Seriös icke raskatts avel

Man ser överhuvudtaget bara svårigheter och hinder för att ta tillvara den svenska lantraskatter, tycker att det är onödigt ("det finns så många hemlösa katter ändå"..), och vill absolut inte ens tänka tanken att bevara något, om det nu skulle finnas något att bevara.
Exakt hur man ska gå tillväga, är en sorts fråga. Men framför allt så verkar det som att man inte vill?
Vill man något så hittar man lösningar. Vill man inte, så bromsar man och ägnar mycket tid åt att hitta svårigheter, utan att se möjligheter.
Jag tror inte att det är något problem egentligen.
Stall och ladugårdar har sina kattpopulationer och ägarna vet katternas oerhört stora ekonomiska värde som utrotare av skadedjur.
Dessa katter är stolta och fria jägare som får privilegier därefter.
 
Gift dödar fler fåglar och reptiler.
Och i Sverige är alla reptiler fridlysta för att skydda hasselsnoken.
De andra finns det gott om.
Jag tror att jag av misstag har råkat köra över eller trampa ihjäl fler än vad katterna har ätit upp.
Fåglar finns det alldeles för mycket av så det ser jag inte som ett problem.
Din åsikt betyder inte allt. Här är lite vad naturskyddsföreningen säger om katten som jägare.
Enligt en undersökning som publicerades i tidningen Nature Communications är husdjurskatter en stor orsak till artdöd, till och med större än jakt och kemikalier i jordbruket.
Och jag önskar lite mer källa på dina påståenden.

Det räcker ju med att man kastrerar de som inte håller måttet.
Finns det så mycket nya hem till så många katter? Med tanke på att bristen på hem verkar rätt stor redan som det är nu.
 
Och jag önskar lite mer källa på dina påståenden.
Jag har ingen bra utom att det är dåligt för kräldjur med gifter och att en väns hund dog efter att ha ätit råttgift.
Jag har använt råttgift också när katterna inte har räckt till.
Men det känns inte bra när man läser vad som står på det.
Jag tror att lantbrukskatter har fullt upp med råttor och möss medan stadskatter och hemlösa katter nog kan vara ett problem för fel arter.
Våra har också mat hemma om jakten går dåligt så de behöver inte plocka fåglar.
De gillar egentligen inte att äta fågel, de blir oftast lämnade på trappan.
Finns det så mycket nya hem till så många katter? Med tanke på att bristen på hem verkar rätt stor redan som det är nu.
Vilka nya katter? Det blir ju färre katter om man kastrerar de flesta.
Nästa generation uteblir ju på det viset.
 
Jag har ingen bra utom att det är dåligt för kräldjur med gifter och att en väns hund dog efter att ha ätit råttgift.
Jag har använt råttgift också när katterna inte har räckt till.
Men det känns inte bra när man läser vad som står på det.
Jag tror att lantbrukskatter har fullt upp med råttor och möss medan stadskatter och hemlösa katter nog kan vara ett problem för fel arter.
Våra har också mat hemma om jakten går dåligt så de behöver inte plocka fåglar.
De gillar egentligen inte att äta fågel, de blir oftast lämnade på trappan.

Vilka nya katter? Det blir ju färre katter om man kastrerar de flesta.
Nästa generation uteblir ju på det viset.

Men var ska kastraterna bo? Kommer "uppfödarna" behålla dem med de kostnader det innebär i 15 år? Om inte, finns det andra hem till dem? Det finns ju redan ett stort överskott av (hus)katter så det vill till att man tänker till innan man gör fler.
 
Man skall inte göra fler utan bara förhindra att de som inte är bra nog förökar sig.
I dag så förökar sig ju många fler.
Det borde bli ett färre antal katter.

Fast den här tråden handlar ju om att föda upp "jaktkatter" dvs. kattproduktion. Då måste man ju veta att det finns avsättning för de katter man föder upp. Det går sällan att behålla alla själv, kastrerade eller inte.
 
Fast den här tråden handlar ju om att föda upp "jaktkatter" dvs. kattproduktion. Då måste man ju veta att det finns avsättning för de katter man föder upp. Det går sällan att behålla alla själv, kastrerade eller inte.
Man kan ju kontrollera kvaliteten på en population genom att rensa ut också.
Genom att göra ett medvetet urval för nästa generation i stället för att bara låta det bli som det kan så kommer man nog ganska så långt.
 
Man skall inte göra fler utan bara förhindra att de som inte är bra nog förökar sig.
I dag så förökar sig ju många fler.
Det borde bli ett färre antal katter.
Du ser ju bara till den 'lilla' skara katter som ni planerar föda upp. I det hela stora kommer vi fortfarande ha 100000+ hemlösa katter, andras ute och innekatter som inte är kastrerade och således förökar sig, raskattuppfödare etc. som bidrar till potten med katter som ska ha hem. Förvisso har Sverige officiellt fler människor nu än för 10-15år sedan, och med det fler som kan bli kattägare.

Men även med de siffrorna så löser man ju inte kattöverskottet genom att föda upp jaktkatter och kastrera överflödet. Eftersom det är som "en av alla andra raskatter" eller "en av alla andra bondkatter". Man kan ju inte reducera antalet katter genom att föda upp fler. Det föds ju fler än det kastreras och det föds ju fler än som avlivas/självdör.
LyNtFeg.jpg

Poängtera att alla Svenska kattägare kastrerade sina katter. Det skulle ändå födas nya katter året efter av de hemlösa katter som finns. Poängtera att alla förvildade katter kastrerades - det skulle ändå födas nya katter året efter hos oansvariga (och seriösa) kattägare. Man löser inte problemet genom att producera fler.
 
Man kan ju kontrollera kvaliteten på en population genom att rensa ut också.
Genom att göra ett medvetet urval för nästa generation i stället för att bara låta det bli som det kan så kommer man nog ganska så långt.

Rensa ut hur? Genom att avliva katterna? Då är vi återigen inne på den slit och släng mentalitet som katten, som art, tar skada av idag.

Tänker man sig att sälja/ge bort de katter som inte duger konkurrerar de katter man föder upp med 100000 andra katter.

För mig är den stora frågan om behovet av denna avel öht finns idag. Istället för att lägga resurser på att skapa en "jaktkatt" borde man lägga resurserna på att hitta de jaktkatter som redan finns i den enorma kattpopulation vi har.
 
Men det är väl i princip samma sak.
Man hittar de katter med egenskapen som man vill ha och kastrerar de andra.
Klart!

Nej, det är inte samma sak. Det ena handlar om att avla på katter som har önskade egenskaper (göra fler katter). Det andra handlar om att leta efter katter med önskade egenskaper i en redan befintlig population (ta vara på de som redan finns).
 
Nej, men hunduppfödarna har väl inte för vana att avliva mängder av hundar heller? De brukar väl vara rätt duktiga på att planera aveln och ta vara på hundarna? Se till att jakthundar hamnar hos jägare och de hundar som inte blir bra jakthundar blir (i min erfarenhet) inte längre avlivade utan lever vidare som aktiva familjemedlemmar.

Sedan tror jag inte att du ska börja tala om européuppfödarna. Har du ens träffat en? Att det bara föds ett fåtal européer årligen beror på att europén konkurrerar med tusentals huskatter. Folk i allmänhet är inte intresserade av att lägga 8000 kr på en raskatt som ser ut som en bondkatt när de kan få en bondkatt gratis. Uppfödarna vill inte föda upp fler katter än det finns avsättning för. De vill inte hålla på och avliva friska katter (skulle de göra det skulle de definitivt inte locka fler till rasen heller). Uppfödarna arbetar seriöst och inom WCF mönstras det fortfarande in huskatter. Ett utmärkt sätt att ta vara på huskatter och öka på den genetiska variationen. Färgaveln håller jag med om är märklig eftersom den korthåriga klassiska tamkatten kommer i alla möjliga färgkombinationer. Det är logiskt att inte godkänna färger som tyder på inblandning av andra raskatter (t.ex. choklad och maskning) men i övrigt bör de flesta färger och mönster vara tillåtna i alla kombinationer. Sedan avlas det självklart på icke-godkända färgkombinationer, det är bara utställning de är uteslutna från.

Jag vet att européuppfödare har varit konfunderade över detta med européns status som bevarandevärd ras. Det finns liksom inget intresse varken från SLU eller SJV att försöka utveckla ett bevarandeprogram och det är ganska mycket begärt att de enskilda uppfödarna ska ta ansvar för det.
Nu börjar jag undra om hur du tänker, och alla andra som håller på med s.k. raskatter.

Det är INTE Jordbruksverket eller SLU som har ansvar för att ta fram bevarandeprogram. Det är avelsorganisationerna som har det ansvaret.
För allmogefår så är det Föreningen Svenska Allmogefår, för Nordsvensk Brukshäst är det Föreningen Nordsvenska Hästen o.s.v.

Sedan så kan man få hjälp av t.ex. SLU och Jordbruksverket när man sätter igång att jobba med frågan, men du antyder att Europé- uppfödarna tror att det ska komma ett papper automatiskt från en myndighet?
Det behövs en förening, och så en hel del jobb.

Inte underligt att ni från raskattsidan överhuvudtaget inte verkar ha en susning om vad bevarande program respektive avel handlar om.
För vissa djurslag, så har man inte ens stamtavlor, eftersom man inte kan garantera vilket handjur som betäckt. Gruppbetäckning kan t.o.m. vara godkänt inom vissa däggdjursraser, om de hålls enligt "in situ" regler (=på samma plats och med samma skötselmodell som ursprungsdjuren).

Sedan så har jag fortfarande inte fått det allra minsta lilla svar på frågan om alla de där hel- eller halvförvildade katterna som ska finnas ute på landet.

Ge några belägg för det! Jag vet att de finns i samhällen och småstäder, men på riktiga vischan?

Det fullkomligt ointressant för Lagårdskatterna om det finns 25.000 förvildade katter i Stockholm med förorter, det som är intressant är om det finns några förvildade katter i jordbrukslandskapet, där gårdarna ligger.

På 80-talet, som det ofta refereras till, så fanns det varken någon nämnvärd population av Björn, Varg eller Lo. Samtliga predatorer som gärna tar sig en kattmiddag om tillfälle ges.
I Tyskland finns inte heller någon stor population av dessa predatorer, inte heller i städernas förorter, där problemet med hemlösa katter verkar vara som störst.

Förväxla nu inte det ena med det andra, sluta att försöka blanda bort korten, och svara konkret på den här frågan:

Har du några skriftliga och konkreta belägg för att det finns stora mängder förvildade katter på den äkta landsbygden idag? Länka då till den informationen.
 
Men det är väl i princip samma sak.
Man hittar de katter med egenskapen som man vill ha och kastrerar de andra.
Klart!
Fast du vet inte om egenskapen du vill ha är genetisk eller om katten har en förstärkt befintlig instinkt för att den växt upp i en miljö där instinkten främjats. I teorin kan ju din bästa jaktkatt vara av en linje katter som är helt värdelösa jaktkatter, men eftersom du köpte den för att ha som stallkatt och katten levt ett stallkattsliv där den fått jaga för att försörja sig så är den bra på att jaga. Men det betyder inte att kattungar efter din bästa jaktkatt kommer få kattungar med bra jaktegenskaper.

Det krävs mer än bara en generation för att få en önskad egenskap att framträda. Om du inte vet hur instinkten nedärvs, så blir det ju jättesvårt att avla på det. Då får man famla fram i mörkret vilket garanterat leder till att man får para 10-20 honor per hane och få ut 3-7 ungar per kull (30-60 till 70-140 ungar), dessa måste sen utvärderas och kanske bara 10-15 stycken håller måttet, kvar blir då jättemånga andra katter, visst kastrera dem och hitta nya hem till de men det är bara första generationen, dessa 10-15 nya katter per avelshane ska ju sedan paras ihop och få lika många kattungar per kull och man vet ännu inte hur jaktinstinkten nedärvs och till vilken grad den nedärvs. Man kommer ju snabbt upp i ett ohållbart antal katter, och eftersom det redan är svårt att hitta nya hem åt vuxna katter så blir det ju svårt att hitta nya hem åt ~100 katter (per avelshane och avelssäsong). Enda lösningen jag ser är om man huserar katterna i en minkfarm och farmar upp dem till pälsproduktion.
 
Fast den här tråden handlar ju om att föda upp "jaktkatter" dvs. kattproduktion. Då måste man ju veta att det finns avsättning för de katter man föder upp. Det går sällan att behålla alla själv, kastrerade eller inte.
Du fortsätter att hålla på med halmdockor. Det finns väl ingen anledning att föda upp fler katter än vad som går åt. Och att huvuddelen av de katter man håller som jägare kan/bör/ska vara kastrerade, på många gårdar bara kastrerade katter. De flesta avstår gärna att addera kattuppfödning till mjölkning, kalvning, lamning, höskörd, plöjning, tröskning och skogskötsel. Man vill bara hålla gården musfri med naturliga hjälpmedel.
Men du har bestämt dig för att alla andra sätt än ditt sätt är fel sätt. Du accepterar ju t.ex. inte att man faktiskt kan avliva ett eventuellt överskott (givetvis via veterinär).
 
Fast du vet inte om egenskapen du vill ha är genetisk eller om katten har en förstärkt befintlig instinkt för att den växt upp i en miljö där instinkten främjats. I teorin kan ju din bästa jaktkatt vara av en linje katter som är helt värdelösa jaktkatter, men eftersom du köpte den för att ha som stallkatt och katten levt ett stallkattsliv där den fått jaga för att försörja sig så är den bra på att jaga. Men det betyder inte att kattungar efter din bästa jaktkatt kommer få kattungar med bra jaktegenskaper.

Det krävs mer än bara en generation för att få en önskad egenskap att framträda. Om du inte vet hur instinkten nedärvs, så blir det ju jättesvårt att avla på det. Då får man famla fram i mörkret vilket garanterat leder till att man får para 10-20 honor per hane och få ut 3-7 ungar per kull (30-60 till 70-140 ungar), dessa måste sen utvärderas och kanske bara 10-15 stycken håller måttet, kvar blir då jättemånga andra katter, visst kastrera dem och hitta nya hem till de men det är bara första generationen, dessa 10-15 nya katter per avelshane ska ju sedan paras ihop och få lika många kattungar per kull och man vet ännu inte hur jaktinstinkten nedärvs och till vilken grad den nedärvs. Man kommer ju snabbt upp i ett ohållbart antal katter, och eftersom det redan är svårt att hitta nya hem åt vuxna katter så blir det ju svårt att hitta nya hem åt ~100 katter (per avelshane och avelssäsong). Enda lösningen jag ser är om man huserar katterna i en minkfarm och farmar upp dem till pälsproduktion.
Avlivning? Hört talas om det?
 
Du fortsätter att hålla på med halmdockor. Det finns väl ingen anledning att föda upp fler katter än vad som går åt. Och att huvuddelen av de katter man håller som jägare kan/bör/ska vara kastrerade, på många gårdar bara kastrerade katter. De flesta avstår gärna att addera kattuppfödning till mjölkning, kalvning, lamning, höskörd, plöjning, tröskning och skogskötsel. Man vill bara hålla gården musfri med naturliga hjälpmedel.
Men du har bestämt dig för att alla andra sätt än ditt sätt är fel sätt. Du accepterar ju t.ex. inte att man faktiskt kan avliva ett eventuellt överskott (givetvis via veterinär).

När man redan har en stabil avelsbas med de egenskaper man vill ha fungerar naturligtvis det men jag trodde att vi diskuterade att ta fram en helt ny ras. Då kommer det garanterat krävas att man föder fram ett stort antal katter som inte kommer att behövas av olika anledningar - faktum är att de allra flest inte kommer att räcka till för att nå de mål man satt. Hur många katter kan man skaffa hem till och hur många är det rimligt att man avlivar medan man tar fram denna nya ras av jaktkatter?
 
Det är INTE Jordbruksverket eller SLU som har ansvar för att ta fram bevarandeprogram. Det är avelsorganisationerna som har det ansvaret.
För allmogefår så är det Föreningen Svenska Allmogefår, för Nordsvensk Brukshäst är det Föreningen Nordsvenska Hästen o.s.v.

Sedan så kan man få hjälp av t.ex. SLU och Jordbruksverket när man sätter igång att jobba med frågan, men du antyder att Europé- uppfödarna tror att det ska komma ett papper automatiskt från en myndighet?
Det behövs en förening, och så en hel del jobb.

Jag vet det, men det finns ingen avelsorganisation för varken europeiskt korthår eller svensk lantraskatt (vad det nu är). När européuppfödare har försökt få klarhet i vad rasens status hos SJV betyder får de ingen klarhet i frågan. De får inte heller något stöd från varken SJV eller SLU att köra igång ett avelsprogram. Således sker uppfödningen av europeiskt korthår inom ramarna som all annan raskattavel dvs. inom de erkända kattförbund som finns. Förbund som alltså inte ägnar sig åt bevarandearbete utan som ägnar sig åt klassisk rasavel.

Inte underligt att ni från raskattsidan överhuvudtaget inte verkar ha en susning om vad bevarande program respektive avel handlar om.
För vissa djurslag, så har man inte ens stamtavlor, eftersom man inte kan garantera vilket handjur som betäckt. Gruppbetäckning kan t.o.m. vara godkänt inom vissa däggdjursraser, om de hålls enligt "in situ" regler (=på samma plats och med samma skötselmodell som ursprungsdjuren).

Jodå, vi har både en och två susningar men för att bedriva något slags bevarandearbete behöver du ha en viss kontroll över avelsdjurens härstamning. Något som är väldigt svårt när det gäller frigående katter.

Sedan så har jag fortfarande inte fått det allra minsta lilla svar på frågan om alla de där hel- eller halvförvildade katterna som ska finnas ute på landet.
Ge några belägg för det! Jag vet att de finns i samhällen och småstäder, men på riktiga vischan?

Jag har svarat. Måhända dög inte svaret. Jag rekommenderar dock att du vänder dig till föreningar som ägnar sig åt just förvildade katter (dvs. inte närmsta katthem). Det är antagligen de som har bäst koll på Sveriges population av förvildade katter. Något akademiskt intresse för dem har inte funnits sedan Liberg studerade dem på 80-talet.

På 80-talet, som det ofta refereras till, så fanns det varken någon nämnvärd population av Björn, Varg eller Lo. Samtliga predatorer som gärna tar sig en kattmiddag om tillfälle ges.
I Tyskland finns inte heller någon stor population av dessa predatorer, inte heller i städernas förorter, där problemet med hemlösa katter verkar vara som störst.

Katter utgör ingen betydande del av varken vargens, björnens eller lodjurets diet så tro inte att dagens rovdjursstam håller nere kattpopulationen.

Har du några skriftliga och konkreta belägg för att det finns stora mängder förvildade katter på den äkta landsbygden idag? Länka då till den informationen.

Jag har inte påstått att det finns stora mängder förvildade katter på landsbygden. Jag har påstått att de finns. Jag har även svarat att de belägg jag har för det är egna erfarenheter och information från människor som arbetar ideellt med just förvildade katter. När inget akademiskt intresse finns på ett område är det väldigt svårt att finna validerat material. Jag har inget magiskt trollspö.
 

Liknande trådar

  • Låst
Hundavel & Ras Vi har ett läge där släktskapsgraden ökar i våra raser vilket ger ännu mer anledning att selektera hår vilket i sin tur, överlag, ger...
13 14 15
Svar
292
· Visningar
22 987
Senast: Hedinn
·
Övr. Katt Jag har skrivit en text som jag avser att använda för att sprida information om kattskötsel. Den riktar sig till alla som har katter i...
2 3 4
Svar
72
· Visningar
10 507
Senast: kem
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp