Cavalier är en mysig och charmig ras, men de är inte rätt för mig. Dels på grund av deras hälsoproblem, men också för att de är för små (det trodde jag aldrig att jag skulle tycka!) och, som jag har förstått det, för "sällskapsavlade". D. v. s. jag har förstått det som att deras huvudsakliga syfte är just sällskap, inte träning/arbete i någon större omfattning, så jag misstänker att de inte riktigt matchar mina önskemål.
Ska jag ha en spaniel, så ska det vara någon av de större raserna som ESS eller WSS. Men jag vet inte helt om spaniel är "rätt typ" för mig.
Nu är ju av förklarliga skäl de flesta av mina "hundträningsbekanta" retrieverägare, och kan förstås därför ha en lite partisk bild. Å andra sidan är flera av dem mycket erfarna av många sorters hundar. Så som jag uppfattat det av dem, arbetar spaniels generellt mer självständigt än retrievers. Jag har fått uppfattningen att flera av retrieverägarna tycker att spaniels är lite mindre föriga/följsamma, och inte lika "roliga".
Självklart är de förmodligen partiska för sin egen ras/hundtyp, men jag funderar på om det ligger något i det?
Jag har inte själv "stängt dörren" för en spaniel ännu, och mitt hundköp ligger ju ännu i framtiden, så jag hinner försöka träffa och umgås med fler hundar för att bilda mig en egen uppfattning. Det är ju lite svårt, när man genom sitt umgänge mest "bara" får höra att retrievers, och då allra helst flattar, är de ultimata träningskompisarna