Överreagerar jag?

[Amha]

Sv: Överreagerar jag?

Delvis kl

Jag ställer mig inte i Toras klubb. Jag hade blivit vansinnig om "farmor" hade hand om dottern både hela dagarna och hela kvällarna. Bra om barnet får kontakt med sin farmor men när man kommer hem efter jobbet är det nog barnet man vill träffa och inte svärmor. Hade sambons mamma gått runt och drällt omkring här hela tiden när han var ledig och inte förstått att det är dags att gå när jag kommer hem från jobbet hade jag blivit galen. Vill sambon ha henne här konstant (vilket jag är rätt säker på att han inte vill) så är det upp till honom men se för tusan till att kvinnan går när jag kommer hem! inte för att jag inte vill träffa henne utan för att jag vill ha tid med min familj efter en dag på jobbet. Sen är det ju så att barnen är inte små i en evighet.

TS: du överreagerar inte!

 

[Sar]

Sv: Överreagerar jag?

Jag hade gjort fullständigt klart för sambon att jag vill hinna umgås med barnet på kvällarna och att det var hans sak att se till att det blev så. Spontant känns det ju som att sambon tycker att det är rätt bekvämt att lämpa över barnet på sin mamma istället för att ta sitt föräldraansvar, hans förlust...

 

[Hyacinth]

Sv: Överreagerar jag?

Hur länge har du jobbat? Tänker att det kanske är nyhetens behag även för farmodern.
Jag lägger mig inte i vad sambon och barnet gör när de umgås. De är en principsak för mig.

 

[Skogstrollet]

Sv: Överreagerar jag?

Istället för att gnälla så passa på att vila lite efter jobbet så att du orkar vara en riktigt pigg och go mamma när du har din son för dig själv. Det är en omställning att gå från att vara föräldraledig till att jobba heltid.

Men hon får ju knappt nån tid med sonen själv...?

 

[em-pirre]

Sv: Överreagerar jag?

Jag hade nog blivit irriterad. Inte bara det att jag inte får träffa barnet, men att det jämt och ständigt är folk hemma hos en då man trött och hungring kommer hem från jobbet? Nej tack.

Farmor och annan släkt kanske borde tänka efter lite och låta er vara tillsammans någon gång.

Jag hade pratat med pappan, men inte försökt styra över hans tid med barnet.

 

[Tora]

Sv: Överreagerar jag?

Fast jag är inte alls i behov av att vila när jag kommer från jobbet, sitter stilla på kontor hela dagarna så är jätteskönt att komma hem och hitta på något med sonen så man får röra lite på sig och tänka på lite mindre avancerade saker . Dessutom somnar han redan vid sju och jag slutar inte förrän vid fem dom flesta dagarna så inte så många timmar kvar till både vila för mig så svärmor får umgås och sedan tid för mig att umgås med honom. Efter att han har somnat finns massor med tid för både vila och annat.

Jag lägger mig absolut inte i vad sambon gör när jag inte är hemma, om han vill umgås med svärmor hela dagarna är det helt ok för mig. Är tiden när jag inte jobbar som jag självklart vill träffa mitt barn så mycket som möjligt. Svärmor har ju möjlighet att umgås med honom på dagtid istället.

Men det är klart du lägger dig i. Han skall vara hemma när du kommer hem och han skall inte umgås med sin mamma så mycket. Jag hade blivit väldigt irriterad om min man hade lagt sig i vad jag gör när jag är föräldraledig. Eller om han hade försökt begränsa den tiden jag var med min mamma.

Det är ju inte så att barnet far illa på något sätt utan snarare tvärtom.

 

[Tora]

Sv: Överreagerar jag?

Delvis kl

Jag ställer mig inte i Toras klubb. Jag hade blivit vansinnig om "farmor" hade hand om dottern både hela dagarna och hela kvällarna. Bra om barnet får kontakt med sin farmor men när man kommer hem efter jobbet är det nog barnet man vill träffa och inte svärmor. Hade sambons mamma gått runt och drällt omkring här hela tiden när han var ledig och inte förstått att det är dags att gå när jag kommer hem från jobbet hade jag blivit galen. Vill sambon ha henne här konstant (vilket jag är rätt säker på att han inte vill) så är det upp till honom men se för tusan till att kvinnan går när jag kommer hem! inte för att jag inte vill träffa henne utan för att jag vill ha tid med min familj efter en dag på jobbet. Sen är det ju så att barnen är inte små i en evighet.

TS: du överreagerar inte!

Så det är alltså du som bestämmer vilka som får vara hos er vilka tider? Har din partner inget att säga till om?

 

[Tora]

Sv: Överreagerar jag?

Men hon får ju knappt nån tid med sonen själv...?

Om jag ser att mitt barn får en väldigt bra relation med en annan nära släkting till barnet så kan det vara värt att "offra" en del av min egentid med barnet för det.

Jag ser hur glada mina barn blir av att träffa farmor och morfar (mormor och farfar lever tyvärr inte längre). Aldrig jag skulle förneka barnen den glädjen.

 

[Tscabo]

Sv: Överreagerar jag?

Om jag ser att mitt barn får en väldigt bra relation med en annan nära släkting till barnet så kan det vara värt att "offra" en del av min egentid med barnet för det.

Fast TS har ju ingen egentid att offra alls just nu? Kan du verkligen inte se problematiken i att hon inte får ha tillgång till ensamtid med sitt barn öht?

 

[Badger]

Sv: Överreagerar jag?

Jag förstår inte riktigt hur du menar? När skulle hon få den där egentiden med sonen som du nämner? Hon får ju inte träffa honom alls på en vecka. Första veckan efter att hon börjat jobba. Hon har två timmar att träffa sonen varje dag, varje dag är sonen dessa två timmar hemma hos farmor eller helt och hållet monopoliserad av henne. Jag är kanske lite fånig men jag skulle själv ha tvekat att resa bort 5 dagar just första veckan efter min föräldraledighet.

Jag delar jättegärna med mig av tid till farmor och mormor, massor, mer än de flesta. Men de kan ju glömma att få all tid och jag ingen.

 

[Amha]

Sv: Överreagerar jag?

Jag förstår inte riktigt hur du menar? När skulle hon få den där egentiden med sonen som du nämner? Hon får ju inte träffa honom alls på en vecka. Första veckan efter att hon börjat jobba. Hon har två timmar att träffa sonen varje dag, varje dag är sonen dessa två timmar hemma hos farmor eller helt och hållet monopoliserad av henne. Jag är kanske lite fånig men jag skulle själv ha tvekat att resa bort 5 dagar just första veckan efter min föräldraledighet.

Jag delar jättegärna med mig av tid till farmor och mormor, massor, mer än de flesta. Men de kan ju glömma att få all tid och jag ingen.

Exakt!

och Tora
Det har ingenting med att göra att sambon inte får vara med och bestämma vilka som är här vilka tider. Det är MYCKET sällan jag tycker att det inte passar men att vara artig och trevlig mot besökare som lägger beslag på barnet i en hel vecka (enstaka kvällar: javisst! Absolut!) då passeras min gräns för var jag tycker är okej. Jag vill kunna få vara mig själv och umgås med min familj i mitt hem.

 

[Tora]

Sv: Överreagerar jag?

*kl*

Jag undrar hur det hade låtit om Ts skrivit: Jag är föräldraledig och min man kräver att jag är hemma när han kommer hem från jobbet. Dessutom tycker han att jag gott bara kan umgås med min kompis Sara när han inte är hemma. När han är hemma vill han bara umgås med mig och ingen annan. Om nu Sara absolut måste vara hemma hos oss samtidigt när han är hemma så går hon bara vara här max en gång i veckan två timmar åt gången.

Varför får inte Ts sambo disponera sin föräldralediga tid tillsammans med sitt barn som han vill? Han kanske vill att barnet träffar sin farmor ofta. Eller är det så att hans vilja inte är lika viktig som mammans? Att hon har sista ordet när det kommer till barn och hem? "Barnet skall vara hemma när jag kommer hem".

Jag hade blivit väldigt irriterad om min man hade krävt att jag skulle vara hemma när han kommer hem. Vill han absolut umgås med barnet och jag just då är hemma hos min mamma så får han väl se till att palla sig dit. Det finns gott om lediga dagar och liknande som vi alla kan umgås tillsammans. Finns ingen anledning att han skall kräva att jag är hemma en viss tid.

 

[Skogstrollet]

Sv: Överreagerar jag?

Men herregud så rabiat du låter....!? Ingen har väl sagt att sambo med son ska hålla sig hemma hela tiden? TS har skrivit, vilket du uppenbarligen missat, att det är helt ok att umgås med farmor. Grejen är att det är första veckan på jobbet igen, TS har två timmar per dygn att umgås med sonen och HELA veckan har dessa få timmar ockuperats av farmor. Trots att hon även umgåtts med dem på dagtid OCH det fanns planer med henne både lördag och söndag. TS har också skrivit att sambon får göra vad han vill på dagarna men att visa lite hänsyn så även mamma får en chans att träffa barnet efter jobbet kan väl orimligen ses som för mycket begärt...?

 

[Medrix]

Sv: Överreagerar jag?

Men om man kan säga att mamman inte har rätt att neka barnet att umgås med sin farmor så kan man lika gärna säga att pappa/farmor inte har rätt att neka barnet någon kontakt alls med mamman på en hel vecka. Vad hade du sagt om pappan bara umgicks med mamman och lät farmor knappt träffa barnet? Skulle han fortfarande få "disponera sin föräldralediga tid" så som han ville? Trots att han då faktiskt försummar kontakten med farmorn som du så starkt predikar för? Det jag menar är att man kan inte ha allt på svart och vitt!

Det är inget konstigt att TS vill umgås med sitt barn. Om farmor nu ändå ser barnet i fråga varje dag, hela dagar och ska dessutom se det till helgen tycker jag gott att barnet kan vara hemma just dom 2 timmar när TS kommer hem. Som jag uppfattar det så vill TS inte på något sätt förhindra eller neka barnet sin farmor, det enda hon vill är att umgås med sitt eget barn. Jag har inte barn själv men jag tycker verkligen inte att begära 2 timmar med sitt eget barn skulle vara mycket begärt. Kort sagt kan väl pappan disponera sin tid med barnet så som han vill men åtminstone visa lite hänsyn och låta mamma träffa barnet några få timmar per vecka just när hon är hemma. Man får väl helt enkelt anpassa sig och visa hänsyn gentemot varandra i familjen.

 

[Tora]

Sv: Överreagerar jag?

Men då är det ju bara att åka till farmor och umgås med barnet där.

När jag själv var föräldraledig så var jag med min mamma väldigt ofta. När jag själv fick barn så fick mitt förhållande med min mamma en helt annan dimension. Oftast så kom min man hem till min mamma när han slutat jobba och så åkte vi tillsammans hem sen. Skulle han ha krävt att jag var hemma när han kom hem eller antytt att jag var för mycket hos min mamma hade jag blivit mycket arg.

Senare när det var min mans tur att vara föräldraledig så åkte han till sin mamma. Då hon bor en bit från oss så stannade han flera dagar. Och han var ofta hos sin mamma. Visst saknade jag barnen något fruktansvärt men aldrig att jag inte hade unnat honom (eller barnen) den kontakten med farmor. Ibland får ens egna behov helt enkelt stå tillbaka.

Så ja, jag tycker Ts överdriver.

 

[Amha]

Sv: Överreagerar jag?

Ärligt talat tror jag inte att min sambo hade uppskattat att min mamma var här en hel vecka, precis som att jag inte skulle uppskatta att hans mamma var här en hel vecka när en av oss jobbar. Jag tror att jag även påpekade att om det händer då och då, kanske max 2 av de dagar jag jobbar, skulle jag nog kunna leva med det, däremot inte dagligen. När jag kommer hem från jobbet vill jag umgås med min familj.

Dessutom ser jag det som en skillnad om sambon säger att han vill åka på "semester" en vecka t.ex för att hälsa på släkt och vänner. Klart att det skulle vara jättejobbigt att inte träffa dem på flera dagar men då är jag inte heller inställd på att de ska vara hemma när jag kommer hem och därmed kanske kan planera in en middag med vänner eller så i stället. Skulle nog (förutsatt att vi bodde lite större än vi gör nu...) kunna leva med att någon i hans familj bodde här någon vecka eller två om de är på långvisit också men då står man ju i ett läge där man kanske kan säga att man vill se och umgås med sitt barn när man kommer hem utan att verka tvär. Är det längre visiter räknar i alla fall jag med att inte behöva passa upp på dem och umgås hela tiden

Edit: första stycket gäller vid oplanerade besök och att det är ett kortare avstånd vilket det verkar handla om i det här fallet.

 

[Mirre]

Sv: Överreagerar jag?

KL ¨

Tora hur tänker du?
Har TS ingen rätt alls till sitt eget barn enligt dig?
Hon får inte neka farmodern tid (trots att farmor träffat sonen hela dan redan)
men pappan och farmor får neka mamman att träffa sitt barn öhvt?

Får känslan av TS första inlägg att pappan lämpar över sonen på sin mamma för att slippa göra nåt själv. (ursäkta TS om jag är hård mot din sambo nu) Tycker faktiskt att det är ganska oförskämt mot TS av både farmor och pappan, att farmor har sonen även när TS kommer hem. Det borde ju vara självklart för dem att hon ville träffa sitt barn.

 

[Skogstrollet]

Sv: Överreagerar jag?

När jag är föräldraledig så gör jag vad jag kan om dagarna för att underlätta för min sambo att få tillbringa kvalitetstid med barnen när han väl kommer hem från jobbet. Jag tycker föräldrar har förtur till barnen framför far- och morföräldrar likväl som jag tror att barn som varit hemma med ena föräldern behöver få träffa denne kvällstid när den börjat jobba igen. Nu har ju sonen knappt fått ngn kvalitetstid med sin mamma vilket jag ser som otroligt mycket viktigare än att få tillbringa en hel vecka med farmor. Farmor kunde gott hållit sig undan iaf nån kväll i veckan.

Men alla är olika, din familj prioriterar uppenbarligen inte likadant men lite förståelse för TS situation kan väl inte vara så svårt att pressa fram...?

Sen tycker jag ärligt det är lite konstigt att sambon inte heller verkar intresserad av att ha familjetid med TS och barn om kvällarna när han ändå varit hos sin mamma varenda dag... Klippa navelsträngen kanske...?

 

[Mabuse]

Sv: Överreagerar jag?

Fast det måste väl ändå vara ovanligt att göra som ni, att all föräldraledig tid tillbringas med farmor respektive mormor? De flesta ser sig nog som en egen familj när man får barn, visst hälsar man på hos far- och morföräldrar, men man tillbringar inte all sin tid där, utan blir en egen, ny familj. Jag hade nog också reagerat och undrat om det var pappa eller farmor som var föräldraledig i ts kläder, när ska han lära sig att ta hand om sitt barn själv ifall han aldrig gör det, utan farmor tar hand om barnet hela tiden?

 

[Badger]

Sv: Överreagerar jag?

Lustigt, både jag och min man var noga med att den som jobbade skulle få mycket tid med barnet när den andra var föräldraledig. Min man skulle inte blivit glad om han inte fått träffa sin bebis på en vecka (vi bytte vid 8 månader). Man har ju hela dagarna att vara någon annanstans. (och jag skulle också blivit oroad över möjligheten för barnet att knyta an till pappan om han inte tog hand om det under sin föräldraledighet.)

(Dessutom, om kompis Sara totalt monopoliserar barnet när pappan kommer hem är det rent ut sagt oartigt och läskigt beteende. Om ni däremot dricker the medan pappan får tid med barnet är det ju tveklöst perfekt.)