Nej, kanske inte. Eller så gör det, i någon moralisk mening. För du sätter litet grann fingret på det jag försökte belysa när du nämner att marken ifråga dessutom är miljöfarlig. Miljöfarligheten, i princip vad den än må innebära, är en närmast total ickenivå av olägenhet för den här människogruppen. Att bo på en aldrig så giftig markplätt i Sverige är inte sämre än att bo med sin barnfamilj på tredje våningen i den nakna betongstommen till ett fd hyreshus, med några presenningssjok där ytterväggen en gång funnits, och elda i ett hörn för att laga mat. Levnadsvillkor som få människor i Sverige, inkluderat hemlösa och "uteliggare", kommer i avlägsen närhet av. Det är den skillnaden i magnitud av olägenhet som jag menar att de flesta av oss saknar förutsättningar för att förstå.
*KL*
Jag försvarar inte förutsättningslöst bosättningarna, men jag menar att man behöver ha hela vidden av människornas situation någorlunda klar för sig för att kunna diskutera problemen i ett större perspektiv. Utan den insikten kan det vara litet för lätt att ha en åsikt, tycker jag.
