Seriös icke raskatts avel

[Inte_Ung]

Så själva konceptet med avel på kattens bruksegenskaper blir tillintetgjort av att katterna ska gå lösa. Då tappar du kontrollen på minst 50% av generna.

När man bor på landet så är det inte riktigt så.
Utan man vet oftast vem i grannskapet som har en okastrerad hankatt.
De är rätt sällsynta nuförtiden p.g.a. lukten.
Den senaste kullen som vi fick vet vi vem som är pappa till.

 

[Inte_Ung]

Det kommer inte lösdrivande tuppar, baggar eller tjurar och betäcker hondjuren eftersom djuren lever i stabila flockar som inkluderar ett fåtal handjur som sköter betäckandet.

Jo det gör det.
På förra stället jag bodde, där vi hade kattungar, så kom det in köttraskorsningar till tjurar bland mjökkvigorna och vildsvin till de frigående suggorna.
Så jo! Det gör det.

 

[Inte_Ung]

Ibland så kan man man få även andra överraskningar.

 

[skogaliten]

Men det är faktiskt svårt att hitta dem med de rätta egenskaperna för att fungera som ladugårdskatt.
Lättast är det att besöka en ladugård och fråga om de har några kattungar.
Vi har fått vår anmoder från en ladugård och RÅTT-JÄGAREN är hennes son.

Jag vet också att det är skillnad.
Ladugårdskatter fångar ätliga möss, sorkar, och om det finns (vi har aldrig haft) råttor. Dessutom äter de upp sina byten. Regelbunden avmaskning är ett måste. Det är bara sällan de lägger byten på trappen, verandan eller bär in dem, fångade djur är till för konsumtion. Näbbmöss och annat oätligt låter de vara
Och de vill gå ut när de behöver göra sina behov, vid dåligt väder kan de välja lådan istället. Och det ska vara riktigt eländigt kallt, djup snö, eller plaskvått om de ska avstå från att ge sig ut. För de måste ändå passera gårdsplan för att komma till ekonomibyggnaderna, och om det är för dåligt väder, så avstår de.

Andra katter jagar och fångar vad som helst som triggar jaktbeteende: näbbmöss, skogsödlor, stora vårtbitare, solkatter, flugor och så en och annan mus av misstag...Och lämnar massor med presenter till sina människor.
Samt tar gärna en lång och fettbildande vintersemester från utevistelse.

Att se en riktig "jaktkatt" sitta och vänta, i timmar om det behövs, utanför ett sorkhål, är en intressant studie i tålamod. De ger sig inte i första taget, så länge de vet att det finns sork därinne.

 

[Sol]

Har du några referenser till alla de där vildkatterna som finns på den glesbefolkade delen av landsbygden?

Alltså inte till hemlösa katter i Broby, Alsterbro, Tösse, Finnerödja, Vingåker, Duved eller Dorotea, utan där det är långt mellan gårdarna?

Det fanns gott om katter med tveksam status, hemlös eller ej, när jag bodde i förort till Stockholm. Det fanns också en och annan som hade halvvilda katter, som reproducerade sig hej vilt. Sådant ser jag inte här, utaom som kortvariga undantag. Uppstår det en sådan situation för katter (fanns ett fall för 10 år sedan med an man som hade psykiska problem), så går grannarna in och hjälper till, för katternas skull om inte annat.

Sveriges bestånd av förvildade katter är inte särskilt väl dokumenterad. Det är väl främst Liberg som forskat på svenska förvildade katter och det var på 80-talet. Egna erfarenheter och information jag fått från seriösa katthemsföreningar (i kombination med vetenskaplig litteratur överlag om katten) säger mig dock att katter lyckas överleva tamejtusan nästan överallt. Jag har sett dem i både bebyggda områden och i jämtländska skogarna.

Katten är ett väldigt framgångsrikt rovdjur som överlever i nästan alla habitat. Det är också därför tamkatten (och dess närmsta vilda släktingar) finns i nästan hela världen.

 

[Sol]

Vem köper en katt för 10000 kr, håller den okastrerad, och släpper ut den vind för våg?
Ingen här håller raskatter.
Smiter, ja kanske, men här i grannskapet finns inte en enda raskatt, det finns en påstått 50% Norsk Skogskatt (helsvart, kastrerad), men det kan lika gärna vara en slumpmässigt långpälsad individ.

Sedan har du lite fel, mammakatterna i lagårdsmiljö bildar något slags matriarkatsflockar, där kattgruppen består av en fertil hona, samt kastrerade syskon, kusiner, morbröder och farbröder.
Det är lugnt och fint när flocken fungerar, med visst bistånd av ägaren, som har att se till att flocken fungerar.

Och vi pratar mindre grupper, max ca 10 katter.

Ingen som bor här just nu skulle välja att köpa en jättedyr katt, släppa ut den, för att riskera att få den dödad av: bilar, traktorer, lodjur, varg, räv, grävling eller bara att den kommer vilse och svälter ihjäl.

Nu är det väl rätt ovanligt att sällskapskatter inom våra olika raser säljs för 10000 kr, men ja det är ganska vanligt med raskatter som utekatter. Jag kan på rak arm säga att jag känner utekatter av raserna devon rex, brittisk korthår, perser, norsk skogkatt, bengal, siames, cornish rex, maine coon, birma och ragdoll.

Jag vet att honkatter ofta kan bilda familjära grupper, men det är fortfarande så att man inte har kontroll över genflödet från hansidan. Fertila hanar lever sällan i dessa grupper utan strövar fritt. Det innebär att man i praktiken inte kan bedriva kontrollerad avel på det sätts som beskrivs här.

Även om ingen av dina nuvarande grannar skulle kunna tänka sig att släppa ut en raskatt innebär det inte att ingen annan skulle kunna tänka sig att göra det.

 

[Sol]

Men det är faktiskt svårt att hitta dem med de rätta egenskaperna för att fungera som ladugårdskatt.
Lättast är det att besöka en ladugård och fråga om de har några kattungar.
Vi har fått vår anmoder från en ladugård och RÅTT-JÄGAREN är hennes son.

Jag tycker att du ska kontakta någon av de kattföreningar som ägnar sig åt just förvildade katter. Det är katter som per definition måste vara duktiga på att jaga, annars hade de dött för länge sedan. Dessa katter tas inte in på katthemmen så du kommer aldrig nå dem via katthem. Men de förvildade katterna är många och de är svårutplacerade eftersom de inte är tama. Men de passar utmärkt som jägare på gårdar. Där de har tillgång till skydd, mat, vatten och tillsyn.

 

[Sol]

Jo det gör det.
På förra stället jag bodde, där vi hade kattungar, så kom det in köttraskorsningar till tjurar bland mjökkvigorna och vildsvin till de frigående suggorna.
Så jo! Det gör det.

Fast nu tänker jag mer på hur dessa djur naturligt bildar flock. Att flockdjur är lättare att kontrollera, därmed är även aveln lättare att styra än när det gäller solitära djur. En naturligt sammansatt hönsflock innehåller ett fåtal tuppar som jagar bort andra handjur och som betäcker hönorna. Samma gäller för hästar, nötkreatur, får och getter.

Sedan hålls djur idag inte nödvändigtvis i naturliga flockar, men mitt syfte var mer att belysa skillnaden mellan solitära djur (katten specifik) och flockdjur. Om man då diskuterar avel på lösa katter får man jämföra med flockdjur som skulle gå lösa och har möjlighet att bilda naturliga flockar. Även om unga handjur strövar iväg och tjuvbetäcker hondjur eller utmanar den residenta hanen är det inte på långa vägar jämförbart med kattens promiskuösa leverne.

 

[Sol]

När man bor på landet så är det inte riktigt så.
Utan man vet oftast vem i grannskapet som har en okastrerad hankatt.
De är rätt sällsynta nuförtiden p.g.a. lukten.
Den senaste kullen som vi fick vet vi vem som är pappa till.

Jag är uppvuxen på landet (eller snarare i skogen). Vi trodde också att vi hade koll på katterna i området. Tills det dök upp en förvildad, skadan fertil hankatt. Hur många andra man missat (eller inte) vet ingen.

 

[Modig_Korn]

Du är inte medveten om att sådana här projekt utförs och är pågående?

Projekten finns dels på varje svensk djurpark, men också, och framförallt, inom de föreningar som tar hand om resterna av våra inhemska husdjursraser, raserna som slutat att vara vara kommersiellt gångbara för länge sedan.

Genom föreningar som: Föreningen Allmogekon, Gutefårakademin, Svenska Lanthönsklubben, Föreningen Landtsvinet, Föreningen Gotlandskaninen m.fl.

Här finns mer info:http://www.lantrasforum.se/styled/index.html

Och orora dig inte över innekatt/utekatt och problemet med "annan katt kommer och parar sig". Ett sådant här kattprojekt, måste göras på landet. De gårdar som får vara involverade behöver ju inte ligga i bymiljö, utan kan ligga som min gård t.ex. 7 km från närmaste bebodda gård (två-tre sommarstugor oräknade). Finns det fertila djur på gården, så är risken liten att de går så långt. Vi har aldrig sett främmande katter här (eller hört något kattbråk).

Jag är jättemedveten, men det är skillnad på kor, får, höns, svin och kaniner = Man slaktar av och äter upp/använder skinn/horn/etc på de djur som inte håller måttet eller inte behövs till nästa generation. Katter varken äter man eller använder andra produkter av (om man bortser från kinesiska pälskragar på vinterkappor).

Du skulle nog inte få stort medhåll om du började tråckla ut uppstoppade gossedjurskatter, kattskinnsfällar, kattköttfärs etc till vänner och bekanta.

 

[Modig_Korn]

Katt är bättre för miljön än råttgift.

Katter dödar dock fåglar och fridlysta / rödlistade reptiler.

 

[skogaliten]

Jag är jättemedveten, men det är skillnad på kor, får, höns, svin och kaniner = Man slaktar av och äter upp/använder skinn/horn/etc på de djur som inte håller måttet eller inte behövs till nästa generation. Katter varken äter man eller använder andra produkter av (om man bortser från kinesiska pälskragar på vinterkappor).

Du skulle nog inte få stort medhåll om du började tråckla ut uppstoppade gossedjurskatter, kattskinnsfällar, kattköttfärs etc till vänner och bekanta.

Vilket kanske inte är meningen heller, det som skulle prånglas ut, är katter som är duktiga jägare.

Det finns ett antal svenska hundraser också som är med bland de bevarandevärda husdjuren. Bruksraser, Jakt- och gårdshundar. Där blir likheten med Katt större.

Vi säljer ju inte filé av Lapsk vallhund eller skinn av Gotlandsstövare heller, utan bruksdjur.

KL
Det är synd att de som är ansvariga för rasen Europé, inte verkar ta denna ras historia på allvar.
Det verkar bara födas ett minimum av kattungar varje år (några dussin), och lantrasegenskaperna är inte något som poängteras eller diskuteras.
Nu använder jag ju inte Facebook, så om det finns någon info (som alls går att hitta) där, som tar upp Europé ur något annat perspektiv än som "inhemsk utställningskatt", vet jag inte.

 

[skogaliten]

Jag tycker att det är mycket intressant, att katter, som inte har ett stort kommersiellt värde i stadsmiljö, verkar ha så pass låg status bland folk som är kattintresserade.
Och den enda rasen med ursprung här, Europé, håller bokstavligen på att dö ut, antagligen eftersom den inte är tillräckligt "exotisk".

Man ser överhuvudtaget bara svårigheter och hinder för att ta tillvara den svenska lantraskatter, tycker att det är onödigt ("det finns så många hemlösa katter ändå"..), och vill absolut inte ens tänka tanken att bevara något, om det nu skulle finnas något att bevara.
Exakt hur man ska gå tillväga, är en sorts fråga. Men framför allt så verkar det som att man inte vill?
Vill man något så hittar man lösningar. Vill man inte, så bromsar man och ägnar mycket tid åt att hitta svårigheter, utan att se möjligheter.

Personligen tycker att alla dessa mer eller mindre designade raser som finns bland katter är otäcka exempel på människans märkliga önskan om att skapa onaturliga varelser.

Nog för att det finns kattraser som har ett ursprung som lantraser där de uppstått, och som skulle kunna fungera i lämplig miljö, men mycket upplever jag som märkligt. Varför nakna katter i svensk klimat t.ex. De kan ju inte gå ut. Och katter bör få vara ute. (Nu hör jag hur det är enda möjligheten för alla allergiska som ändå vill ha katt... Men är det en rättighet att omskapa djur för sådana ändamål?)

Jämfört med 1980-talet, så har mycket ändrats i hur man ser på katter och katters värde, i synnerhet på landet. Katter springer inte vind för våg, och de flesta kastreras, något som inte hände så ofta 1980-talet.

"Katthem" är förresten något jag inte vill komma i närheten av. Jag förstår t.ex. inte vitsen med att avstå från att avliva väldigt gamla katter t.ex., utan att försöka omplacera dessa. Inte konstigt att katthemmen är fullbelagda.

 

[Sol]

Vilket kanske inte är meningen heller, det som skulle prånglas ut, är katter som är duktiga jägare.

Det finns ett antal svenska hundraser också som är med bland de bevarandevärda husdjuren. Bruksraser, Jakt- och gårdshundar. Där blir likheten med Katt större.

Vi säljer ju inte filé av Lapsk vallhund eller skinn av Gotlandsstövare heller, utan bruksdjur.

KL
Det är synd att de som är ansvariga för rasen Europé, inte verkar ta denna ras historia på allvar.
Det verkar bara födas ett minimum av kattungar varje år (några dussin), och lantrasegenskaperna är inte något som poängteras eller diskuteras.
Nu använder jag ju inte Facebook, så om det finns någon info (som alls går att hitta) där, som tar upp Europé ur något annat perspektiv än som "inhemsk utställningskatt", vet jag inte.

Nej, men hunduppfödarna har väl inte för vana att avliva mängder av hundar heller? De brukar väl vara rätt duktiga på att planera aveln och ta vara på hundarna? Se till att jakthundar hamnar hos jägare och de hundar som inte blir bra jakthundar blir (i min erfarenhet) inte längre avlivade utan lever vidare som aktiva familjemedlemmar.

Sedan tror jag inte att du ska börja tala om européuppfödarna. Har du ens träffat en? Att det bara föds ett fåtal européer årligen beror på att europén konkurrerar med tusentals huskatter. Folk i allmänhet är inte intresserade av att lägga 8000 kr på en raskatt som ser ut som en bondkatt när de kan få en bondkatt gratis. Uppfödarna vill inte föda upp fler katter än det finns avsättning för. De vill inte hålla på och avliva friska katter (skulle de göra det skulle de definitivt inte locka fler till rasen heller). Uppfödarna arbetar seriöst och inom WCF mönstras det fortfarande in huskatter. Ett utmärkt sätt att ta vara på huskatter och öka på den genetiska variationen. Färgaveln håller jag med om är märklig eftersom den korthåriga klassiska tamkatten kommer i alla möjliga färgkombinationer. Det är logiskt att inte godkänna färger som tyder på inblandning av andra raskatter (t.ex. choklad och maskning) men i övrigt bör de flesta färger och mönster vara tillåtna i alla kombinationer. Sedan avlas det självklart på icke-godkända färgkombinationer, det är bara utställning de är uteslutna från.

Jag vet att européuppfödare har varit konfunderade över detta med européns status som bevarandevärd ras. Det finns liksom inget intresse varken från SLU eller SJV att försöka utveckla ett bevarandeprogram och det är ganska mycket begärt att de enskilda uppfödarna ska ta ansvar för det.

 

[Asko]

Vilket kanske inte är meningen heller, det som skulle prånglas ut, är katter som är duktiga jägare.

Det finns ett antal svenska hundraser också som är med bland de bevarandevärda husdjuren. Bruksraser, Jakt- och gårdshundar. Där blir likheten med Katt större.

Vi säljer ju inte filé av Lapsk vallhund eller skinn av Gotlandsstövare heller, utan bruksdjur.

KL
Det är synd att de som är ansvariga för rasen Europé, inte verkar ta denna ras historia på allvar.
Det verkar bara födas ett minimum av kattungar varje år (några dussin), och lantrasegenskaperna är inte något som poängteras eller diskuteras.
Nu använder jag ju inte Facebook, så om det finns någon info (som alls går att hitta) där, som tar upp Europé ur något annat perspektiv än som "inhemsk utställningskatt", vet jag inte.

Fast vi avlivar inte hundar som inte passar in i aveln heller?

Edit: Ber om ursäkt, såg inte att @Sol hade redan svarat

 

[Sol]

SJV behöver även tydliggöra vad skillnaden mellan europé och svensk lantraskatt är. Vad svensk lantraskatt är verkar inte ens de veta så hur kan den då vara bevarandevärd? Det finns många frågetecken där.

 

[Modig_Korn]

@IngelaH är ju fd Europé uppfödare.

 

[Inte_Ung]

Och det ska vara riktigt eländigt kallt, djup snö, eller plaskvått om de ska avstå från att ge sig ut. För de måste ändå passera gårdsplan för att komma till ekonomibyggnaderna, och om det är för dåligt väder, så avstår de.

Våra mest entusiastiska jakt-katter avstår aldrig.
Det finns inget väder som hindrar dem att jaga, inget.

Regelbunden avmaskning är ett måste.

Det går åt gigantiska mängder med maskmedel för att hålla dem i toppskick.

 

[Inte_Ung]

Jag tycker att du ska kontakta någon av de kattföreningar som ägnar sig åt just förvildade katter.

Jag har gjort det en gång.
Det blev 3 kastrerade honkatter från ett stall.
En av dessa har vi kvar, den är en oerhört bra jägare.
Då jag helst vill ha kastrerade honkatter som rått-fångare så blir det litet svårt med den egna produktionen.
Så i nuläget förlitar jag mig på ladugårdar och katthem för framtiden.

 

[Inte_Ung]

Katter dödar dock fåglar och fridlysta / rödlistade reptiler.

Gift dödar fler fåglar och reptiler.
Och i Sverige är alla reptiler fridlysta för att skydda hasselsnoken.
De andra finns det gott om.
Jag tror att jag av misstag har råkat köra över eller trampa ihjäl fler än vad katterna har ätit upp.
Fåglar finns det alldeles för mycket av så det ser jag inte som ett problem.