Personlighetsstörning 301

Sv: Personlighetsstörning 301

kl

TS vad håller du på med? Vad har du med saken att göra? Pappan kanske bor ensam men du är tydligen där o serverar frukost.
Du fiskar efter diagnoser på mamman samtidigt som du agerar som en uppretad tigermamma när det handlar om ev diagnos på hans son.

Nu vet jag inte vad du o pappan har för relation, men du uppför dig som den "nya" som gått på pappans alla legender om hans ex. Dina inlägg är nedlusade med om, men, bara + lite till.

Trovärdigheten är ganska låg. Det skall mycket till för att få enskild vårdnad, så att mamman först haft det köper jag inte.
.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

Mamman har inte fått enskild vårnad än men det är stor fara för att det blir utslaget i den omvårdnadsrättegång som väntar pga att den där barnpsykiatrikern tycker det. Hon tror väl att det är tryggare för ett sjukt barn att bo på ett ställe än att flytta emellan och mamman har ju en fin kärnfamilj med sin nye man...
Fast jag tror inte det är någon större risk att mamman får egen vårdnad pga att barnet är nedstämt eller har depression på ett papper. Snarare bör det vara tvärtom, han behöver båda föräldrarna som borde gå i någon slags terapi tillsammans för att kunna komma överens.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

och jag ser bara en medmänniska som bryr sig, när det verkar som att något riskerar att gå åt skogen och ett av skälen till det är en psykdoktor som verkar ha bestämt sig för en diagnos som inte stämmer...
 
Sv: Personlighetsstörning 301

kl

Jag fattar inte vem som fått diagnos (kanske har missat det), har pojken fått en diagnos?
 
Sv: Personlighetsstörning 301

Hur blir pojken skadad ifall han får en diagnos som pappans kompis tycker är fel:crazy:

Nu verkar ts vara rädd för diagnos bara för att det kan hjälpa mamman få egen vårdnad.

Inget om pojkens mående.

Pojken är viktigast. Inte ts och hennes kompis.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

Hur blir pojken skadad ifall han får en diagnos som pappans kompis tycker är fel

Nu verkar ts vara rädd för diagnos bara för att det kan hjälpa mamman få egen vårdnad.

Inget om pojkens mående.

Pojken är viktigast. Inte ts och hennes kompis.
Som jag tolkar det som TS skrivit så skadar det pojken att ha en diagnos eftersom mamman då lutar sig mot den när hon inte lyckas få iväg honom till skolan, när det verkliga problemet är att mamman inte klarar av att sätta gränser och ställa krav. Och OM mamman får vårdnad i den kommande rättegången (de dömer inte till gemensam vårdnad om båda parterna yrkat på enskild, om jag fattat saken rätt) pga "trygg kärnfamilj som ger stabil miljö för barnet med diagnos" (som TS beskrev saken) så riskerar pojken komma ännu mer efter i skolan pga mammans oförmåga enligt ovan.

OM det nu är precis som TS har beskrivit det så får man väl hoppas att det är viktigare med en trygg förälder som får barnet att både gå till och prestera i skolan framför en "kärnfamilj", där bara hälften är "biologisk" familj.

Jag kan väl också tycka att mammans beteende, att inte tillåta pojkens pappa att ens småprata med halvsyskonen, är tämligen omoget.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

Det är din tolkning ja. Vi vet ju inte hur det egentligen ser ut, och som helt utomstående (d.v.s. ts och vi) ska man nog inte komma och börja fundera över personlighetsstörning och andra diagnoser.

Det låter ju som fullt krig från båda håll, och en stackars pojke som uppenbarligen inte mår bra i mitten.

Det viktigaste nu tycker jag är att pojken får hjälp, oavsett om det blir diagnos eller inte. Sen tycker jag att föräldrarna (och utomstående) ska skärpa sig.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

Fast TS funderar väl inte över personlighetsstörning helt utan orsak, utan för att pappan har sett papper på en diagnos hos mamman.
Och vem som ska skärpa sig ska vi nog inte heller uttala oss om utan att ha hela storyn klar.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

Vilken härva. Men vill bara tillägga att det låter väldigt mystiskt att påstå att mamman får hela vårdnaden för att barnet är deprimerad. I en kommande vårdnads tvist borde dessutom skolan höras. Och om barnet bott hos sina pappa en längre tid och varit på skolan hela den tiden så borde ju skolan vara medveten om denna förändring och anledningen till denna. Även den psykolog som fört sagt att pojken inte är sjuk borde höras så tvivlar starkt på att mamman lyckats flörta åt sig alla i familjens omgivning.

Näh det låter som det fins en hund begraven i den här historien och tycker synd om barnet som hamnat i kläm.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

Fast TS funderar väl inte över personlighetsstörning helt utan orsak, utan för att pappan har sett papper på en diagnos hos mamman.

Som jag förstod det hade han sett en beskrivning och tyckt det passar in på mamman:

Jag har en vän som haft ett ganska långt äktenskap med en kvinna som han säger har personlighetsstörning 301. (Dom skildes för ca tio år sedan). Han hittade den sjukdomsbeskrivningen någonstans någongång och såg att det stämde men han har inte papprena kvar.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

Nej, TS säger sig ha sett något papper el dyl hemma hos pappan, något som han ev hittat på nätet.

Men oavsett, om pojken vill bo hos pappan så får han vackert traska till soc tanterna på familjerätten. Ett barn över 10 - 12 år har väldigt stor chans att själv bestämma var han vill bo.

TS skriver o beter sig här som den nya partnern, alltså inte utomstående. Utomstående, även nära vänner brukar ha lite mer distans.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

Ja, pappan har läst en beskrivning och berättat för ts att han tycker den passar.

Såna beskrivningar passar ju in på lite vem som helst, så man ska inte ta det så allvarligt.

Man vet ju hur det är att läsa lite om olika sjukdomar, då man tycker att allt passar in.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

Men oavsett, om pojken vill bo hos pappan så får han vackert traska till soc tanterna på familjerätten. Ett barn över 10 - 12 år har väldigt stor chans att själv bestämma var han vill bo.
det handlar inte om boende, det handlar om vårdnad - som är lite mer än boende
och det är inte alltid barn förstår sitt eget bästa, det kanske känns roligare för stunden att bo hos mamma där man slipper gå till skolan men det är inte det bästa för barnet.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

sen är ju frågan - OM Det nu är så illa som TS beskriver, så mår barnet inte bra hos mamman. Många barn som varit i liknande situationer som yngre säger i efterhand "varför var det ingen som såg, varför brydde sig ingen?". Här har vi en medmänniska som bryr sig, oavsett om hon är vän eller partner till pojkens far. Jag blir faktiskt lite upprörd att ni ber henne lägga ner... För i min värld är det fan så mycket bättre att lägga sig i en gång extra än att låta bli, om det finns chans att ett barn kan må bättre av det.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

Men om pojken mår dåligt är det ju väldigt bra att han får träffa läkare och få hjälp.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

Ja, RÄTT hjälp.
Det verkar ju som att det är satt en diagnos som inte är rätt. Läkaren lär väl lyssna på föräldern när diagnosen ställs på ett barn och det finns ju alltid risk att föräldern vinklar saker åt ett visst håll. Barnet har ju även träffat en annan läkare som inte håller med om den ställda diagnosen.

Det är ju inte säkert att det är läkarhjälp som barnet behöver för att må bra, det kan vara tydliga gränser och ställda krav också.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

Det verkar också som om ts tycker att diagnosen är fel för att den kan gagna mamman.

Det är det som är mitt problem.
 
Sv: Personlighetsstörning 301

Ungen ifråga behöver gränser - men utan en massa press på sig. Den vuxna får stå fast för vad hon/han vill att han ska göra och för vad hon/han tycker är rätt och fel men utan att bråka. Man kan retas lite och utmana honom - det tål han. Oftat bäst om man inte tar tonåringens humörsvängningar för personligt och allvarligt utan tänker att -det är som det brukar vara i den åldern och behåller sin vuxna tillförsikt och säger till honom att -det ordnar sig. Inget särskilt med det, det gäller alla barn.

Om alla som har med dom att göra skulle lägga ett ord för far och son då det blir rättegång så skulle det inte vara någon fara. Men den vanliga barnpsykologen går ju inte gärna emot sin chef -barnpsykiatrikern är även klinikchef. Möjligen kan pappan begära ett urdrag ur journalen där psykologen noterat att pojken är trygg tillsammans med sin pappa och att han inte är alltför nedstämd. Kankse har hon också noterat att pojken gärna talade om motorsport och garage-meckande... och tydligen kan massor. Alltså en sund hobby. Från skolan kan dom få en bekräftelse på närvaroprocent och att han har godkänt i alla ämnen. Men av princip så ställer inte en rektor upp i en omvårdnadsrättegång. Kanske för att det inte är hans sak eller för att skolan måste kunna sammarbeta med mamman också.

Mamman ställer inte upp på att komma till något möte tillsammans med pappan, varken på skolan, BUP eller soc. Men pappan tycker det skulle vara bra om hon gjorde det. Nu har hon börjat träffa sin son en timma i taget tillsammans med någon från soc. Så soc förstår att pojken har haft problem med mamma. Ändå vet jag inte vad dom kan tänkas göra vad det gäller rättegång...

Det enda goda det här för med sig är väl att folk får jobb! Men dyrt för sammhället.

För övrigt kan jag inte med att berätta i detalj vad mamman har gjort mot sin son och vad pappan skulle ha emot sig i en rättegång.
 
Senast ändrad:
Sv: Personlighetsstörning 301

Men är det såpass illa att han inte ens får/vill vistas ensam med mamman, då måste det vara mycket mera allvarliga saker hon gjort än att inte få iväg honom till skolan eller ger efter i konflikter.

Tycker fortfarande det låter som en förälder som inte kan hantera tonåringens humör och som inte orkar ta konflikterna och ger efter. Kanske inte den bästa föräldern och hon behöver hjälp vilket hon försökt att få genom att ta honom till bup.
 

Liknande trådar

Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
26 019
Senast: alazzi
·
Småbarn Jaha, då var det dags. Första gången man får SKÄMMAS som förälder! Pappan till sonen (4 år) hörde av sig idag och sa att sonen hade...
2 3
Svar
59
· Visningar
7 357
Senast: MiaMia
·
Övr. Barn Trodde aldrig jag skulle behöva starta en tråd om detta men jag behöver ösa ur mig allt, och så behöver jag råd om hur jag ska göra med...
5 6 7
Svar
136
· Visningar
16 257
Övr. Barn Jag har en väninna som har en son som går i nian.Sonen skolkar och är skoltrött och skolan bryr sig,så långt är det väl bra men... De...
Svar
1
· Visningar
918
Senast: Mirre
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp