Nya infallsvinklar vore fint!

[Monstermom]

@Sleepy


Ja, det där låter jättebrs, och jag tycker att det borde fungera! Tyvärr har det tvört om blivit så att han inte slappnat av alls utan bara vrvat mer och mer trots mångs, långa timmar med inget mr än att "bsra vara"...


Men det var dock länge sen jag försökte nåt liknande, och vi hsr ju (trots allt) gjort en hel del framsteg, så det kan vsra värt ett nytt försök!

 

[Monstermom]

Jämrarns tumstavning, förlåt!


Kan för övrigt säga, som ett slags "problemreferens" att han hanterat både folk och fä hyfsat idag. När vi gick förbi en hundgård som gränsade till vägen och tre hundar dök upp plötsligt och vrålskällde och tacklade staketet tittade han lite på dem men gick snällt vidare med mig utan mer än ett halvt kortat steg. Dock fick han 15-20m senare ruska av sig ordentligt och pinka lite, så han tyckte det var jobbigt... Han har också accepterat att det kom fler gäster när vi var på besök granngårds, utan större reaktion än att han ställde sig upp och viftade på svansen.


Så bra går det definitivt inte ALLTID, och OM det går snett har jg väldigt svårt att nå och påverka honom, men han är inte bara ett Monster i alla all. ;-)

 

[Migo]

När han varvar upp, vad händer om du säger åt honom att nu får han fan ligga ner och hålla käft? Om jag skulle låta mina ligga och peppa igång sig så skulle de strax ha varit som en torktumlartrumma med extra ljudeffekter. Att sitta och ha tråkigt kräver att hunden är "här och nu", och då får man ta till det som behövs för att hjälpa den dit. Vissa går med ljud andra med godis och andra med beröring - men det gäller att du hittar din hunds knapp för att bli jordad.

Jag tycker att det är underskattat att faktiskt kunna bli "psycho" när hunden blockerar ut en. Och då menar jag INTE att göra hunden illa, men visa på allvar att det är något man inte accepterar. Att göra nått riktigt oväntat för att återfå fokus och sen kunna belöna det.

 

[Sleepy]

inte slappnat av alls utan bara vrvat mer och mer trots mångs, långa timmar med inget mr än att "bsra vara"...

Du behöver inte sitta så länge, då blir han bara uttråkad. En kvart, men ofta. Ett par ggr i veckan kanske, ta en promenad och slå er ner där det rör sig lite folk på avstånd. Ni kan sitta och prata lite, gosa, äta en glass. Ha inga större krav på varken dig eller honom. Får han syn på nån så gör ingen större affär av det. Tanken är att han successivt ska vänja sig vid att det rör sig folk i närheten som inte har med er att göra, så att det blir vardag.

 

[Monstermom]

@Migo


Det beror på vad/hur han varvar. Handlar det om att nåt är spännande, tråkigt, frustrerande eller liknande kan jag nå honom ganska lätt (men han kan behöva "påminnas" om retningen fortsätter), men om han reagerar på något han uppfattar som ett hot har jag så gott som inga vägar in (förutom att som jag tidigare skrev blockera och tränga honom, då får jag ner honom i världen igen och kan styra - men det gäller bara så länge han inte gått längre än till att stirra. Det betyder ju inte att inga vägar finns, men jag har inte hittat dem...


Nu blir det här samma "länge sen" som jag nämnde till Seepy (om inte annat har tråden gjort mig uppmärksam på att jag fastnat lite i gamla begränsningar, trots att vi kommit längre nu!), men på den tiden jag försökte miljö/passivitetsträna i parker och liknande så verkade det ha negativ effekt även om jag kunde kräva av honom att hålla stilla och tyst. Jag tolkade det som att han byggde osäkerhet och frustration även om han inte agerade på det där och då. Dock inte alls säkert erfarenheten skulle vara så negativ idag.


Du får gärna ge några exempel på att bli psycho?

 

[Monstermom]

@Sleepy


Hm, tanken med att sitta så länge var att han skulle (i någon liiiiiiten mån) slappna av innan vi gick därifrån? Annars kommer han att spendera hela tiden med att spänt observera störningarna, och snarare associera spänning (och vakt) med "folk överallt"-scenariot?

 

[TeamLundVer]

Försöker svara från mobil, kan inte citera.

@Blueberry vi bor i västra Skåne. Jag misstänker också rätt starkt att det skulle vara ett viktigt steg att komma ut och träna bland andra! Gjorde ett par försök på öppen träning för rätt länge sen, tyvärr var det ingen bra erfarenhet. En del blir rädda för Monster och det är väldigt tråkigt, men en del blir också enormt provocerade av hans beteende och att jag "mesar" med honom - och den sortens konfrontationer blir ett stort problem för oss. Eventuellt har vi en liten träningsgrupp vi kan vara med i till hösten, men en är rätt sporadisk och träffas i en park inne i stan, vilket kan bli för svårt...

Monster tar som sagt kontakt, men den är mikrosnabb och när jag inte ger respons beslutar han åtgärd själv... Jag tror att han nog i mångt och mycket ser det som att det är jag som sitter på allt roligt, problemet är att när han är osäker är det inte så relevant? Han har inga större tendenser till självbelöning och upptäcker han nåt roligt/spännande bär han det till mig/hämtar mig för att visa - men negativa reaktioner går inte genom mig. Idag har han tex varit med och plockat svamp, när jag går rusar han omkring och upptäcker skogen med stor förtjusning men när jag fokuserar på att plocka så slås skogen av. Inget kul längre, och han står uttråkat och väntar på matte...

Kan inte googla just nu men är bekant med gameondog och ska kolla på deras sida när jag har riktig dator och internet igen.

Vi har fokuserat en hel del på BAT, har för mig det är väldigt likt träningen du nämner? (ska googla sen)

Det är skillnad när han har uppgift, om han kommit in i den ordentligt. Har spårat rakt förbi hundar och människor på bara nån meters håll utan en åblick, men jag är inte helt säker på att det är långsiktigt positivt då jag tror han är väldigt obekbäm med det och upplever det som obehagligt, han visar det bara inte där och då... Det betor också på uppgift, intensiva "roliga" uppgifter kan också få honom att inte reagera på omgivningen, men han bygger stress som en tryckkokare...

Vi kan träna ihop :-)

Vår hund har också problem med impuls och visar det genom utfall mot hundar (om hon är kopplad annars vill hon bara leka) och när hon träffar folk som hon får hälsa på så vet hon inte var hon ska ta vägen för hon blir så glad = hopp, studs och skrik

Ingen vill träna med oss heller (svårt att träna hundmöten då). Vi bor också i västra Skåne så hittar vi en tränare kan vi träna ihop :-)

 

[lady_vip]

Jag tycker att det är underskattat att faktiskt kunna bli "psycho" när hunden blockerar ut en. Och då menar jag INTE att göra hunden illa, men visa på allvar att det är något man inte accepterar. Att göra nått riktigt oväntat för att återfå fokus och sen kunna belöna det.

Håller med. Och jag drar mig inte heller för att bli lite "psycho" om mina hundar släpper allt, hur ska det annars gå nästa gång.

Timing, timing, timing. Sen kan man använda vilka redskap som helst om man har rätt timing.

 

[Monstermom]

@TeamLundVer


Deal! Tränar jättegärna hundmöten!


Men har inte du lite fullt upp ändå just nu? Jag har läst din tråd på senior för ett tag sen, ta inte för dig mer än du orkar. Men du menar kanske senare när du mår bättre och det lugnat sig lite?

 

[lady_vip]

Ja, jag tror också det är väldigt viktigt. Utanför hemmet har Monster väldigt dålig off-knapp! Jag har försökt träna passivitet med honom, och visst (som så mycket annat med honom) han är bättre, men inga dramatiska genombrott. Eller ja, ett tag hade jag noll kontakt med honom så fort vi lämnade gården, det var ett rent helvete. Så jämfört med det har vi ju kommit långt, men verkligen inte tillräckligt långt!

Hur har du tränat? Har du tränat även hemma?

 

[Sleepy]

Hm, tanken med att sitta så länge var att han skulle (i någon liiiiiiten mån) slappna av innan vi gick därifrån? Annars kommer han att spendera hela tiden med att spänt observera störningarna, och snarare associera spänning (och vakt) med "folk överallt"-scenariot?

Jag förstår det. Min tanke är att om han får vänja sig korta stunder men ofta, så blir det allt mindre nytt och spännande. Det behöver vara ett avstånd till folk som rör sig så att du också kan slappna av lite och inte behöver passa på honom så mycket. När han vaktar och larmar, så rycker du på axlarna lite "jaja, jag ser dem, har du sett här då vilken god glass jag har". Det gick nån där och det var ingen big deal.

 

[Monstermom]

@lady_vip


Timing är något jag helt klart brister i - han är så jäkla SNABB!


Hur blir du psycho?

 

[Och_Aye]

@Sleepy


Hm, tanken med att sitta så länge var att han skulle (i någon liiiiiiten mån) slappna av innan vi gick därifrån? Annars kommer han att spendera hela tiden med att spänt observera störningarna, och snarare associera spänning (och vakt) med "folk överallt"-scenariot?

Han kanske inte fixar att slappna av helt än? Jag tänker att för långa "sessioner" kan göra honom ännu mer frustrerad då han kanske dessutom blir uttråkad till slut? Min egen slappnar av efter en minut i en sådan situation, men efter ett par timmar utan något alls att göra hade hon nog säkert kunnat roa sig med att stirra på andra o kanske tom reagera på annat i brist på underhållning?

Vad händer om du kanske går en lugn promenad och spårar en sväng för att sedan sätta dig någonstans med honom i kanske 10-15 minuter. Och alltså inte sikta så mkt på avslappning utan mer "titta nu monster, här sitter vi i godan ro och ingen äter upp dig vilket innebär att du inte behöver äta någon heller" och sedan lugnt o fint gå hem?

Alltså bara ge honom små små portioner av folk och sedan gå igen, så att han faktiskt får kika lite på dem men inte hinner bli frustrerad?

 

[MiniLi]

Min ena hund har en liknande problematik, osäkerhet tillsammans med stor nyfikenhet och bristande impulskontroll som ger väldigt mycket frustration och reaktiva beteenden. Dock är min mycket mjukare och jag har både fungerande belöningar och bestraffningar.

När jag läser tråden tänker jag att du behöver:
1. Hitta/bygga upp fungerande lugna belöningar. Du MÅSTE ju kunna belöna på ett sätt som inte varvar upp honom. Hur mkt har du provat olika slags matbelöningar? Har du aktivt jobbat för att stärka dem?

2. Fundera ut en "stege" med mer och mindre svåra störningar och hitta en nivå/störning/avstånd till störning där du fortfarande kan nå hunden, belöna och bygga positiva minnesbilder.

3. Fortsätta jobba med impulskontrollen och kanske bygga in det i allt ni gör och i hundens vardag? Hur mkt jobbar du med att han måste behärska sig i vardagen? Små saker som att alltid vänta på maten, inte få rusa ut när man öppnar dörren, inte få ta så mkt egna initiativ osv.

4. Omfördela hundens arbete så det blir mer spår/sök och liknande rejält arbete och mindre tricks och promenad.

5. Passivitetsträning

Min hund har gjort enorma framsteg. Det jag tror varit framgångsrikt är väldigt mycket passivitetsträning, mycket chanser till att belöna upp positiva beteenden och tydliga ramar där matte (efter långa perioder av att belöna rätt beteende och skapa fungerande förutsättningar) går bananas om hon ballar ur.
Vi har också hittat en bra balans i aktiveringen och överlag minskat stressen i hennes liv.

 

[Monstermom]

@Sleepy


Ok, jag tror jag fattar, ska försöka komma på nåt hyfsat livligt ställe där vi också kan vara för oss själva. Men tänker du att jag ska begränsa tiden i förväg(sätta ramar för mig själv ) och gå när det är slut oavsett hur Monster är då? Inte försöka vänta ut att kunna asluta när han (förhoppningsvis) är lite lugnare?

 

[Monstermom]

@lady_vip


Ja, tränat hemma och på "tråkiga" ställen på promenad.

 

[Monstermom]

@Sörlatungu


Ja, det är mycket möjligt att jag haft för höga krav. Monster slappnar inte av efter nån minut (hade han gjort det hade jag "gett" mig där), men det är kanske så att jag ska stryka "slappna av" som mål så länge.

 

[TeamLundVer]

@TeamLundVer


Deal! Tränar jättegärna hundmöten!


Men har inte du lite fullt upp ändå just nu? Jag har läst din tråd på senior för ett tag sen, ta inte för dig mer än du orkar. Men du menar kanske senare när du mår bättre och det lugnat sig lite?

Det ska nog gå bra ändå Har 2 medryttare till pållen nu så jag har honom bara 2 dagar i veckan. Skönt för kroppen minst sagt och samvetet

 

[Monstermom]

@MiniLi


1. Ja, jag har jobbat på att få honom att uppskatta matbelöningar. Har kommit så långt att han tar emot dem nu, från att först inte brytt sig alls och sen tagit emot och spottat ut... Mat HAR ett belöningsvärde numer, men det är fortfarande vääääldigt lågt. Mat från andra människor är dock bättre, för det är socialt och spännande dessutom... Dock inte så lugnt, i sin tur...
Har provat allt ätligt jag kan komma på, från morötter till älgfile.


2. Ja, jag håller med. Jag tror jag tenderar att vänta mig för mycket för fort, jag måste ta mindre steg.


3. Ganska mycket, skulle jag nog säga själv - hur objektivt sant det är är ju såklart svårt att säga... Men grundregel för så gott som allt är "vänta, ta kontakt", det gäller för dörrar, mat, lekar, gå vidare efter vi stannat, i och ur bilen, osv...


4. Jag tyckte att vi ändå haft rätt stort fokus på näsan, hur mycket borde jag lägga nivån på då?


5. Japp


Det låter ju jättebra att ni gjort sådana framsteg, tack för pepp!

 

[Monstermom]

@TeamLundVer


Ok, du vet själv vad du orkar och inte!


Då hör jag av mig i pm när jag kommer tillbaka till Skåne?