En bekant till mig har köpt ny sällskapshund, Karelsk Björnhund/Malle/Rottis...
Detta efter att ha haft två olika shelterimporter tidigare som inte funkat i familjen med småbarnen och fått lämnas bort.
Det värsta jag hört!
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
En bekant till mig har köpt ny sällskapshund, Karelsk Björnhund/Malle/Rottis...
Detta efter att ha haft två olika shelterimporter tidigare som inte funkat i familjen med småbarnen och fått lämnas bort.
Det värsta jag hört!
Lugn, snart har dom inga barn...Får folk med så dåligt omdöme vad gäller djur ha barn?
Lugn, snart har dom inga barn...
Som ägare av små hundar kan jag meddela att fördomarna om att små hundar inte är riktiga hundar lever kvar :/Ha ytlig bekanta som avverkat diverse stora korsningar av shitbull, husky, dogo argentino, gud vet, och som har små barn.
De har avlivat åtminstone två av dem då de blivit hotfulla mot barnen.
Sen skaffar de nya av samma typ.
Jag fattar inte, varför gör man så?!
För att de är idioter. Men tragiskt och stackars barn också Endera blir barnen likadana som föräldrarna eller så blir de rädda för hundar i slutändan gissar jag...Ha ytlig bekanta som avverkat diverse stora korsningar av shitbull, husky, dogo argentino, gud vet, och som har små barn.
De har avlivat åtminstone två av dem då de blivit hotfulla mot barnen.
Sen skaffar de nya av samma typ.
Jag fattar inte, varför gör man så?!
Man borde försöka avla fram hundar som är stora och ser "tuffa" ut men saknar aggressioner.Men det är så himla trist, för alla inblandade.
Om en liten hund inte duger kan man väl skaffa labbe eller golden då?
Jag kan fatta att man köper fel ras en gång, men efter att gått genom en sån katastrof det måste vara att behöva avliva sin hund för att man inte känner sig trygg med den, lär man sig verkligen inget?
Som sagt, vanliga "tråkiga" hundar verkar så underskattade..
Man borde försöka avla fram hundar som är stora och ser "tuffa" ut men saknar aggressioner.
Tänker på min brors Grand Danois. Han var stor som ett hus, oerhört respektingivande utseendemässigt och med ett mäktigt skall (räckte liksom med ett välriktat "woooff" för att avskräcka från alla tankar på att inkräkta på tomten), men innerst inne en knähund och kelgris som inte skulle göra en fluga förnär!Man borde försöka avla fram hundar som är stora och ser "tuffa" ut men saknar aggressioner.
Tänker på min brors Grand Danois. Han var stor som ett hus, oerhört respektingivande utseendemässigt och med ett mäktigt skall (räckte liksom med ett välriktat "woooff" för att avskräcka från alla tankar på att inkräkta på tomten), men innerst inne en knähund och kelgris som inte skulle göra en fluga förnär!
Nä, DET kan inte vara någon rolig historia!Tänk dig då två Grand Danois som INTE var snälla... ägaren till första ridklubben här i byn hade två sådana
Nä, DET kan inte vara någon rolig historia!
Nu har jag inte jättestor erfarenhet av GD, annat än just min brors hund, men har fått för mig att det är ganska karaktäristiskt för rasen att vara snälla på gränsen till mesiga? Men jag kanske har fel? Just det exemplaret jag tänker på var en supermysig hund iaf, storleken till trots väldigt lätthanterlig, vänlig och social (men han hade ju också fått en vettig uppfostran såklart).
Jag tycker att det verkar finnas en hel del skräpig mentalitet i rasen. Har träffat flera rädda individer med social osäkerhet och vissa som varit ganska läskiga att hantera ärligt talat. Kombinationen 80 kg + rädd och osäker är inte jättekul alltid.Nä, DET kan inte vara någon rolig historia!
Nu har jag inte jättestor erfarenhet av GD, annat än just min brors hund, men har fått för mig att det är ganska karaktäristiskt för rasen att vara snälla på gränsen till mesiga? Men jag kanske har fel? Just det exemplaret jag tänker på var en supermysig hund iaf, storleken till trots väldigt lätthanterlig, vänlig och social (men han hade ju också fått en vettig uppfostran såklart).
Scooby Doo är kanske en bra karikatyr på en GD? Harig och inte särskilt smart?Jag tycker att det verkar finnas en hel del skräpig mentalitet i rasen. Har träffat flera rädda individer med social osäkerhet och vissa som varit ganska läskiga att hantera ärligt talat. Kombinationen 80 kg + rädd och osäker är inte jättekul alltid.
Sen har jag också träffat flera supermysiga och trevliga individer. Dock verkar de inte vara särskilt smarta
Nä, DET kan inte vara någon rolig historia!
Nu har jag inte jättestor erfarenhet av GD, annat än just min brors hund, men har fått för mig att det är ganska karaktäristiskt för rasen att vara snälla på gränsen till mesiga? Men jag kanske har fel? Just det exemplaret jag tänker på var en supermysig hund iaf, storleken till trots väldigt lätthanterlig, vänlig och social (men han hade ju också fått en vettig uppfostran såklart).