Du verkar själv väldigt påläst. Har du själv hittat någon intressant källinformatipn via forskningsdatabaser vid exempelvis SLU, Nordens Ark, SJV osv i stället för på ett blandat lekmannaforum. Det är ju vid sådana institutioner dylik forskning utförs i presumtivt syfte.
Jag har sökt ganska mycket sedan jag syltade in mig i den här tråden.
Organisationen Djurskyddet i Sverige är "fadder"/"skapare" till påståendet om att det finns 100.000 (150.000) hemlösa/förvildade katter i Sverige.
Antalet togs fram genom att extrapolera ur en enkät, genomförd under 2000-talet, till organisationens egna katthem, där varje katthem uppskattade/gissade hur många hemlösa/förvildade katter det fanns på orten. Definitionen av begreppet "hemlös" respektive "förvildad" är dessutom ett tämligen subjektivt begrepp i den enkäten. Man tog sedan den uppskattningen (inte baserat på en faktiskt räkning, utan baserat på gissning av katthemmen) och multiplicerade det med talet 290 (=antalet kommuner vid enkätens genomförande), samt gjorde särskilda antaganden avseende antalet hemlösa/förvildade katter i Malmö, Göteborg och Stockholm, där dessa sågs som storstadsområden, med en särskild problematik.
Den enda undersökningen, som tangerar ett vetenskapligt synsätt, och som använt en metodik som jag anser acceptabel, är en undersökning genomförd 2009, om ladugårdskatter i Östergötland.
http://stud.epsilon.slu.se/3229/
Den undersökningen fokuserar dock enbart katter på gårdar med nötboskap, och endast Östergötland, och inventerar på intet sätt katter i största allmänhet i landsbygdsmiljö, eller tar upp frågor om huruvida katterna kan anses vara av "svensk lantras" eller ej. Ladugårdskatter är enligt undersökningen i runda slängar definierat som "katter som (stadigvarande) bor på gården men som inte bor inne i bostadshus på gården, utan som får skydd och mat i andra byggnader på gården".
Enligt den undersökningen, så tar ca 4/5 av ladugårdskattägarna rimligt väl hand om katterna, ifråga om veterinärvård eller avlivning vid behov, utfodrar dessa och har en rimlig tillsyn av dessa katter och deras förökning, på ett sätt som enligt djurskyddslagen kan anses vara rimligt. Tyvärr innebär det också att att 1/5 av katterna, endera: inte har daglig tillsyn, eller fodras regelbundet, eller där man inte har fullständig kontroll över förökningen. I undersökningen kom man fram till att det 2009 fanns ca 3400 "ladugårdskatter" i Östergötland genom att multiplicera 3,3 med det totala antalet gårdar med produktionsinriktning "nöt". Medeltalet katter per gård var 3,3. Enkäten skickades ut till 200 slumpvis utvalda nötgårdar (mjölk eller kött) i Östergötland.
Tyvärr verkar det vara ett "stort mörker" vad avser faktisk kunskap, genomförda studier och ett vetenskapligt förhållningssätt vad gäller "hemlösa katter" eller "förvildade katter" i Sverige.
Det är lätt att hitta "13 på dussinet" av upprepningar av Djurskyddet i Sveriges antagande om 100.000 (150.000) hemlös katter, på olika Katthems hemsidor, hos kommuner eller stadsdelar där "kattkolonier"/"hemlösa"/"förvildade" katter varit/är ett problem, eller i form av pressmeddelanden, för att påpeka om hur viktigt arbete som görs av katthemmen är. Att katthemmen gör ett viktigt arbete,genom att ta hand om katter utan hem, och omplacera dessa, kan jag hålla med om. Däremot så ställer jag mig väldigt tveksam till deras inställning om att försöka omplacera alltför gamla, sjuka, och väldigt osociala/skygga katter, istället för att avliva dessa.
Mina efterforskningar via Internet, där jag dessutom medvetet sökt (så gott det går) både på Länsstyrelsers hemsidor, och via SLU:s söktjänst (man brukar kunna hitta mycket matnyttigt där) sökt så gott jag kunnat, efter studier av olika slag runt "förvildade"/"hemlösa"/ladugårdskatter", men tyvärr haft väldigt få, i princip inga, träffar alls.
Det finns inte ens en sammanhållen statistik, som är offentlig, över djurskyddsingripanden avseende katter i Sverige.
Min tro, är att katter i allmänhet, och i synnerhet problem med "hemlösa"/"förvildade" katter, helt enkelt inte är tillräckligt intressanta/besvärliga för att "någon" ska bry sig om att utföra en kvalificerad studie.
Dels så misstänker jag att problemet med katter utan hem/kattkolonier, är fläckvis förekommande, alltså ett tämligen stort problem på vissa platser/områden och vid vissa tillfällen, och att det på andra ställen helt enkelt inte finns något problem alls, eller att eventuella problem handlar om enstaka fall, där en snabb och resolut insats med infångande av katter, med åtföljande kastrering/omplacering/avlivning löser eventuella problem för överskådlig tid.
Men för att ta reda på hur det verkligen förhåller sig, så skulle en eller flera bra studier behöva genomföras.
Så jag har ungefär lika bra, eller dålig koll, som Djurskyddet i Sverige eller någon annan egentligen har.
Ingen vet hur stort problemet är, med hemlösa eller förvildade katter, samtidigt som alla vet att det förekommer. I vissa stadsdelar eller kommuner, så har man stora problem, på andra håll har man inte haft några problem, annat än sådana som varit tillfälliga och knutna till enstaka individer.