På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

kolblakkur

Trådstartare
Jag vet inte om det är faktumet att jag arbetat 7.30-20 i en vecka nu (med en vecka till framför mig med samma tider) och därför är gnällig men jag misstänker att min hjärna håller på att stänga ner.

För ett par år sedan fick jag cirka en -två månaders "semester" då jag var mellan två anställningar. Jag hade då jobbat intensivt (ca 130-150%) i några år och upplevt hjärtklappning och nästan panikångestattacker när jag insett hur mycket arbete jag tagit på mig. Ändå fortsatte jag... Hursomhelst, under "semestern" jag hade sov jag hela dagen samt hela natten. Jag överdriver inte: jag sov 21-10 och 13-18. Jag försökte leva normalt men jag var så TRÖTT, det går inte att beskriva. Somnade i stolarna i stallet och sov flera timmar i sträck. Jag var helt slut!

Från 2007 till januari 2013 har jag alltså arbetat 130-150%.
Nu är jag "nere" på bara heltid (förutom denna månaden...samt förra) men jag har börjat notera att min hjärna inte fungerar.

- Jag kan inte koncentrera mig på något mer än korta stunder. Vare sig det är TV eller ett samtal. Fasar ibland ut redan efter 30 sekunder, då har jag tappat tråden och blir helt tom i knoppen. Det är inte så att jag tänker på något annat istället - jag stänger bara av och blir helt tom i huvudet.
- Jag glömmer det mesta som sägs till mig. Vilket är dumt när det gäller saker som rör arbetet. Sambon tycker det är tråkigt när jag glömmer saker han berättat också.
- Jag har ingen koll på vilken dag det är, datum och ibland inte ens månader.

Känner mig stressad över veckan som kommer och när jag väl får vara ledig så kommer jag att ha arbetat 18 dagar i sträck. Tror jag håller på att gå in i väggen :( Det finns ingen som kan arbeta för mig (är personlig assistent, min enda kollega har semester - därför arbetar jag hennes tider utöver mina). Vad ska jag göra?
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Ska tillägga att jag inte haft någon längre sammanhängande semester förutom "semestern". Har alltid jobbat på min semester. I år ska jag ha tre veckors betald semester, för första gången någonsin.
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Jag har inget svar på dina frågor, jag är ledsen. Jag vill bara säga att jag känner som du, fast det är inte jobbrelaterat som ditt.

Jag tror du är på väg in i väggen och jag tycker att när du nu reagerat så ska du ta tag i det också. Och jag vet hur svårt det är att göra det istället för att bara fortsätta. Det är så mycket man kanske måste omprioritera, så mycket man inte KAN ändra på osv. Och jag har inte gjort det fortfarande.

Stor kram och var rädd om dig!
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Usch vilken arbetssituation. Min fråga är om det är lagligt att jobba 18 dagar på raken? Har du den rätta dygnsvilan? Prata med din chef om detta och dra i nödbromsen NU. Peppkramar till dig!
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Och med de tider du har nu får du inte ihop dygnsvilan du ska ha.
Så får facket reda på det blir det vite för arbetsgivaren, du ska inte vicka för din kollega utan de får ta in en vikarie punkt slut
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Nu handlar inte tråden om vad som är lagligt eller ej.
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Nej det gör den inte. Men det finns en anledning till varför dessa arbetstidsregler finns.
Att jobba som du gör kommer garanterat att göra dig sjuk. Rejält sjuk.

Om du mår dåligt redan nu så är det absolut dags att dra i handbromsen.

Skulle du dessutom skada dig på jobbet så ligger din arbetsgivare antagligen väldigt illa till..

Vad du ska göra är att kräva att arbetsmiljölagarna följs. Det är arbetsgivarens skyldighet att ordna fram ersättare. Troligt är att du annars kraschar totalt, och då lär det bli ännu värre för AG, med dig som långtidssjukskriven...
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Nu handlar inte tråden om vad som är lagligt eller ej.

Nej, det gör den förvisso inte.
Men efter som att du beskriver att du jobbar mer, mycket mer än vad som är nyttigt för dig - för du har ju svaret på din egen fråga framför dig om du läser texten du skrivit - så tror jag att andra som läser reagerar på hur du jobbar.

Vi vet inte vilken arbetssituation du har - vem du jobbar åt, och vem som är din arbetsgivare. Men en sak ser vi ju direkt, och det är att din arbetsbelastning är åt helvete.
Jag antar att du kanske jobbar direkt åt personen du tar hand om? Eller att det kasnke rent av är någon närstående - och att det är därför du finner dig i att jobba som du gör?
Men oavsett... där är inte hållbart, det märker du ju själv...
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Jag tror att du både varit utbränd och är på väg dit igen. Jag känner igen symptomen, jag var nog 1 mm från att gå in i väggen i vintras och har även varit det innan. Jag får precis som du, jag blir jätteirriterad på alla och allt, jag sover inte på nätterna och jag får lite ångestklumpar. Jag glömmer allt oerhört fort både vad jag själv säger/gör och vad andra säger/gör.

När jag har semester kan jag sova precis som du.

Du måste fråga dig själv om detta är värt det? Är det så du vill leva? Om inte, vad måste du förändra?
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Vad ska jag göra?

Det är inte ditt ansvar att hitta en ersättare åt din kollega. Säg till chefen att du inte orkar jobba så längre och gå ner på 100%, max.

Folk verkar tro att utbrändhet är en enkel match som kommer och sedan försvinner igen om man vilar lite. Det finns INGET jobb i hela världen som är värt att offra sin psykiska hälsa för. INGET.

Om du fortsätter i samma takt är risken istället att du inte kan jobba alls på grund av långvarig sjukskrivning.
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Jag vet inte.
Just denna månaden tänkte jag bara på pengarna då vi precis köpt en bostadsrätt.

För övrig kom jag i förmiddags på att det inte stämmer det jag skrivit. Jag har from januari endast arbetat heltid en månad. Resten har jag jobbat mer än heltid :/ I två av månaderna var det akut, av tre assistenter var det bara jag som var ordinarie kvar. Så jag satte in så mycket vikarier jag kunde - sedan tog jag det som blev över. Det var säkert 220-240 timmar per månad.
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Reglerna för assistans är ändrade, och det innebär att din arbetsgivare inte får betalt från FK för de timmar som inte är lagligt utlagd arbetstid.

Meddela att du kräver lagstadgad arbetstid, resten är arbetsgivarens sak att fixa. Så länge du ordnar det till ag kommer de inte att ta sitt ansvar.

Vilket skitbolag!
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Jag tycker definitivt att det verkar som om du är mycket nära det man kallar utbrändhet. Min erfarenhet är att detta ska man ta på allvar. Annars kan det sluta med att man drar på sig någon sjukdom och sedan kan det vara svårt att komma ur situationen. Jag har varit på väg dit en gång men har förhoppningsvis lärt mig att begränsa arbetsbelastningen och att ta vara på fritiden.

Du kommer inte att ha någon glädje av pengar eller ny lägenhet den dag du inte orkar mer.
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Det är viktigt att man får tid till återhämtning! Och då menar jag inte bara att man fysiskt är borta från jobbet utan att man verkligen kan koppla av psykiskt när man är hemma!!

DU måste våga säga stopp om du känner att du inte mår bra. Man måste själv värna om sin hälsa, det finns ingen annan som gör det!

Bränner du ut dig så är det låååång väg tillbaka. Jag har själv inte varit där, men känner många som gått in i den berömda väggen.:banghead:

Ta hand om dig!!
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Jag upplevde väldigt liknande förra året. Kunde sova 14-15 timmar i stöten utan problem och ändå vara dödstrött hela dagen. Upplevde precis som du skriver att det var som att hjärnan stängde av, jag fick som luckor med korta black out-upplevelser. Kunde sitta och prata med någon och helt plötsligt så var det som att någon hade hoppat över ett kapitel i filmen och jag fattar inte riktigt vad personen pratar om. Jag hade "checkat ut" i ett par minuter och var inte alls med i samtalet. Jag märkte inte när jag försvann utan var bara helt förvirrad när jag kom tillbaka. Nog för att jag kan vara virrig annars och glömma vad det var jag skulle hämta i köket tex. Men då kunde jag gå från mina föräldrar och hem, och på vägen bara "vakna upp" och inte veta var jag var, vart jag var på väg eller varför. Otroligt obehagligt. Ibland fick jag ringa och fråga om jag mindes vad jag hade gjort innan jag började den korta promenaden på 5-10 min. Mamma sa att jag även pratade långsamt och släpigt, som om jag var full eller som om jag sov. Och att jag liksom inte var närvarande och blicken tom. Hon tyckte det var väldigt obehagligt och jag blev ju själv rädd när kroppen och framförallt hjärnan inte fungerade och hängde med som den brukar.

Jag gick till VC och även till en KBT-terapeut och de sa då att det var utmattningssyndrom, som jag minns det (minnet är ju som sagt lite suddigt) så var det steget innan utbrändhet och om jag förstod det rätt så blir det inga permanenta skador av utmattning som det kan bli av utbränning. Även om det kan ta ett tag att komma på rätt köl igen.
Jag var sjukskriven i ett par veckor och la ifrån mig precis allt, hade inga måsten och gjorde precis ingenting mer än det jag kände för just exakt då. Tänkte inte på något framåt utan försökte bara vara i nuet utan någon press. Jättesvårt, men jag kände mig mycket bättre redan efter några veckor.
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Förlåt för utvikningen, men använd den som ammunition vid samtal med arbetsgivaren:
---
I vissa situationer betalar Försäkringskassan inte assistansersättning (till anordnaren - alltså arbetsgivaren i det här fallet, egen anmärkning):
...
- Om assistenten har arbetat fler timmar än vad som anges i kollektivavtalet, arbetstidslagen eller i lagen om arbetstid m m i husligt arbete.
---
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Tror inte de bryr sig. De har pengar så de kan stå för det som FK inte ersätter :(
 
Sv: På väg att bli utbränd - eller har jag redan varit det?

Vilar du när du är ledig eller springer du runt och gör en massa annat?

Det går att jobba som en idiot i perioder om man bara lär sig att vila när man väl är hemma. Allt förutom jobb får läggas åt sidan, sambo, hästar, vänner. Det blir bara jobba, äta, sova. Annars orkar man inte. Räkna också med någon veckas återhämtning när jobb-slitet väl är slut.

Jag har ett jobb där man i perioder arbetar 10-12 timmar sju dagar i veckan men det går, om man tänker på ovanstående, eftersom det i andra perioder är väldigt lugnt.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag tror att jag "gått i väggen". I lördags gick ett av akvarierna här hemma sönder och så även jag. Det kändes som att allt rasade runt...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
6 196
Senast: Jahaja
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Har svårt att klura ut vad som är bra för mig och vad som är rimligt, så jag skriver ned mina funderingar för att se om det blir...
2 3
Svar
44
· Visningar
9 225
Senast: Dimmoln
·
Övr. Hund Vill varna för en lång historia men ska försöka göra den så kort det går. Vi(jag och min sambo) Har två hundar, en liten havanais...
2
Svar
28
· Visningar
6 511
Senast: Dopy
·
Övr. Barn Hej kloka medsystrar. Jag känner mig helt slut som förälder, maka och människa. Just nu går den mesta av min energi åt till att gå upp...
6 7 8
Svar
145
· Visningar
18 110
Senast: Sar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp