På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Egentligen är det inte nybörjarna som är problemet, utan det är hur de blir lärda av de som kan. Sätter du en nybörjare på en avtrubbad häst som aldrig kommer att kunna känna vikthjälper och säger "Slå till med spöet när han inte vill gå!" är det ju klart att ungen lär sig att "aha, så gör man! Sparkar man med skänklarna så går den och drar man i tyglarna stannar den!:idea:".
Men om man berättade för nybörjarna hur man red med vikthjälper och så fint som möjligt och satte upp dem på en häst som kände vikthjälper (inte de finaste hjälper, men som ändå inte var helt avtrubbad) så skulle de ju lära sig att rida på ett sätt som var snällare mot hästen med en gång.

Fast jag har aldrig någonsin sett en ridskola som verkligen säger till eleverna och sparka hästen i magen för att få den att gå framåt.

Hur det går när man sätter upp en nybörjare på en känslig och framåt häst har jag däremot sett - ryttaren gör en ofrivillig rörelse i sadeln pga dålig balans och ovana att följa med i hästens rörelser, vilken hästen tolkar som en framåtdrivande hjälp och ökar tempot, ryttaren tappar balansen ännu mer och hästen sätter av i galopp. Hästen blir rädd och ryttaren riskerar att skada sig. Inte min idé om vettig inlärning. Bättre då att sitta upp på en rutinerad häst som är van vid nybörjare, och vet att om ryttaren rör sig lit oförsiktigt i sadeln så är det inte att tolka som en galoppfattning.

Annars blir det ju som att övningsköra i en Ferrari - farligt för alla parter.
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Fast jag har aldrig någonsin sett en ridskola som verkligen säger till eleverna och sparka hästen i magen för att få den att gå framåt.
-Nej men däremot så säger de inte åt eleverna när de bankar i sidorna. När hästen inte vill springa längre, hör man ofta "Tryck till med skänkeln då!" och eleven sparkar till. I alla fall det jag har sett. Har även haft ett antal ridskolelever som går på ridskolor jag inte har sett som har fått rida på mina hästar. De bankar också med skänklarna.
Därför behövs ju en känsligare häst. Och visst, kanske var det inte så smart av mig att föreslå det där med en som var känslig för vikthjälper, men den kunde ju ha varit piggare så att eleverna aldrig hade behövt sparka med hälarna.
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Hade inte tid att läsa hela tråden nu, så ursäkta om jag upprepar ngt

Jag som är ridskoleunge i botten undrar verkligen hur många ridskolor du varit då? Det låter ju fruktansvärt som du beskriver det, men det är inget som jag känner igen från de ställen jag har besökt. Det har varit allt från små ridskolor (ca 10 hästar & ponnyer) till större (50 hästar & ponnyer). Självklart har man emellanåt möt hästar och ponnyer som inte trivts, men dessa brukar ridskolorna också göra sig av med eftersom de sällan funkar bra i verksamheten.

När det gäller avtrubbade hästar brukar man, mig veterligen, göra sig av med dessa också. Inte heller de funkar ju särskilt bra i verksamheten eftersom barnen brukar tycka det är jobbigt att rida på dessa. För att göra reklam för sig som en bra ridskola behöver man hästar som funkar bra i verksamheten, och det gör de sällan om de inte är välmående.

Sen får inte alla hästar optimal vård kanske. Det kan ju fattas pengar t.ex. eller så anser inte personalen att vissa saker bör prioriteras. På "min" ridskola är det t.ex. först med nuvarande hästansvarig som hästarna börjat få regelbunden massage och laser på de som behövt. Tidigare har bara några hästar blivit kollade av tandtekniker men nu kollas alla minst en gång om året. :bow: åt henne

Ibland kan man behöva väga saker för och emot också. Jag kan förstå att inte alla ridskolor funkar bra, men förhoppningsvis märker ju SvRF (om man nu pratar ridskolor som lär ut engelsk ridning) detta genom besöksgruppen. Men vad är alternativet? Att alla som vill börja rida köper hem en billig häst som kanske nappt får någon omvårdnad alls eller att många går miste om umgänget med dessa fantastiska djur?
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Det är sorgligt men helt sant det du skriver :( dåligt att det ska vara så på dom flesta ridskolor...
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

kl
På tal om nybörjare så tror jag att det egentligen inte är de som är problemet. De flesta nybörjadeär väldigt försiktiga och till och med rädda och gör som man säger. De som är problemet anser jag är de som tror att de kan allt, de vet allt om ridning fast de bara precis har kommit ur nybörjarstadiet.
Om jag skulle låta min häst gå en lektion på en ridskola så hade jag mycket hellre låtit den gå med en nybörjare som inte kan någonting alls nästan och då kan de gå där och lunka bara, det blir ju som en helt vanlig promenad bara att det har ryttare på ryggen. Om jag hade låtit den gå en lektion med en grupp som inte längre är nybörjare och de skrittar, travar & galopperar då blir det inte längre en promenad utan det är då hästen verkligen jobbar i fel form och blir förstörd.
Mest svammel och kanske ingen som förstår :D Men det är vad jag tycker iaf, någon som håller med?
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

kl
På tal om nybörjare så tror jag att det egentligen inte är de som är problemet. De flesta nybörjadeär väldigt försiktiga och till och med rädda och gör som man säger. De som är problemet anser jag är de som tror att de kan allt, de vet allt om ridning fast de bara precis har kommit ur nybörjarstadiet.
Om jag skulle låta min häst gå en lektion på en ridskola så hade jag mycket hellre låtit den gå med en nybörjare som inte kan någonting alls nästan och då kan de gå där och lunka bara, det blir ju som en helt vanlig promenad bara att det har ryttare på ryggen. Om jag hade låtit den gå en lektion med en grupp som inte längre är nybörjare och de skrittar, travar & galopperar då blir det inte längre en promenad utan det är då hästen verkligen jobbar i fel form och blir förstörd.
Mest svammel och kanske ingen som förstår :D Men det är vad jag tycker iaf, någon som håller med?

Jag håller faktiskt med dig. Men för mig är sådana som du beskriver också nybörjare.
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Ja egentligen är de ju de, men de räknas ju inte längre som nybörjare på ridskolan eftersom de kan rida utan ledare de kan skritta trava och galoppera, tyvärr.
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Här omkring finns det en hel del ridskolor och vad jag vet så är de seriösa verksamheter som tar hand om hästarna på bästa sätt. Alla har gott rykte om sig iallafall. Där jag red hade de som motto: hästens och ryttarens bästa i centrum. Alla instruktörer är utbildade och dessutom har olika specialiteter (ex en är inriktad på hoppning, nån på voltige osv). Samma veterinär och hovslagare används och de känner alla hästar. Det är mycket teori som kan handla ex om hästens beteende eller vad nu gruppen har för önskemål. Alla hästar är välutbildade, snälla och utbildas av personalen. Ingen häst används mer än 5 år och de säljs så fort man märker att de inte passar.
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Jaa precis, men det blir lite fel att kalla dem nybörjare. Jag har ganska bra erfarenheter av ridskola och riktigt nybörjare och jag förstår inte alls hur det skulle funka med känsligare hästar! Jag tror helt enkelt inte det skulle gå. Om nybörjaren i fråga är 12-13 eller äldre och inte tror att dom vet allt kanske det eventuellt kan funka hyfsat att prata mer om vikthjälper men nej egentligen tror jag inte det skulle ara något bra sätt då heller. Kommer man ihåg hur det var att börja rida eller har varit på ridskola med nybörjare så vet man varför det skulle bli väldigt svårt. Man måste ju faktiskt börja någonstans, har sett själv hur sjukt fel det blir när opedagogiska människor ska försöka lära ut ridning. Så, man måste få börja med att benen fram, tygel broms och sväng, och försöka ha hyfsad kontroll över sin egen kropp.
Sen förstår jag självklart era åsikter, det gör jag verkligen men i praktiken skulle det inte fungera.
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Vad gäller "avtrubbade" hästar:
Jag tycker inte att man kan säga "tack alla avtrubbade hästar som lär nybörjare att rida". Visst, hästarna är lugna, gör inget oväntat osv men det är ju just för att de är avtrubbade, de orkar inte bry sej längre. Det är liksom ingen anledning till att ha sånna hästar. Att man ska sätta helt oerfarna personer (barn) på pigga och livliga hästar säger jag verkligen inte. Det är bara farligt. Men en häst kan vara lugn utan att vara deprimerad, om den känner sig trygg med det den gör och har stabilt psyke. Sen tycker jag att det är en idé att ha mycket sits- och balansträning innan man verkligen börjar rida. Till exempel att de nya eleverna med ledare, på hästar som är trygga med ledaren, får träna på sits och balans och sin egen kroppskontroll, innan de behöver lära sej hantera hästen också från hästryggen.
Sen borde alla ridskolor ha teori om hästens instinkter och beteende. Så att eleverna lär sig hur hästar fungerar och reagerar.

Och när det kommer till att sparka och slå hästarna: på ridskolan jag gick på när jag var liten, så predikade faktiskt ridläraren till eleverna, om hästen stannade eller inte började trava osv (vare sej det var av "lathet" eller om den skulle bajsa) "Smäll till honom rejält med spöet så han vet att det är du som bestämmer!" Jag menar, allting handlare om att hästen skulle veta att ryttaren bestämde. Visst måste det vara ryttaren som är ledaren, men verkligen inte på ett sådant sätt!

Sen vill jag absolut nämna de bra ridskolorna jag varit på också: en som jag gick på när jag var lite större, där hästarna stod i stora flockar på lösdrift! (och i stallet boxar). Vissa var lugna och självsäkra individer som passade bra för små/ovana ryttare, andra var med uppmärksamma och vakna och passade mer erfarna ryttare. Alla var dock samarbetsvilliga och tyckte om att gå lektioner/bli ompysslade...
På en annan ridskola, där jag var på ridläger (Grytåsa ridcenter) gick hästarna också i stora hagar/box. På lektionerna: Satt ryttaren i balans, utan att dra hästen i munnen så jobbade hästen helt självständigt i form. Och då menar jag höjde ryggen, böjde nacken, trampade under sej. Inte det vanliga knepet att bara böja in huvudet. Alla hästar hade halsring som ryttarna tog i när hästen skulle stanna/bryta av. Ett väldigt smart sätt, tycker jag, på ridskolehästar för att slippa slitage i munnarna. Hästarna blev uppenbarligen regelbundet ridna av väldigt kunniga människor. Alla hästar såg lyckliga ut och hade glimt i ögonen. Jag hade min egen häst med mig så jag red inte någon av redas hästar, men blev iaf väldigt glad av det jag såg! :bow:

SÅ, det finns såklart båda bra och dåliga ridskolor. Så är det med det mesta. Man får väl försöka hitta dem bra och stötta dem istället för de dåliga, och kanske försöka jobba på att göra dem "dåliga" bättre och få de olyckliga hästarna att må bättre!
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

*kl*

Jag måste få ställa en fråga.... HUR ska ungarna göra då?
När min dotter hade försökt på det "fina" sättet ,som hon lärt sig, i en halvtimme, utan att det hjälper? Hästen saktade ideligen av och stoppade upp de andra,viket resulterade i att ridläraren gav henne ett spö till sist (vilket jag annars är helt emot) , men hon behövde ju inte ens använda det. Det räckte med att ponnyn VISSTE att hon hade det. Men så vad ska ungarna göra? Är ju heller inte kul att sitta i 50 min och inte få fram hästen. Min dotters skänklar "når inte runt" de större ponnysarna, och att rida fram med sättet på ett fungerande sätt kan hon inte ännu.
Hon har fullt sjå med att lära sig sitta kvar och kunna rida lätt.
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Hästarna behöver inte alls vara avtrubbade för att inte vilja gå fram med ovana ryttare. I synnerhet små ponnyer som går med små barn på ryggen lär sig kvickt att de inte behöver bry sig om den som sitter på. De har ofta mer respekt för ett spö.:p
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Hästarna behöver inte alls vara avtrubbade för att inte vilja gå fram med ovana ryttare. I synnerhet små ponnyer som går med små barn på ryggen lär sig kvickt att de inte behöver bry sig om den som sitter på. De har ofta mer respekt för ett spö.:p

Ja, den uppfattningen har jag oxå fått genom de ridskolehästar jag stött på.
Tror inte att alla ridskolehästar från början va superkänsliga för hjälper men sen förstörts av bankande ungar....det går lixåm inte ihop riktigt, för då skulle ju ungarna från början redan lärt sig inte banka om hästen flugit fram i 190 och ridskolehästen skulle inte blivit "avtrubbad".
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

På en annan ridskola, där jag var på ridläger (Grytåsa ridcenter) gick hästarna också i stora hagar/box. På lektionerna: Satt ryttaren i balans, utan att dra hästen i munnen så jobbade hästen helt självständigt i form. Och då menar jag höjde ryggen, böjde nacken, trampade under sej. Inte det vanliga knepet att bara böja in huvudet. Alla hästar hade halsring som ryttarna tog i när hästen skulle stanna/bryta av. Ett väldigt smart sätt, tycker jag, på ridskolehästar för att slippa slitage i munnarna. Hästarna blev uppenbarligen regelbundet ridna av väldigt kunniga människor. Alla hästar såg lyckliga ut och hade glimt i ögonen. Jag hade min egen häst med mig så jag red inte någon av redas hästar, men blev iaf väldigt glad av det jag såg! :bow:

SÅ, det finns såklart båda bra och dåliga ridskolor. Så är det med det mesta. Man får väl försöka hitta dem bra och stötta dem istället för de dåliga, och kanske försöka jobba på att göra dem "dåliga" bättre och få de olyckliga hästarna att må bättre!

Jag har också varit på Grytåsa och jag håller inte med dej alls :angel: Om idén med halsringen hade funkat så visst, men problemet var ju att hästarna lyssnade inte på den och i stort sett alla hästarna gick där i sin egen lilla värld och absolut inte i någon bra form.
Dessutom jag kan inte heller hålla med dej om att hästarna hade mer glimt i ögonen än några andra ridskolehästar. Men det har kanske ändrats inte vet jag, vi har iaf väldigt olika åsikter :P
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Hästarna behöver inte alls vara avtrubbade för att inte vilja gå fram med ovana ryttare. I synnerhet små ponnyer som går med små barn på ryggen lär sig kvickt att de inte behöver bry sig om den som sitter på. De har ofta mer respekt för ett spö.:p

Ja, precis, de lär sig sortera sina ryttare helt enkelt. Annars skulle de ju inte kunna gå fram hur fint som helst med en annan ryttare - sitter ridläraren upp på även den slöaste ponny så brukar den ju genast lyssna på mycket villigt, utan sparkar och slag. Om den vore kroniskt avtrubbad skulle ju inte det gå.

Jag kan ta som exempel en ponny som jag red lite grann förut. Problemet med den var att den inte lyssnade på ryttaren, utan på uteritter gärna parkerade i ett dike för att äta i lugn och ro. Jag följde med en gång när ägarens/uppfödarens dotter red den, och den gick kanske 100 meter, sen stannade den och började äta. Ryttaren skänklade på, ingen effekt. Hon gick på med spöet - ingen effekt. Hon sparkade hästen i sidorna - ingen effekt. Hon skrek och grät - ponnyn stod lugnt kvar och åt utan att låta sig störas.

Sen satt jag upp på samma ponny. Jättesnäll. Hon föreslog ett par gånger att vi skulle gå ner i diket, och det räckte med en lätt skänkeltryckning för att hon skulle avstå.

Hade hästen på ett mirakulöst sätt blivit känslig och vaknat till liv från sin avtrubbade tillvaro bara för att jag red den? Absolut inte, den märkte mycket väl vad den andra ryttaren gjorde. Det var bara det att ponnyn hade märkt att man inte behövde lyssna på henne.

Och skillnaden var väl kanske att ägarens dotter aldrig satt sin fot på någon ridskola, utan lärt sig rida hemma på mammas ponnyer. Medan jag hade gått på ridskola och lärt mig rida på riktigt.
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Tycker det ska finnas en lag i djurskyddssynpunkt att en häst inte bör gå på en ridskola i mer än fem år.
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

En häst som tycker om sitt arbete ska man inte behöva ha spö på, det är ridlärarens ansvar att lära ungarna att rida med sunt förnuft!
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Håller helt med dig, och hur många hästar är det inte då på ridskolor som står i spiltor som behöver krubbbitarrem?
 
Sv: På ridskolan. -måste bara skriva av mig.

Inte läst alla svar här nu.. men vill berätta om mina erfarenheter.
Här där jag bor finns ridklubbarna täta, allt från 2 km bort till 4 mil bort. Inom en radie av 4 mil har vi 6 ridskolor som jag testat att rida på som barn eller vuxen. Två av dem är väldigt tävlingsinriktade och har många fina duktiga hästar och ponnyer som konturnerligt rids och vidareutbildas av ridinstruktörerna, de tävlas på lokal och regional nivå i dressyr/hoppning. Ridavgiften är "hög" jämfört med de andra ridskolorna i närheten då de ligger på 25% mer ungefär i ridavgift... Sen finns det ridklubb som har hästar som går år ut och år in på lektioner och ridlärarna är INTE utbildade och eleverna lär sig inget nästan utan harvar runt på samma nivå år ut och år in precis som hästarna, hästarna har minimalt med strö för det är dyrt. Dock verkar hästarna ganska nöjda med sin tillvaro så de tas om hand bra ändå måste jag säga men ingen ridskola jag skulle låta mina barn rida på om jag vill att de skall lära sig något mer än "åka" häst.
Sen finns det den ridskola jag gillar allra bäst som har lösningen att "låna" privathästar till ridskolan. Hästarna går ett visst antal gånger per vecka på ridskolan efter överenskommelse med ägaren och får då avdrag på stallhyran eller gratis stallhyra beroende på hur mycket de går lektion. När hästarna blir griniga och inte verkar trivas byts de ut. Då ridklubben äger väldigt få hästar själva minska kostnaden så som veterinär, försäkring för hästen och vissa hästar står de inte för hovslagare heller.. allt beror på hur mycket ridklubben använder hästarna i verksamheten. Elever får hyra ridskolehästarna för att träna privatträningar på så att de vidare utvecklas. Ridinstruktörerna är utbildade eller har erfarenhet som är högre än de undervisar i (de som tävlat LA-MSV har nybörjar lektioner och knatteridningar). En instruktör är även domare. Många elever har dessutom privathästar som de rider på så det är väldigt blandat i grupperna om det är ridskolehäst eller privathäst man sitter på... Då de "lånar" privathästar så ligger nivån högt men priset lågt.. Dock vet jag att denna klubb alltid tar minimalt i avgifter och varje år finns risk att ekonomin inte håller för att dra igång igen på höstterminen.. Men än så länge har klubben funnits kvar i MÅNGA år..

Tycker det är hemskt med de ridskolor som har hästar som inte trivs och inte lär eleverna att rida riktigt utan de sparkar/drar och använder spö fel för att få hästen att göra det de vill... Dessa elever har ju svårt sen när de väl börjar rida privat häst eller byter klubb.. många elever har heller inte föräldrar som kan något om hästar och tillslut övertalas att ge barnet en ponny och inget går som de önskat...
 

Liknande trådar

Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
26 109
Senast: alazzi
·
Gnägg Lite bakgrund: Är 18, snart 19 år och har alltid hållit på med hästar och min mamma lika så. Vi hade lite olika hästar under min...
2
Svar
29
· Visningar
7 866
Senast: Trissa
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok På grund av att min skadade/inflammerade axel börjat göra allt mer ont så gjorde jag ett bryskt avbrott i all styrketräning...
Svar
0
· Visningar
668
Senast: cassiopeja
·
Ekonomi & Juridik Vi står i ett inackorderingsstall (Privatstall på en Ridskola). I kontraktet står det att det är 6 månader provtid. Vi har ett barn på 1...
3 4 5
Svar
92
· Visningar
12 837

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp