Rasval

[Dentaku]

Sv: Rasval

Jag hade länge tyckt att korthårig collie var en väldigt snygg ras(tydligen är jag rätt ensam...), smidig och elegant men ändå HUND. När det var läge att skaffa hund så ville jag ha en ras att träna med, lydnad och bruks och kanske agility, men jag hade ändå lite självinsikt och insåg att det säkert skulle bli veckor då jag inte skulle orka med en massa aktivering. Sedan spelade lite andra saker in som pälstyp(jag är lite allergisk och känner av släthåriga hundar mest men orkar inte med en massa pälsvård) och storlek(jag ville inte ha en liten hund och inte en jättestor).

Det som gjorde att valet slutgiltigt föll på korthårig collie var inte utseendet så mycket som att det var den av raserna där MH var obligatoriskt innan avel. Det gjorde att jag kunde kolla en hel del själv när det blev dags för valp. Jag ångrar inte mitt rasval för en sekund och om ett par veckor hämtar jag nästa kortis!

Min fina Rover:

 

[Red_Chili]

Sv: Rasval

Måste säga att jag förut tyckte att kh collie såg lite märkliga ut, meeen efter att ha sett massor av bilder på din snygging så måste jag säga att jag faktiskt fallit för de trefärgade iaf Så fort jag ser en trefärgad kh collie nu så blir jag glad, för de ÄR ju faktiskt riktigt fina. (Däremot har jag jättesvårt för merlefärgen, oavsett hund)

 

[Dentaku]

Sv: Rasval

Åååh, nu blev jag ju glad! Och jag är inte heller förtjust i merlefärgade hundar(fast jag såg en grand danois som var riktigt mörk merle utan vita tecken häromdagen, den var lite cool).

 

[chiara]

Sv: Rasval

Jag har inte sett ngn KH collie irl, vore kul att bilda sig en uppfattning på riktigt och inte bara på bild

 

[HeleneK]

Sv: Rasval

Jag ville ha en annorlunda ras och fastnade för en Österrikisk Pinscher. Finns bara en i Sverige, men jag hittade väldigt trevliga uppfödare både i Norge och i Danmark.
I ett år väntade vi på valp, vi hade planerat med ledighet och anpassat med arbetet. Två veckor innan valparna skulle komma visade det sig att tiken gick tom.
De skulle testa igen vid nästa löp, men då skulle det inte vara möjligt för oss med ledighet.
Så då var det lite panik att hitta ny hund.
Jag har alltid varit svag för vallhundsraserna, framför allt Aussie, men har inte vågat mig på en tidigare.
Men i alla rastester jag gjorde hamnade Aussie i topp 5 på raser som skulle passa mig. Nu tror jag inte så mycket på de testen, men det gav mig i alla fall mod att ringa till Aussieklubbens ordförande och ställa massa frågor.
Och efter att ha hittat en annons på blocket, blev det en Aussie.

Jag är självklart överlycklig idag, kunde inte önska mig en mer underbar hund.

 

[Dentaku]

Sv: Rasval

Upp till Jämtland har vi inga planer på att åka och tävla för tillfället men man vet aldrig vad som händer.

Här kan du se ett filmklipp på min kommande valps pappa när han tävlar agility.

 

[Netted]

Sv: Rasval

Jag har två helt olika raser och pga två helt olika andledningar.

Min första hund - min dvärgpudeltik som idag är 5 år, var lite av en slump att jag fick egentligen. Jag hade lagt av med hästarna och ville ha något nytt i mitt liv, och en hund blev lite av en självklarhet då djur alltid varit en del av mitt liv. Jag hade själv aldrig haft hund innan, men då har aldrig tid eller intresse funnits. Nu hade jag all tid i världen.

Det hela började med att jag var hundvakt åt min hunds mamma. Jag blev helt kär i henne och tyckte att hon kunde stanna hos mig Hon var så glad, clownig, positiv, lyhörd och mysig. Det blev så tomt när hon åkte hem igen. Jag pratade med min mor och vi beslutade oss för att höra med samma uppfödare om hon hade någon äldre hund. Meningen här var att det skulle bli FAMILJENS hund, där jag kanske ändå var den drivande kraften, men, när hon kom hem till oss och hade sovit hos mig första natten... sedan dess har hon alltid följt mig så hon har helt enkelt blivit min egna.

Jag vet att innan vi åkte till uppfödaren så kollade jag upp på nätet hurdana de generellt var i temperament och om de hade vanliga sjukdomar osv. Jag frågade även uppfödaren många frågor. Jag ville verkligen vara helt säker på att jag kunde ge hunden vad den behövde. ganska bra gjort av okunniga mig tycker jag.

Nu har det varit vi i över 3 år

Ångrar verkligen inte henne, även om det kanske var en aning för impulsivt. Idag hade jag inte gjort samma sak utan mer efterforskning, och valet av uppfödare och föräldrar ser jag idag på som det viktigaste. så min andra hund är det mer tanke bakom.

Min andra hund - blev en salukihane på 7 1/2 år ungefär. Att jag ens fick honom har jag Bukefalos att tacka för

Man kan väl säga att det började 2009 när jag läste en del i vinthundstråden här, och jag var så kär i vinthundarna! De verkade verkligen passa min personlighet och vad jag ville göra med mina hundar. En himla kontrast mot min pudel. Jag var lite inne på whippet eller saluki, men det gick ju inte att undvika att bli totalt inne på saluki. Speciellt inte efter att jag hade träffat Red_chili och hennes då två fantastiska fyrbeningar. Jag var fast och helsäker på att det var "min ras" efter att ha studerat, besökt utställningar osv.

Förra hösten skulle min kille omplaceras, vilket Red_chili sa till mig och hon tyckte att jag skulle ha honom. Tyvärr hade jag inte möjligheten till att skaffa en till hund då, så jag fick lägga det på hyllan och han omplacerades. Men sen hade jag sådan tur att det inte fungerade i det nya hemmet och han kom tillbaka till uppfödaren. Det hela slutade med att jag åkte typ 150 mil enkel resa för att hälsa på och hämta hem honom. Det måste varit meningen att vi skulle höra ihop

Jag kan inte vara mer nöjd. Jag fick en äldre omplacering, perfekt då jag är förstagångare på rasen. Jag fick en hund jag kan stå för - rent blodsmässigt, temperamentmässigt och utseendemässigt. Han är av en typ jag tycker om och vill ha i nästa hund. Jag har träffat många av hans släktingar och vilka fina hundar... Han kommer från den kenneln jag helst ville ha en hund ifrån. Lyckat, ja (Han är alltså äldre helbror med Red_Chili's Wahidah och son till Zala)

Nästa hund ska vara en saluki, och den gången får det bli en valp!

 

[Aningsfull]

Sv: Rasval

Jag blev övertalad att jag skulle skaffa staffe.
Jag beskrev vad jag ville ha ut av min kommande hund och det var otroligt många som tipsade mig om staffen. Först var jag inte alls övertygad, men jag kontaktade en uppfödare för att titta närmare på rasen och sen gick det fort. För hos den uppfödaren fanns den ljuvligaste 1-åriga tiken jag någonsin träffat. Så cool, så trevlig. Hon valde mig, helt enkelt. Helt plötsligt såg jag bara en röd dunderklump komma flygandes i ögonvrån och Ila parkerade sig i min famn. Hur kan man motstå? Uppfödaren hade egentligen tänkt spara henne hemma som hennes kommande avels och tävlingshund, men dom klaffade aldrig och Ila tyckte inte så mycket om sin kennelmamma. Ett år hos kennelmamma och hon hade ALDRIG hoppat upp i hennes famn. Men det var nåt hos mig som hon gillade och när man blir vald av en staffe kan man inte säga nej. Det kunde inte uppfödaren heller som haft åtskilliga spekulanter på henne, men där Ila inte alls varit intresserad. Hon såg oss tillsammans och sa att "Det där är din hund."
Idag har vi det starkaste bandet jag någonsin haft till någon av mina hundar, trots att hon bara bott hos mig i 7 månader. Och nästa hund blir också en staffe. Jag har totalt fallit för deras glädje, mod, stora hjärta. En staffe är mer än bara en hund, det är en bästa kompis. Det har aldrig varit så enkelt att ha hund, hon hänger med på allt utan några konstigheter. Hon finner sig i alla situationer.
Och jag som i början tittade lite småskeptiskt på min hund och tänkte att hon såg ut som en limpa - nu vet jag ingen vackrare.

 

[Poison-heart]

Sv: Rasval

Finsk lapphund
Har alltid haft en förkärlek till spetsar - deras temperament och även utseende. Dom har ett trevligt sätt tycker jag. Lagom självständiga, gillar att jobba och trivs med att vara med mig ute i stallet vilket väder det än är, lika väl som dom kan ligga inne och gosa i soffan

Kort sagt, en mycket rolig hund! Precis vad jag vill ha

 

[apocalypsen]

Sv: Rasval

*KL*

Jag är uppväxt med långhåriga normalstora taxar och det är en ras som mitt hjärta är mycket svagt för. Stor hund i liten förpackning med mycket egen vilja. "Mitt namn är tax, jag kommer strax!" är inte obefogat men härliga hundar med många möjligheter om man vill göra mycket och prova på olika saker.

Efter taxarna köpte min mamma Skotsk terrier och även om jag tycker att de är lite småkul så är det väl inte den roligaste rasen man kan ha. Typiska terriers med massor av egen vilja. Har en del problem med tråkiga sjukdomar så är man ute efter en sådan, rekommenderar jag att man kollar linjerna noga.

Själv var jag trött på småhundar och ville ha en stor hund. Först var jag länge inne på att jag skulle ha en Rodeshian Ridgeback och hade kontakt med några olika, i mitt tycke, bra uppfödare. Men det gick tomt och var mycket andra saker strulade och jag började kika på andra raser.

Valet blev weimaraner, en mångsidig hund som ändå hade egensinnighet och självständighet. Jaktbiten var inte det som kom i första hand eftersom min grundplan var att köra räddning. När jag tog emot en omplacering fick jag tänka om. Min är inte någon direkt jaktidiot, tvärtom är han en rätt loj soffpotatis som gärna undviker att gå ut när det regnar. Erkänner villigt att det inte är den lättaste rasen jag har haft med att göra men utmaningar kan vara bra de med. Kommer definitivt vilja ha en grå till men avvaktar lite då det eventuellt kan bli tal om en tjänstehund för egen del.

Sedan har vi en schäfer i huset, den fick vi inte välja. Den fick vi tilldelad när sambon skulle ha tjänstehund. Det har inte varit en ras som jag har haft något till övers för. Jag upplever många schäfrar som tråkiga och opersonliga, den vi har är dock av en egen kaliber och har nästlat sig in i sin mattes schäferogillande hjärta

 

[HeleneK]

Sv: Rasval

Wow vilket härligt uttryck den schäfern har!

 

[lady_vip]

Sv: Rasval

Och apocalypsens grå och min ena (den till höger på bilden) har faktiskt samma pappa

 

[chiara]

Sv: Rasval

Attans Ska kolla in den

 

[chiara]

Sv: Rasval

Vad kul Min valps pappa används lite varstans i Sverige till avel som jag har förstått det, väldigt populär. Så det verkar bli en del kullar efter honom. Det är roligt när man hittar någon släkting. När jag hade Newfoundland i början av 2000-talet så träffade jag på en tjej av en slump (vi läste samma kurs) och det visade sig att hon hade en kullsyster till min kille. Hade ju ingen aning om detta, superskoj när man sedan kunde umgås och låta hundarna leka

 

[MiniLi]

Sv: Rasval

När vi skulle skaffa vår första hund var vi redan väldigt inställda på Rhodesian Ridgeback. Både jag och min sambo kände några väldigt härliga individer och vi kände att en sådan vacker varelse skulle passa oss perfekt. Kollade dock på lite andra raser men sen blev det till slut RR vi bestämde oss för. Vi tyckte att det var en bra storlek (ville inte ha för liten hund), med lagom aktiveringsnivå och lockades av deras värdiga och självständiga sätt.
Stod på kölista hos en uppfödare som fick en väldigt liten kull och blev då istället tipsade om att ringa till en annan uppfödare som hade en 6-månaders tik över. Det var Camaro. Totalt galen och väldigt kärvänlig for hon omkring som en virvelvind när vi hälsade på och somnade till slut i mitt knä i soffan. Gick ju inte att motstå

RR var verkligen "min" ras under lång tid. Jag hade stora planer, ville så småningom börja föda upp RR. Vi importerade en helt underbar valp, Alice, som vi hann ha mycket roligt med under den lilla tiden vi fick ha henne hos oss. Tyvärr gick hon bort endast 6 månader gammal och lämnade oss helt förstörda.

Efter Alice började funderingarna och diskussionerna här hemma. Jag ville absolut ha en ny RR. Sambo var inte lika övertygad. Velade fram och tillbaka ett bra tag. Satte upp oss på valplista på en kommande kull men bestämde oss till slut för att vi ville ha en brukshund. Då gick tankarna kring ny RR OCH brukshund.
Läste massor, skrev massor med trådar här på bukefalos () och kom fram till att en Australian Shepherd lät som ett passande alternativ. Jag ville börja träna mer än jag kunde göra med vår RR, var framförallt sugen på agility och lydnad.
Hittade Ila av en slump när jag kollade runt på kennelhemsidor. Kontaktade uppfödaren, var där och hälsade på och sen fick hon ganska snart flytta hem. 3 år gammal omplacering med en hel del problembeteenden men också väldigt stor potential till att bli en riktigt rolig kompis.
Jag så grymt glad över att få ha en så underbar hund. Mitt träningsintresse har fullkomligt exploderat och jag är numera totalt nördigt fixerad vid vår träning inom bruks, lydnad och agility.
Att ha en hund som alltid ger allt och som alltid vill är en enorm upplevelse och liksom en speciell livsstil.

Jag har helt lagt ner planerna på en till RR. Ska det bli ytterligare hundar i familjen blir det garanterat en till aussie, och inget annat
Iallafall under de närmsta åren. Vad som händer längre fram får vi se..

 

[Migo]

Sv: Rasval

[...]
Att ha en hund som alltid ger allt och som alltid vill är en enorm upplevelse och liksom en speciell livsstil.

[...]

Ska det bli ytterligare hundar i familjen blir det garanterat en till aussie, och inget annat

En gång vallhund, alltid vallhund!

 

[MiniLi]

Sv: Rasval

Verkligen!

 

[Sikta]

Sv: Rasval

kl

När jag skaffade hund var jag mest av allt ute efter en kompis. Mitt stora intresse var (och är) friluftsliv och skidåkning och jag tillbringade vintrarna i fjällen. Päls, tassar och kroppen på hunden skulle tåla heldagar på vinterfjället, och jag ville att den skulle kunna träna att ha lösa och vara någorlunda lydig, så huskey eller jämte gick bort. Jag har alltid varit svag för spetsar, och är uppväxt med samojed, jämte och finnspets i släkten, så av en slump trillade jag över min ras Lapsk Vallhund och hittade allt det jag sökte efter och lite till! På köpet har jag fått ett rejält hundträningsintresse, testar på det mesta och utbildade mig förra året till valp- och allmänlydnadsinstruktör.

Den andra valde min sambo, och jag fick en smärre kris när han deklarerade att han skulle skaffa en stående fågelhund, långa ben och ingen hjärna och bara härjiga tänkte jag. Men oj vad jag har ändrat mig (även om settern varit jäääävligt billig emellanåt). Roligare hund att träna får man leta efter, och jakt med stående är en fantastisk upplevelse.

Jakt överlag är ett sätt att arbeta med hund att inget konstgjort arbete kommer i närheten av den glädje och tillfredställelse jag kan ge hunden via jakten, det är bara vallning jag kan tänka mig motsvarar... Lapskan har dessutom börjat knäcka extra som trädskällare, och hon gör det med den äran!

Nästa hund skulle ju bli en kelpie hade jag tänkt men det vette tusan om det inte blir en till stående. Jakt, drag, och höööög kapacitet i bruks/lydnad. Synd bara att de är så jäkla frusna...

Ska se om jag lyckas fippla in en bild på dem.

 

[Sikta]

Sv: Rasval

 

[chiara]

Sv: Rasval

Det är så jäkla kul att läsa om allas hundval och se alla fina bilder