Kom precis hem från clinicen. Det blåste så det tokdundrade i ridhuset men inga katastrofer pga coola ponnys.
Tänkte att jag kan försöka sammanfatta här, är ju ändå typ lektion men inte.
Första ekipaget som var inne skulle visa vikten av sits och förberedelser i ridningen för att hitta harmoni och kommunikation med hästen. Ryttaren fick sitta "dåligt" först och läraren drog i tyglarna för att visa att det var lätt att dra ryttaren ur balans. Sedan fick ryttaren sätta sig i korrekt sits och vara ett troll. Dvs att hon skulle tänka sig att fast i svanskotan finns en lång trollsvans med en fin tofs i slutet. Den skulle hon tänka att hon tog framför sig mellan benen och liksom drog rätt upp över huvudet. Sedan var det väldigt svårt för läraren att dra ryttaren ur balans.
Ryttaren red sedan på en stor volt i trav och skulle vid de öppna delarna nästan nästan sakta av till skritt men ångra sig och fatta galopp i stället. På så sätt delade hon upp ridningen i block, så det handlade aldrig om att nu ska jag galoppera utan det var massor delar innan som sedan ledde till att hon fattade. Det blev en jättetydlig förstafattning eftersom hästen blev lite "va? skritt, ok jag skrittar - ojoj plötsligt galopp är du säker?" där hästen nästan galopperade på stället. Sedan efter det när hästen förstått blev det flera suuuperfina galoppfattningar.
Sedan var det en sektion med människor. Tre "ekipage" delades upp som lärare och elev. Eleverna fick gå ut. Lärarna fick veta att målet var att eleven plockade upp en borste, gick till en stol, klev upp på stolen och droppade ner borsten i hinken. Första läraren skulle ge eleven positiv förstärkning, andra negativ, tredje både och. Blev ganska mycket skratt men även lärorikt. Den positiva förstärkningen gick fortast, och eleven där fokuserade mycket på rösten och på objekten och att försöka nyfiket experimentera sig fram. Det märktes att eleven hela tiden var positiv och blev glad när det blev rätt.
Den negativa förstärkningen tog näst längst tid, där kröp eleven nästan ihop efter ett par arga nej och säkte jättemycket mer kontakt med läraren genom ögonkontakt. Hen tvekade dessutom mer innan hen försökte med nästa sak för att se om det blev rätt.
Den positiva och negativa förstärkningen tog längst tid, här visade eleven inte riktigt lika mycket obehag som vid negativ förstärkning. Men pga att det fanns bra och dåligt var det svårare för både elev och lärare att liksom hålla reda på om saker var bra eller dåliga osv, vilket ledde till långsammare kommunikation.
Konsensus var alltså att positiv förstärkning är bra. Det visste jag ju redan men det var en jättebra illustration!
Sist hade de två ekipage på banan, en hoppryttare på 11 år. Jag suger jämfört med denna för den här ryttarens fältsits var to die for
hon rubbades inte en millimeter trots att hen som hade clinicen drog och slet i tyglarna för att få ryttaren ur balans. Här visades lite vikten av vikten i stigbyglarna. Ryttaren fick sätta vikten på olika sätt och rida lätt stillastående. Det blev jättetydligt vad som händer om man lägger vikten konstigt i stigbyglarna. Läraren drog en liknelse med barbiedockor. Du måste liksom sätta barbie på barbiehästen rakt upp för lutar du barbie lite bakåt ramlar barbie bakåt och samma framåt. Sedan visade hon hur man kan använda det braiga skänkelläget och en skänkel som är aktiv/passiv för att väcka en lite sävligare häst. Ryttaren fick galoppera på volt och på öppna delarna knacka till med skänkeln, sedan skulle hon låta skänklarna ligga slappt längs med sidan på hästen. Renodla hjälper helt enkelt.
Sist ut red min ridlärare. Hen visade mer i galopp hur man kan dela upp ridningen i block. Ridläraren skulle galoppera och hela tiden räkna fyra galoppsprång där hen i första språnget skulle skänkla, andra slappna av, tredje ta förhållning, fjärde slappna av. Hålla på så för att rida hästen i kort samlad galopp.
Samlad galopp är inte direkt något problem för den ridskoleponnyn då den gått och vunnit SM i medelsvår dressyr minst två gånger. Det var dock jättenyttigt att se hur hen gjorde, efteron hen gjorde allt övertydligt. Mitt i allt när ponnyn gick i fin samling bad läraren att eleven vände in på en minivolt. Vänd vänd vänd och vips så hade ponnyn gjort sin första galopp piruett någonsin
Eleven/min ridlärare såg sjukt förvånad och nöjd ut. Poängen med det var att visa att det igen är så "enkelt" som att sätta ihop block/byggklossar i ridningen. Kan hästen samla sig och vända så kan den göra en galopp piruett typ. Hade läraren sagt åt eleven att "gör en galopp piruett" hade det vimsat till för mycket i elevens hjärna - hen hade börjat tänka oj den skänkeln, och den tygeln, men den här hästen kan inte göra galopp piruetter,jag måste rida som på OS osv... och då hade det blivit pannkaka.
Blev massa frågor på slutet om hur man får häst i form - där läraren sa att nä men form är individuellt för hästen osv, vissa hästar går i form med nosen fram andra inte osv. Samt mycket frågor hur mycket man ska ta i hästen (något jag alltid tänker mycket på när jag rider) och hen sa att det gör inget om du har två kilo i handen i början - då behöver du det just då, och det är bara att acceptera. Försöker man hålla en kexchoklad i handen när det behövs en 2kilos godispåse blir det bara pannkaka. Men målet ska vara kexchoklad! Det kändes skönt, jag blir osäker kring hur mycket man ska ha i handen i bland när man mest får höra att det ska vara som att hålla i två fågelungar som man inte får mosa.
All in all. Väldigt givande och roligt. Kallt som attan efter 3 timmar i ridhuset dock. Men 100% värt!
Hon var ganska seg och jag hade egentligen behövt peta med spöt men alla lånespön var utlånade. Använde mig av tipsen jag fick från clinicen men placering av skänkeln och hur jag skänklade, den här hästen behöver supersnabba knackande skänklar. Funkade ok för att väcka henne i skritten.
