Vi åt det när vi var ute och seglade och i skolköket som lappskojsJa, jag tänkte också på det. Äpple till fläskkött är ju vanligt.
Men burkskinka. Det åt vi under tältsemestrarna. Jag tyckte det var vidrigt. Uppenbarligen hade jag ingen förståelse för att dåtidens hemmafruar, som lagade mat från grunden måndag till söndag, också förtjänade lite semester. I synnerhet när de bara hade ett gasolkök med två plattor till sitt förfogande.
(Min nutida saltade skinka heter t.ex. cerrano eller till riktig fest pata negra - och jag inser att jag betalar både för en bra råvara och för en social konstruktion)