinkel som har varit en liten pyttebit annorlunda är att jag argumenterat för att själva iden att det ska finnas så mycket aktiviteter som måste koordineras och projektledas av någon enskild efter att var och en tagit ansvar för sina egna bitar och initiativ till och genomförande av en rimlig andel av de gemensamma bitarna - är kontraproduktiv. Då tänker jag att man måste fundera igenom tillsammans i hela familjen kring om det verkligen är hur alla individer vill ha det. (Mina tankar då var inte främst kring basala saker som skolgång och barnomsorg utan fastnade lite i det här med att det fanns en person som "höll" i allas planering för ledig tid och förväntades hålla i alla personers relationer till personer utanför familjen).

Det är ändå lite överraskande för mig att en ganska marginell (från mitt perspektiv) avvikelse i perspektiv gör någon förbluffad.

Fast nu är ju skolgång och barnomsorg en stor del i många familjers liv och en stor stressfaktor för många.

 

[skiesabove]

Allt folk skrivit är att det är väldigt ovanligt att det funkar så som man skulle önska. Och när en man påstår att familjen inte har en projektledare så kommer inte jag tro på det förrän jag hört kvinnans upplevelse

Samma här.

Mitt ex blev bara sur när jag försökte prata om att jag inte klarade av att dra hela det kognitiva lasset. Han tyckte det var onödigt, "det där löser sig, det där tar vi när det kommer"

Jag kör numera chicken race för att se om han löser saker, för vi är inte ihop längre. Jag bokade förra utvecklingssamtalet och tänker inte så mycket som andas om att vi fått tre påminnelser om att boka ett. Det är hans tur. Vi kommer garanterat missa det .

@sjoberga det är ju fint att det funkar i er familj, ni låter som två föräldrar med extrem kompetens, arbetsminne och energinivå som klarar av att komma ihåg och få alla barnfamiljsaker gjorda. Jag klarar inte sånt för 1 barn utan att det skrivs in i kalendern, på inköpslistan, och planeras mot inkomsten och lediga dagar. Eller så har ni barn i äldre tonåren, och du minns inte det arbete din partner gjorde när dom var små?

 

[MiniLi]

Nej, då har du missförstått min argumentation ganska rejält. Jag ifrågasätter inte alls existensen, förekomsten, normen och de stora problem och den ojämställdhet det kan medföra och medför. Den vinkel som har varit en liten pyttebit annorlunda är att jag argumenterat för att själva iden att det ska finnas så mycket aktiviteter som måste koordineras och projektledas av någon enskild efter att var och en tagit ansvar för sina egna bitar och initiativ till och genomförande av en rimlig andel av de gemensamma bitarna - är kontraproduktiv. Då tänker jag att man måste fundera igenom tillsammans i hela familjen kring om det verkligen är hur alla individer vill ha det. (Mina tankar då var inte främst kring basala saker som skolgång och barnomsorg utan fastnade lite i det här med att det fanns en person som "höll" i allas planering för ledig tid och förväntades hålla i alla personers relationer till personer utanför familjen).

Det är ändå lite överraskande för mig att en ganska marginell (från mitt perspektiv) avvikelse i perspektiv gör någon förbluffad.

Jag fattar att det här inte känns bra, men det är sättet du argumenterat mot kombinerat med att du är man som gör att folk inte köper det. I mitt huvud blir det mest ”ännu en man som inte förstår vad hans fru lägger energi på”. Vet såklart att du kan vara en av få män som är medveten, men eftersom jag hittills aldrig har träffat en man som är lika medveten om ojämställda strukturer som kvinnor är så kommer jag vara tveksam.

Obs. Har träffat många vettiga män som kallat sig feminister och på ytan tett sig väldigt medvetna och jämställda. I slutändan har det alltid visat sig att de inte greppar sakerna fullt ut.