Sv: Sorg i huset.
(Fick inte editera färdigt mitt inlägg innan tiden gick ut...så här kommer lite repris och lite nytt...sorry.)
Men snälla du! Ta reda på om hunden mår dåligt innan du bestämmer dig för att den bara har varit elak och dum och ska avlivas. Dusäger att du VET att det är något fel på den nu eftersom den efter fyra år har tagit en kattunge? Två alternativ:
1. Det är något fel. Ta reda på vad det är och se om det går att åtgärda. Jag tror inte att "Hunden har blivit en elaksinnad demon som föralltid kommer att blodtöstigt riva kattungar" är rätt sätt att döma.
2. Hunden och katten har betett sig som hundar och katter gentemot varandra. Detta är ett beteende som du ogillar, men knappast något du kan klandra dem för.
HANDLA INTE PÅ ÅNGEST! Just nu fattar du beslut utifrån hur det kändes att torka kattungen från väggen. fatta ett beslut som bygger på eftertanke, fakta och helhet istället. Vänta till du är lugn och har sörjt färdigt innan du beslutar vad som ska hända dina hundar. Håll uppsikt under tiden. Det är du som ansvarar för din flock, och som ledare måste du vara rättvis utifrån djurens perspektiv. Inte utifrån din ångest. det gör bara att du fortsätter att vara arg på den där hunden. Om du beslutar att avliva ska du minst veta vilken av hundarna det var och du ska avliva för att du inte fick bukt med beteendet. Gör du det nu kan du aldrig släppa vad som hände, det kommer att sitta som en tagg, ett inflamerat sår. Det är klart att du alltid kommer att sörja din kattunge, men sörj den på ett fint sätt, inte med ilska. det är inte rätt mot kattens minne heller!
Jag måste säga att jag håller med många svar. Katterna är inte flockmedlemmar i hundarnas ögon, de låter antagligen bli dem oftast för att de har varit oåtkomliga eller ointressanta när du inte varit hemma, resten av tiden vet de att de får "på nosen" om de skulle gå på katterna.
Ja, om en av hundarna börjat bete sig underligt skulle jag inte tolka det som att den skäms för något som den vet att den gjort fel. Inte i flera dagar, hundar funkar inte så. Däremot känner den av hur du mår och "smyger" kanske omkring för att du verkar upprörd. Tacka henne för att hon är en känslig hund som uppfattar dina signaler istället! Eller så borde du uppfattat hundens signaler redan på morgonen och stannat hemma, tagit tempen och klämt igenom henne. Hon uppträdde inte normalt, enligt din erfarenhet av just denna hund. Då kollar man upp det! (Läs gärna tråden om hunden som börjat vakta sin plats för att få ytterligare perspektiv på varför hunden kanske morrade.
En annan sak: Har hunden fästinghalsband? Hos min uppfödare finns flera dokumenterade fall av personlighetsförändringar hos hundar med sånt halsband. (Inte alls, men några hundar.)
Ja, åk till veterinären, men inte för en avlivning utan för en grundlig undersökning för att kunna utesluta att hunden mår dåligt. Skaffa sedan en ordentlig dörr eller galler mellan katter och hundar när du inte är hemma.
DU mår dåligt för något som egentligen är helt naturligt. Hundar tar kattungar. Att straffa hundarna för att du valt att leva tillsammans med två djur som tom har ett uttryck uppkallat efter sin relation...nej, det fär fel. ("Som hund och katt.")
Tja, jag började som snäll, men nu får det nog vara nog. Du ska INTE avliva en av dina hundar för en sådan här sak, för att DU mår dåligt. Du ska däremot kolla om det är något fel på tiken din. Kanske en hjärntumör? Kanske en fästingburen sjukdom? Kanske ont någonstans? Om en hund anfaller ett litet barn när man är med (utgår ifrån att man inte har hunden lös om den anfaller människor), fine, då förstår jag att man gör det (blir tvungen att göra det). Om inte annat för att visa föräldrarna att man verkligen bryr sig om vad ens hundar gör. Men i detta fall, nej.
Var rättvis mot dina djur. Även hundarna.
/Syrsa
