sparande?

[Skumbananen]

Sv: sparande?

Då förstår jag hur du menar!

Tycker det är tråkigt att höra att så många har dåliga erfarenheter av unga vuxna. Jag vet inte om man har misslyckats med att få sina barn att förstå värdet av pengar eller om det bara har med olika personligheter att göra.

Precis som Calazirya så har mina föräldrar redan tidigt sagt till mig att pengarna finns och att jag får tillgång till dem den dagen jag är mogen för det, men de har också sagt vad pengarna är till för och vad de inte är till för.

 

[Brandgul]

Sv: sparande?

Bor man i en storstadsregion behövs det mer pengar till boende än att föräldrarna sticker till en extra slant. Det handlar som så mycket pengar att man måste ha det väldigt bra förspänt för att kunna spara ihop så mycket. Alla som bor här har inte råd. De är skuldsatta upp över öronen. Det är helt vansinnigt. Hur många tror ni egentligen har betalt topplånen till sina 4 miljoners villor?

Hade jag haft samma ekonomiska skalle som min sambo och också haft en bra slant att safta in hade vi lätt haft råd med hus. Det har vi inte idag, för jag har aldrig haft något sparande. Han däremot har sparat ihop varenda krona själv och han har varit duktig. Han har myket att lära ut till övriga familjen. Varför skulle hans barn inte få skörda lite av frukten som han har slitit ihop? Han känner verkligen att han vill ge sitt barn en annan förutsättning än vad han själv haft. Jag förstår inte varför det automatiskt skulle ge en ansvarslös liten snorunge? Hur tänker ni???

Vilken krass syn ni har på era barn som tror att de kommer supa upp sina sparpengar. Det utesluter ju inte att det finns barn som förstår sambandet mellan lån och kontantinsats vad gäller t.ex. bostad.

Spelar det någon roll om pengarna kommer från CSN eller från eget sparande när man pluggar? Jag hade varken råd att gå till tandläkaren eller köpa nya glasögon när jag pluggade. Jag vill ge min son andra förutsättningar. Min sambo betalar mina nu väldigt dyra tandläkarräkningar. Men visst har jag lärt mig min läxa. Men mitt barn ska inte behöva lära sig det samma väg.

 

[Brandgul]

Sv: sparande?

Hmmm. Jag och min man sparar lixom Alltid. Men inte åt barnen på konton som är deras. Utan genom att Amortera litet extra på boendet nu så finns det pengar senare. Och lite i kontanter så finns det en buffert som hela familjen kan ta del av om så behövs. Några aktier som kan ligga och växa, skog som kan stå på rot och förränta sig osv.

//Waern

Jag kan hänga ut min egen ekonomiska situation, men inte min sambos. Men jag kan säga att de pengar vi sätter undan varje månad till sonen är mindre än vad min sambo har i intäkter varje månad i räntor/avkastning för aktier osv. Verkar ju helknasigt att inte göra det när man kan och har råd.

För en del låter det nästan som dåliga ursäketer för att de själva inte har förstått värdet av sparande när man ska köpa t.ex. en dyr bostad i Stockholm.

 

[Mammadutt]

Sv: sparande?

mkt bra skrivet.

Jag kommer från fattiga förhållanden och mitt mål är att mitt barn ALDRIG någonsin ska få känna samma ångest jag haft som barn. Att som barn se andra barn få utöva intressen, åka på språkresor, ta körkort men själv inte ens kunna drömma om det - det tär på psyket.
Min dottr kommer självklart inte få klumpsumma när hon fyller 18. Jag har sett hur en 18-åring bränt 1 mille på ett år, så jag är inte naiv hur 18-åringar kan vara. Däremot ska min dotter inte behöva oroa sig för körkort, möbler till första lyan eller att ev avstå klassresor eller måsta jobb häcken av sig varje sommar för att ha råd med vinterns kläder.

Sen är det extra viktigt för mig att spara till mitt barn ifall jag avlider då jag själv inte har eller någonsin får teckna livförsäkring... dvs. mina sparanden är de enda arven hon kan få från mig.

 

[Waern]

Sv: sparande?

Utan att hänga ut min egen ekonomiska situation för mycket så finns det redan ett mindre, betalt hus 8,5 km från Sthlms T-Central vilket det äldsta barnet kan flytta till när det behagas.
När barnet förstår värdet av bostaden så är det lätt att skriva över.

Men att sitta och spara åt dem på egna konton så de får en klumpsumma när de fyller 18-20 år känns inte alls bra.

Jag tycker att det är bra om barn lär sig pengars värde och att de får gneta litet för dem. För den sakens skull betyder det ju inte att vi inte hjälper dem med det de behöver.

//Waern

 

[Fibusen]

Sv: sparande?

Sen är det extra viktigt för mig att spara till mitt barn ifall jag avlider då jag själv inte har eller någonsin får teckna livförsäkring... dvs. mina sparanden är de enda arven hon kan få från mig.

Nu vart jag nyfiken.... Varför inte?

 

[Mammadutt]

Sv: sparande?

pga kronisk sjukdom....

 

[Jenny]

Sv: sparande?

Vi har sparat 150:- var till barnen sedan de var bebisar.
Nu är de 7 och 10 år. Samt satt in lite sparpengar som de själva har
sparat och presentpengar som de har fått på jul och födelsedagar.
Har haft lite olika sparanden, fonder och vanligt.
Nu har de en rejäl slant var, känns skönt att veta.
Ska fortsätta till de blir en 18- 20 år.
Bra att ha när det ska flyttas hemifrån och tas körkort eller kanske resa?

/J.

 

[Sol]

Sv: sparande?

Vi har ett barnsparkonto, ett helt vanligt sparkonto. Det är inte specifikt för sonen utan för barn. Vi sparar det som blir över av barnbidraget och det varierar från månad till månad plus presentpengar.

 

[Vaccan]

Sv: sparande?

Precis som Calazirya så har mina föräldrar redan tidigt sagt till mig att pengarna finns och att jag får tillgång till dem den dagen jag är mogen för det, men de har också sagt vad pengarna är till för och vad de inte är till för.

Jag hade tre olika sorters pengar sparat, den ena delen var till och gick till körkort + att det blev billigare än vad jag räknat med så det räckte till en billig liten escort också.
Den andra delen gick till cyklar, ridläger och språkresa, alltså dyrare inköp under tonåren - istället för språkresor köpte mina systrar mopeder för sina pengar.
Den tredje delen använde jag när jag flyttat hemifrån, inte för att köpa möbler utan för att i början när jag bodde själv och bara var vikarie var det rätt så knapert och jag drygade ut min pluttiga lön innan jag fick stämpla upp med lite pengar varje månad.

Mina barn ska få ett liknande sparande som jag fick, jag vill att en del pengar ska vara öronmärkta till exempelvis körkort och jag lämnar inte bara ut pengar hej vilt utan betalar själva körkortet med de pengarna.
Eller boendet, eller möblerna..eller vad det nu är.
Sen kan en del av barnens pengar vara just krispengar, att användas när det är fattigt.

Om jag kan så vill jag kunna hjälpa till så mkt det bara går, sen att barn ska ha egna sparande är en annan sak -barn kan spara fast att jag gör det för det känns ju bättre om man vet att ens barn står bra rustade för framtiden.

 

[TinyWiny]

Sv: sparande?

Jag har sparat till barnen sedan de föddes.
När jag och barnens pappa gick isär bestämde vi att vi skulle fortsätta spara 100 kr/månad och barn, tyvärr slutade han efter några år

Sedan de var 13 år har jag sparat till moped och när den tiden var över till körkortet.

De har i dags läget tre olika sparande, ett till körkort (bara dottern som har sitt kvar, sonen tog körkort förra året) ett som de kan röra när de fyllt 18 och ett sparande som vi när sonen var drygt 17 år satte vi över en större del pengar till ett annat sparande som han inte kan röra förren han har fyllt 21 (med hans godkännande), enbart för att han ska slippa frestelsen att leva upp pengarna i förtid.
Till dottern kommer jag göra liknande.

Vi har bestämt, jag och barnen att de kan ta ut halva summan från kontot och spara hälften själva om de vill ha något.
På så vis slipper man problemet med att inte inser sparandets fördelar själv utan det blir istället en bonus att bara behöva spara ihop hälften själv.

När sonen kraschade bilen i vintras kunde han tack vare det fixa ny bil snabbt, men ändå frågade han om det var ok att han tog de pengarna eftersom han menade att det ju faktiskt var jag som hade sparat ihop dem.

Första bilen jobbade sonen ihop och eftersom han hade egna sparade pengar så tog han bara ut 15000 kr av de 40000kr som bilen kostade vilket jag tyckte var helt ok.

Jag har aldrig haft några höga löner utan levt på eller strax över existensminimun men att spara till barnen har varit största prioritet.

När jag flyttade hemifrån hade jag 750 kr på mitt sparkonto, det kommer man inte långt på.

Jag anser att de pengar som jag har sparat ihop ska vara en bonus, inget som de ska räkna med i dagliga livet, inte att "jag har ju pengar på banken jag kan ta av" utan de ska spara själva först.

Jag har en bekant som resonerade som så att när barnen skulle ta körkort, flytta hemifrån och dylikt så skulle hon betala det då så hon sparade aldrig något till barnen.
Nu sitter hon där med lika dålig ekonomi som när de var små och kan inte bidra ett öre till varken det ena eller det andra.

 

[Brandgul]

Sv: sparande?

Fast med den förutsättningen förstår jag att du tycker det är löjligt att vi andra stackare måste spara till våra barns bostäder. Vi har inget hus att bara langa upp. Tyvärr.

De enda som pratat om att ge en stor klumpsumma till en bortskämd 18-åring är ju ni som tycker att sparande är löjligt och onödigt. Alla som skrivit i denna tråd som sparar verkar ha väldigt god koll på vad pengarna ska användas till.

 

[Björk]

Sv: sparande?

Men för den saken skull finns ingen anledning att spara in 300' som barnet fritt får disponera på 18-årsdagen. Såna exempel har jag sett alltför ofta. Dom pengarna brukar vara borta inom bara något år eller två.

Det verkar ju dock inte vara så vanligt att folk sparar SÅ mycket. För att komma upp i den summan måste man spara uppåt 1400 i månaden till barnet. Det vi sparar blir totalt straxt över 100000.

Vi har diskuterat det där med "fri disponering" och är överens om att vi kommer att besluta om hur vi ska göra beroende på hur läget är då när sonen fyller 18. Om han inte har något specifikt han vill lägga pengarna på utan de riskerar att bara gå åt till festande, dyra kläder och (enligt oss) onödiga prylar så kommer vi se till att han inte får dem när han fyller 18. Om han däremot har en klar idé över vad han vill göra och vi tycker idén är vettig så kommer han få pengarna. För oss innebär inte sparandet till honom att han själv får bestämma helt och fullt över pengarna.

 

[Calazirya]

Sv: sparande?

Jag förstår fortfarande inte varför det en utesluter det andra, men det är väl upp till var förälder att göra som den behagar med sparande åt sina barn

 

[Björk]

Sv: sparande?

Utan att hänga ut min egen ekonomiska situation för mycket så finns det redan ett mindre, betalt hus 8,5 km från Sthlms T-Central vilket det äldsta barnet kan flytta till när det behagas.
När barnet förstår värdet av bostaden så är det lätt att skriva över.

Men att sitta och spara åt dem på egna konton så de får en klumpsumma när de fyller 18-20 år känns inte alls bra.

Jag tycker att det är bra om barn lär sig pengars värde och att de får gneta litet för dem. För den sakens skull betyder det ju inte att vi inte hjälper dem med det de behöver.

//Waern

Fast vad är skillnaden i att skriva över ett hus (som säkert är värt betydligt mer än de 108000 som vi kommer upp i genom åren) och spara pengar till barnet? Det är ju liksom samma sak - ett oansvarigt barn skulle ju också kunna "lura" sina föräldrar genom att låtas vara skötsam och sen få huset och sälja det? Likväl som pengarna på ett konto kan sprättas iväg av ett oansvarigt barn/ung vuxen....

Mina föräldrar sparade inte åt mig eller mitt syskon när vi växte upp. Vi fick däremot körkort betalt och pengar "så det räckte" ändå i sen tonår. Till mitt första boende tog jag lån till lgh och möbler (med mamma och pappa som borgenärer på lånet). Det funkade ju bra. Genom att vi sparar (nu står kontot i barnets namn, men egentligen kunde det ju lika gärna stå i våra egna namn) till honom behöver vi inte stå där när han är 17 och inte ha råd att t ex betala körkortet. OM något händer så att vår ekonomi inte är toppen då så finns ju liksom en buffert.

 

[Waern]

Sv: sparande?

Fast med den förutsättningen förstår jag att du tycker det är löjligt att vi andra stackare måste spara till våra barns bostäder. Vi har inget hus att bara langa upp. Tyvärr.

De enda som pratat om att ge en stor klumpsumma till en bortskämd 18-åring är ju ni som tycker att sparande är löjligt och onödigt. Alla som skrivit i denna tråd som sparar verkar ha väldigt god koll på vad pengarna ska användas till.

Varför så snorkig?

Nej, jag tycker inte att det är löjligt. Däremot så hade bla du synpunkter för att jag inte sparade uttalat åt barnen. Vidare så lät du förstå att det inte var så lätt i att hosta upp pengar till boende i storstadsregioner.
För mig är det fortfarande så att jag Alltid sparar, har alltid gjort. För det som jag eller familjen behöver. Även om inga pengar är öronmärkta enbart för barnen.
Naturligtvis gör alla som de vill och det är jättebra om man kan, vill och orkar spara till sina telningar. Men då får man lov att ta att andra kanske inte gör på samma sätt.

Btw, huset som du så lättvindigt pratar om att "langa upp" har kostat många års amorteringar när det begav sig.

//Waern

 

[Waern]

Sv: sparande?

Fast vad är skillnaden i att skriva över ett hus (som säkert är värt betydligt mer än de 108000 som vi kommer upp i genom åren) och spara pengar till barnet? Det är ju liksom samma sak - ett oansvarigt barn skulle ju också kunna "lura" sina föräldrar genom att låtas vara skötsam och sen få huset och sälja det? Likväl som pengarna på ett konto kan sprättas iväg av ett oansvarigt barn/ung vuxen....

Man behöver inte skriva över det. Men man kan. Och innan man bestämt sig så har barnet någonstans att bo när det flyttar hemifrån.

//Waern

 

[Waern]

Sv: sparande?

Jag förstår fortfarande inte varför det en utesluter det andra, men det är väl upp till var förälder att göra som den behagar med sparande åt sina barn

Precis! Alla gör som de vill. Men för mig utesluter det ena det andra.

//Waern

 

[Waern]

Sv: sparande?

Det var någon som hade en ide om 300' tidigare i tråden därav att jag drog till med det...
Men som sagt det blir mkt pengar varje månad. Ser jag det på det viset kan jag säga att dom pengarna fanns inte när äldsta barnet var litet. ALLT åkte in i amorteringar.
Det var ju ett sparande på sitt sätt.

Sen gör ju alla som de vill men jag tycker det är bättre att pengarna är öronmärkta om man nu spar uttalat för barnet/barnen (som du och en del andra i tråden verkar göra).

Mitt resonemang betyder inte att vars och ens barn är oansvariga blablabla men ungdomar är ungdomar. De måste få lära sig av egna misstag och de har litet annorlunda prioriteringar. Då kan det vara bra om de inte hunnit bränna alla pengar på fel grejjer innan de kommit till större insikt.

//Waern

 

[taccotad]

Sv: sparande?

kl

Våra barn kommer få pengar när vi anser att det är dags. Jag tror inte ens vi kommer berätta för dom att vi sparar. Sen om det blir till körkort, bil eller nåt annat det får tiden utvisa. Men våra barn kommer inte "få" pengarna och spendera dom själva.
När jag tog körkort var det skolan som bekostade det så mina sparpengar behövde inte användas men dom användes nåt år senare i stället då mina föräldrar hjälpte mig att köpa en häst.

Mina föräldrar sparar ju åt våra barn också men hur dom har tänkt göra med dom pengarna det vet jag inte. Beror troligtvis helt på hur barnen är när dom blir större och hur vi löst allt annat (dyrare saker) som körkort, bil mm.
Barnens farmor sätter in pengarna på samma konto som oss så hon har nog inga särskilda önskemål om vad pengarna ska gå till.