kolblakkur
Trådstartare
Jag vet inte om det är faktumet att jag arbetat 7.30-20 i en vecka nu (med en vecka till framför mig med samma tider) och därför är gnällig men jag misstänker att min hjärna håller på att stänga ner.
För ett par år sedan fick jag cirka en -två månaders "semester" då jag var mellan två anställningar. Jag hade då jobbat intensivt (ca 130-150%) i några år och upplevt hjärtklappning och nästan panikångestattacker när jag insett hur mycket arbete jag tagit på mig. Ändå fortsatte jag... Hursomhelst, under "semestern" jag hade sov jag hela dagen samt hela natten. Jag överdriver inte: jag sov 21-10 och 13-18. Jag försökte leva normalt men jag var så TRÖTT, det går inte att beskriva. Somnade i stolarna i stallet och sov flera timmar i sträck. Jag var helt slut!
Från 2007 till januari 2013 har jag alltså arbetat 130-150%.
Nu är jag "nere" på bara heltid (förutom denna månaden...samt förra) men jag har börjat notera att min hjärna inte fungerar.
- Jag kan inte koncentrera mig på något mer än korta stunder. Vare sig det är TV eller ett samtal. Fasar ibland ut redan efter 30 sekunder, då har jag tappat tråden och blir helt tom i knoppen. Det är inte så att jag tänker på något annat istället - jag stänger bara av och blir helt tom i huvudet.
- Jag glömmer det mesta som sägs till mig. Vilket är dumt när det gäller saker som rör arbetet. Sambon tycker det är tråkigt när jag glömmer saker han berättat också.
- Jag har ingen koll på vilken dag det är, datum och ibland inte ens månader.
Känner mig stressad över veckan som kommer och när jag väl får vara ledig så kommer jag att ha arbetat 18 dagar i sträck. Tror jag håller på att gå in i väggen Det finns ingen som kan arbeta för mig (är personlig assistent, min enda kollega har semester - därför arbetar jag hennes tider utöver mina). Vad ska jag göra?
För ett par år sedan fick jag cirka en -två månaders "semester" då jag var mellan två anställningar. Jag hade då jobbat intensivt (ca 130-150%) i några år och upplevt hjärtklappning och nästan panikångestattacker när jag insett hur mycket arbete jag tagit på mig. Ändå fortsatte jag... Hursomhelst, under "semestern" jag hade sov jag hela dagen samt hela natten. Jag överdriver inte: jag sov 21-10 och 13-18. Jag försökte leva normalt men jag var så TRÖTT, det går inte att beskriva. Somnade i stolarna i stallet och sov flera timmar i sträck. Jag var helt slut!
Från 2007 till januari 2013 har jag alltså arbetat 130-150%.
Nu är jag "nere" på bara heltid (förutom denna månaden...samt förra) men jag har börjat notera att min hjärna inte fungerar.
- Jag kan inte koncentrera mig på något mer än korta stunder. Vare sig det är TV eller ett samtal. Fasar ibland ut redan efter 30 sekunder, då har jag tappat tråden och blir helt tom i knoppen. Det är inte så att jag tänker på något annat istället - jag stänger bara av och blir helt tom i huvudet.
- Jag glömmer det mesta som sägs till mig. Vilket är dumt när det gäller saker som rör arbetet. Sambon tycker det är tråkigt när jag glömmer saker han berättat också.
- Jag har ingen koll på vilken dag det är, datum och ibland inte ens månader.
Känner mig stressad över veckan som kommer och när jag väl får vara ledig så kommer jag att ha arbetat 18 dagar i sträck. Tror jag håller på att gå in i väggen Det finns ingen som kan arbeta för mig (är personlig assistent, min enda kollega har semester - därför arbetar jag hennes tider utöver mina). Vad ska jag göra?