Glasbubblan
Trådstartare
Jag fick för ett par månader sedan veta, efter ett par år långt förhållande, att min partner inte vill ha barn. Jag har själv aldrig varit 100 på det, men har i perioder varit säker, för att sedan börja tänka om. Extra svårt känner jag att det är att känna vad jag faktiskt själv vill nu när jag vet att ett ja innebär att jag och min kille inte kan fortsätta att vara tillsammans. Förhållandet har varit långt ifrån felfritt på andra sätt också, så ibland kan jag nästan känna att det var skönt att detta dök upp, för vill jag lämna så blir det ju enklare om jag bestämmer mig för att jag faktiskt vill ha barn.
Jag har ju länge längtat efter någon form av egen familj och sett på min brors familj som ett exempel på mitt drömliv, med en fru han älskar, två goa, underbara barn och hus vid vatten. När jag är med dem känner jag alltid att jag längtar efter det livet också. Och att få fokusera på nån annan än mig själv, då jag länge suktat efter att byta fokus från min egen karriär och bedrifter som det viktigaste och seriösaste på jorden, till att ett litet knyte får bli hela min värld istället.
Min kille har försökt att övertala mig till att jag egentligen inte vill ha barn, utan att det är djur jag vill ha. Och det stämmer ju att jag mest haft fokuset på djur under mitt liv hittills. Jag var mamma åt min egen mamma är jag växte upp, så jag brukar spekulera i att tvivlet kanske ligger i att jag är rädd för åtaganden som det igen.
Hur bestämde ni eller visste ni att ni ville ha barn eller inte? Hur sjutton bestämmer man sig för ett sånt enormt beslut?
Jag har ju länge längtat efter någon form av egen familj och sett på min brors familj som ett exempel på mitt drömliv, med en fru han älskar, två goa, underbara barn och hus vid vatten. När jag är med dem känner jag alltid att jag längtar efter det livet också. Och att få fokusera på nån annan än mig själv, då jag länge suktat efter att byta fokus från min egen karriär och bedrifter som det viktigaste och seriösaste på jorden, till att ett litet knyte får bli hela min värld istället.
Min kille har försökt att övertala mig till att jag egentligen inte vill ha barn, utan att det är djur jag vill ha. Och det stämmer ju att jag mest haft fokuset på djur under mitt liv hittills. Jag var mamma åt min egen mamma är jag växte upp, så jag brukar spekulera i att tvivlet kanske ligger i att jag är rädd för åtaganden som det igen.
Hur bestämde ni eller visste ni att ni ville ha barn eller inte? Hur sjutton bestämmer man sig för ett sånt enormt beslut?