Neeeeeeeeej!!!!!

[TinyWiny]

Jo självklart är det så men jag vet ju att min son inte hade brytt sig om mina örhängen som inte har något särskilt penngavärde medans det för min dotter har ett emotionellt värde.
Visst går finare smycken ofta i arv, min dotter fick min farmors förlovningsring när hon slutade nian vilken jag i min tur fick när jag konfirmerade mig. Jag gjorde om min förlovningsring som jag hade med barnens pappa till ett smycke som min son fick när han fyllde 20 men eftersom @whwycd ´s pappa beskriver det som krimskrams så fick jag uppfattningen utav att det inte var några dyra eller ärvda smycken utan helt vanliga smycken som mamman hade fått eller köpt själv. Det är ju skillnad med förlovnings och vigselringar. De får man väl nästan lotta mellan barnen om om nu inte pappan vill behålla dem själv.

 

[Korven]

HAN kanske kallar det krimskrams för att förminska värdet så W inte ska bry sig så mycket.

 

[TinyWiny]

HAN kanske kallar det krimskrams för att förminska värdet så W inte ska bry sig så mycket.

Jo, jag tänkte faktiskt på det sen. Eller så kanske han kallar smycken för krimskrams alltid oavsett värde. Det vet vi ju inte.

 

[GotAsecret]

Jag tror det är precis som @Korven skriver

 

[GotAsecret]

HAHA! Mimikry lade ut bilder från spelningen och taggade mig i en av dem (en av fyra ) såg det nu när bilden låg på min sida..utan att jag lagt den där själv

 

[athena_arabians]

HAHA! Mimikry lade ut bilder från spelningen och taggade mig i en av dem (en av fyra ) såg det nu när bilden låg på min sida..utan att jag lagt den där själv

Shit, det betyder ju att jag syns också!

 

[GotAsecret]

Skulle precis skriva det...du syns på tre bilder, @athena_arabians ! Vill du se dem?
(Typ "pressbilder" så jag borde få låna? Äh, jag frågar först, återkommer! )
Och igen...stooort tack för att du följde med och såg till att jag faktiskt fick se dem igen! Du ANAR inte vad det betyder!
Säg bara till om jag någonsin kan göra något för er! KRAM!
(tro mig, veckan med dig och @Texaz + hjälpen av @ullo för att göra resan möjlig...fullständigt ovärderligt..!)
Ursäkta röran i inlägget...jag blev bara så otroligt glad och tacksam, igen, så jag tappade bort mig!

 

[athena_arabians]

Skulle precis skriva det...du syns på tre bilder, @athena_arabians ! Vill du se dem?
(Typ "pressbilder" så jag borde få låna? Äh, jag frågar först, återkommer! )

Det vore faktiskt kul att se dem om det går

 

[GotAsecret]

Jag blev som nostalgisk av mitt senaste blogginlägg, så jag funderar på om jag skulle ta och kolla på deras fb efter fler bilder på mig...det har funnits en del vet jag (åtminstone fanns det på deras gamla hemsida. ..där fick jag t.om. vara ensam på bild i ett bildspel de hade som "god jul-hälsning"
(Året var 2007, det var efter någon av mina första spelningar...efter att ha råkat ut för en viss person ur deras "fanclub" så sjönk min popularitet drastiskt hos dem. Morr...men minnena lever ju kvar! )
Undrar förresten hur många bukefalister jag träffat genom dem...åker man "land och rike runt" finns det alltid någon bukefalist med tid/"husrum" över. Vilket är helt fantastiskt!
Sådant existerar nog bara här...för att buke är så jäkla bra!

 

[GotAsecret]

Men vad i hela jäkla helvetet?! Nu är jag så arg och ledsen att jag mår illa...jävla förbannade skitkärring!!
Hon kallar pappa för "hjärtat"!??!?!! Hallå för helvete?! MIN MAMMA DOG P.G.A KOLLAPSAT HJÄRTA!! (Och antagligen även pappa om detta fortsätter. ..) helt öppet och ogenerat!!
Hur i helvete kan hon leva med sig själv?!!
Har hon ingen som helst empati? Medkänsla? Vett? Sunt förnuft? NÅGOT? !?!
Önskar att man kunde vrida tillbaka tiden, och aldrig komma tillbaka hit...inte till denna situation. Inte utan mamma, med en pappa som flippat ut helt.
Fan. Fan. Fan.

 

[Lovisaleonora]

Lugn. Andas. Det är ett ord, av många. Att just du/ni förknippar det med något helt annat är svårt för hela omgivningen att anpassa sig till. Alla har rätt att använda ordet, och det har fler betydelser.

Leta inte saker att stressa över, låt det lägga sig som i lådan för "det där var väl inte så genomtänkt". Men helt ärligt är jag en av de som använder "hjärtat" till många i tid och otid.

 

[GotAsecret]

Jag tror att hon kanske inte tänker på det, men JAG mår uppriktigt dåligt av att hon skriver just så. Det är illa nog som det är. Känns som att hon vrider runt kniven av elände ett par varv extra varje gång
Å andra sidan hade det varit bra mycket värre om hon skrivit "älskling" eller liknande (hemska tanke...!) och nu vill jag VERKLIGEN inte träffa henne.
Överrektion? Ja, kanske, men det är så här det känns.
Och jag är så lättad över att det finns någon som känner precis samma sak, så att jag har någon att ventilera med. Som förstår på riktigt!
Vi kan ju omöjligt göra något åt det som är runt omkring, men det är så otroligt skönt att inte vara ensam!

 

[GotAsecret]

Igår kom kallelsen till bouppteckningen för övrigt. Jag tänker vara med, men det vore skönt att bara kunna åka dit just för det, och inte en massa annat. Det känns som att det kan bli riktigt jobbigt!
Hur går en bouppteckning till?
Är det bara vi (och advokaten) eller finns det risk att hon är där?
Vad gör man egentligen på en bouppteckning?
Jag ser framför mig en gubbe som typ talar om vem som ska ha vad av hennes saker? Är det så?!

 

[athena_arabians]

Igår kom kallelsen till bouppteckningen för övrigt. Jag tänker vara med, men det vore skönt att bara kunna åka dit just för det, och inte en massa annat. Det känns som att det kan bli riktigt jobbigt!
Hur går en bouppteckning till?
Är det bara vi (och advokaten) eller finns det risk att hon är där?
Vad gör man egentligen på en bouppteckning?
Jag ser framför mig en gubbe som typ talar om vem som ska ha vad av hennes saker? Är det så?!

Det är de närmaste som kallas till bouppteckningen men jag antar att din far ärver henne (för visst var de gifta?). Är man gifta är det bara särkullsbarn som kan få ut sin laglott direkt. Det vanliga är att den överlevande maken/makan sitter kvar i orubbat bo med fri förfoganderätt över arvet och barnen ärver först när båda gått bort. Man kan också skriva testamente även som gifta som ger barnen en del av arvet på en gång.

 

[GotAsecret]

så då finns det ändå risk för att hon kan ta saker? !
Well, i så fall är det väl ingen idé för ooss att vara med? Eller finns det en anledning till det?

 

[Texaz]

Man går igenom tillgångar och skulder, samt vem/vilka som ärver. Som Athena skriver är det pappan om han är pappa till alla syskon, i annat fall ska särkullsbarnen ha ut sin lott.

Fattade tidigare som att "hon" var ute ur bilden, var det inte så ändå?

Är det hon som skriver på sin FB-sida, titta inte på den i såna fall, det får dig ju bara att må dåligt! Skriver hon det på din pappas sida kanske du kan be att hon inte gör det just nu.

Stor kram till Dig

 

[Texaz]

så då finns det ändå risk för att hon kan ta saker? !
Well, i så fall är det väl ingen idé för ooss att vara med? Eller finns det en anledning till det?

Varför skulle hon kunna ta saker? Det är ju din pappa + ev syskon som ärver..

 

[athena_arabians]

så då finns det ändå risk för att hon kan ta saker? !
Well, i så fall är det väl ingen idé att åka dit? Eller finns det en anledning till det?

Nej, hon har ingen anledning att bli kallad såvida hon inte nämns i ett eventuellt testamente. Finns inget testamente kan din far ge bort saker just eftersom han ärver med fri förfoganderätt. Han kan däremot inte testamentera bort kvarlåtenskapen till förmån för någon annan än er barn.

 

[Kilauea]

Lugn, en bouppteckning är mest trista siffror och som de andra sagt, om hon inte finns i nåt testamente din mamma skrivit så kommer hon inte ärva nåt och hon kommer inte vara kallad till bouppteckningen.
Vad din pappa gör med sin del av bohaget är dock hans val.

Har du kollat om den där gruppen i höst, som jag berättade om när vi möttes första gången?

Glöm inte andas i värmen nu!
Stor kram!

 

[GotAsecret]

Pratade länge med psykologen igår om allt och konstaterade att jag inte vet vilket ben jag ska stå på. självklart vill jag att pappa ska må bra... å ena sidan vill jag inte träffa henne, å andra sidan vill jag inte döma skiren ur henne i förväg, å tredje sidan vill jag inte att hon håller på och skriver/tar över/tar för sig som hon gör, å fjärde sidan kan jag inte göra ett skit för att ändra på det, å femte sidan är det inte jag som har någon form av förhållande med henne. Och papp gör ju som han vill. Han är vuxen.
Jag vet bara inte vilket ben jag ska stå på eller hur jag ska hantera detta på det sätt som är bäst för mig..och jag antar att det första steget att få reda på något faktiskt är att träffa henne?
Vi skulle ha setts igår, alla tre, men av olika anledningar (ödet?) blev det inte av.
Och tur är väl det, med tanke på hur det var ställt med tankar och känslor.

Kanske att vi ses imorgon istället. Vi får väl se...