Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Antagligen inget som pratas om här då det inte existerar hos hos oss, så det har jag helt missat. Gymnasium för aspies kan ju vara ngt för framtiden men nu är han varken redo eller i fas för att flytta ngn annan stans.
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Nu gör jag ett trådkap, ursäkta för det, men ett inlägg från en som också jobbar i skolan, och inte riktat till ts.

Det är synd att ordet särskola är så stigmatiserat för många föräldrar och ses som ett nederlag för barnet. Några skolor jag jobbat på har lyckats vända den trenden, särskolan är en paraplyskola för barn med många olika behov och de kan vara tillfälliga eller mer eller mindre permanenta. Dessa skolor har lyckats vända den negativa klangen som särskolan har fått, till något positivt, där barnet får hjälp och stöd utifrån det behov det har och mycket av den hjälpen och med mycket hög personaltäthet. Barnet har dessutom fått ett extra år på sig att hinna igenom skolan, så stressen har även lyfts bort. Då har det tillslut blivit så att fler (föräldrar och) barn vill gå där än det funnits platser och det har gått mycket bra för barnen och de är framförallt glada. Jag är stolt över att ha jobbat på dessa skolor.
För några år sedan var det skämmigt att gå till specialpedagog eller psykolog. Jag hoppas att av-skämmigheten snart omfattar särskolan. Den kan göra underverk med barn. Även intellektuellt fungerande.
Ursäkta trådkap, men också en uppmuntrande kram till alla föräldrar som har barn på särskola, där det ibland i massmedia, och även i den här tråden, låter som om de vore andra klassens människor som hör hemma där!
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Jag tycker inte att det är minsta skämmigt att gå i särskolan om det är det man vill.

Men man ska inte ha "problem/diagnosbarnet kan väl gå i särskolan" som svar till en förälder vars barn inte får det stöd som ett barn har rätt till i vanliga skolan! Vilket var det som Vogue gjorde.

Sen tycker jag att man ska vara ärlig och säga att särskoleexamen är värd noll och ingenting ifråga om arbetsmarknad eller vidare utbildning. Att sätta ett barn i särskolan är inget gullegull - det är ett livsavgörande beslut.
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Men särskolan är väl inte alls bara för barn med begåvningshandikapp? UR har en bra dokumentärserie om barn med autism, och ett program handlar om en särskoleklass för ungdomar med Aspberger. De har ju uppenbart inga begåvningshandikapp nån av dem, men vilken skillnad det ändå gjort för dem att kunna plugga i en anpassad miljö! Jag ser inte riktigt hur det kan vara negativt att få en sån möjlighet.

Det negativa ligger i att många föräldrar inte vill att deras barn ska gå i särskola. De vill att ungarna ska gå i vanlig skola och få betyg från vanlig skola.

Givetvis är det bästa att barn med speciella behov får gå i en skola, i en klass, där lärarna är proffs på speciella behov.
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Det negativa ligger i att många föräldrar inte vill att deras barn ska gå i särskola. De vill att ungarna ska gå i vanlig skola och få betyg från vanlig skola.

Givetvis är det bästa att barn med speciella behov får gå i en skola, i en klass, där lärarna är proffs på speciella behov.

Så bra att du vet att det "givetvis" är så.

Min dotter t ex passar dock inte in i din mall, och jag är glad att hon aldrig har träffat någon som du under sin skolgång, utan har träffat vuxna som förmått att se henne som individ.
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Självklart vill man att de ska ha betyg, dessutom är min erfarenhet inte att de är speciellt proffsiga på särskolan när föräldrarna är tvungna att sitta med på lektioner då de inte kan hantera barnen. Min erfarenhet är att det är stökigare i särskolan fler barn med problem som triggar varandra och gör studiemiljön värdelös.
Detta talar ju tydligt för hur mkt min son hör hemma i särskolan (inget sagt om aspieklasser vilket inte har med särskola att göra):

"Enligt 3 kap 3 § skollagen har en elev med utvecklingsstörning, som inte bedöms nå upp till grundskolans kunskapsmål, rätt att bli mottagen i den obligatoriska särskolan.
Med en elev med utvecklingsstörning likställs i 1 kap 16 § skollagen bland andra elever med autism eller autismliknande tillstånd.
Det krävs således dels att en elev inte kan nå upp till kunskapsmålen, dels att hon eller han har något av dessa funktionshinder för att särskolan ska vara ett alternativ.
Om inte båda dessa förutsättningar är uppfyllda ska eleven stanna kvar i grundskolan och få det stöd som hon eller han har rätt till där."

Jag tror inte min son kommer behöva det stöd jag efterfrågar nu för all framtid.....utan en resursperson nu och kanske i första klass som kan guida honom nu och låta honom hitta vägar att lära sig hur han själv kan hantera situationen utan att explodera. Vilket jag är övertygad om att han kan lära sig om han får chansen och de rätta verktygen för att göra det.
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Om mycket handlar om graviditeten, kan man inte låta honom träffa den nya läraren så snart man vet vem det blir? Och kanske låta läraren i fråga vara med i klassen tillsammans med den gamla läraren vid några tillfällen om det behövs? Det kanske kan släcka en del av osäkerheten hos sonen.

Jag vet att i åtminstone någon del av landet finns en hel skola med elever i liknande tillstånd. Svt hade någon dokumentär om det. Nu är det väl lite overkill att ta hela familjen och flytta till Sthlm eller vad det var men kanske öppnar upp för att se sig om i krokarna efter liknande.

Jättesynd om er och er son, jag håller alla tummar för att han får den hjälp han har rätt till!

Edit: såg nu att aspergerskolor/klasser redan nämnts.
 
Senast ändrad:
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Mitt tips är att du tittar på den där dokumentären. Den klassen var absolut inte stökigare än en vanlig, och alla barnen hade just aspberger, så undervisningen var anpassad efter just deras behov. Den heter "vi har alla autistiska drag" och finns på urplay.se

Skolan den handlar om heter Lunaskolan, http://www.lunaskolan.se, och den följer samma läroplan som den vanliga skolan. Skillnaden ligger alltså inte i vad som undervisas, utan i hur det undervisas. Betygen är lika mycket värda som betygen från andra skolor, eftersom man läst samma ämnen och följt samma läroplan.
 
Senast ändrad:
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Men det är inte en särskola utan en skola med anpassad undervisning till barn med dessa behov.....INTE en särskola, som är till för begåvningshandikappade som inte klarar att nå upp till målen i en vanlig skola.
Kan inte riktigt se någon anledning till att rycka upp hela familjen och flytta från jobb, trygghet och vänner för att han ska kunna gå i en aspieskola när jag anser att det går att ordna det för honom i vanliga skolan.
Här där vi bor finns inte dessa skolor och jag har insyn i särskolan som syster till en bror som placerades där....vilket han inte borde ha blivit.

Just nu behöver han mer information.....det blev ju en miss eftersom vi föräldrar inte underrättats om graviditeten och inte heller visste att barnen fått den informationen. Utan jag fick veta iom incidenten där han slog henne i magen....visserligen så syns det att hon är gravid men jag har inte sett det innan då vi bara träffats ute på gården på morgonen med stor jacka på. Vet jag så kan jag hjälpa honom.....men det är inte alltid så lätt för andra som inte lever i det att en sak kan vara så stort för honom.
När förra fröken blev gravid så var han lite orolig men då var det sagt att ny skulle gå brevid sista månaderna osv men fröken var tvungen att gå hem långt innan planerat så ngt ny fanns inte då.....blev vikarier innan ngn fast äntligen kom och hon var hemsk.

Det är den erfarenheten han har av att fröken blir gravid.....det är troligen det han förväntar sig ska hända igen och det gör honom stressad och han tycker fröken har svikit honom.
Gårdagen avlöpte bra i skolan och inga incidenter hade uppstått.....men jag vet att han var enormt pressad och stressad eftersom han plockat på sig massor av grejer igår. Han har problem med kleptomani när han är stressad.....brukar bara vara en grej eller två när han är orolig men igår var det fullt i fickorna. Vet inte hur det hjälper mot stress då han skäms över att ha tagit sakerna....vi visiterar varje dag vilket han vet, så det är inget som går att dölja. Men på ngt sätt hjälper det honom att hantera stressen......även detta är ngt han inte får skit för.....utan det är bara konstaterande:

- Men den här är ju inte din, den måste vi lämna tillbaka till skolan....det är nog ngn som saknar den nu.

Sen är det utagerat.
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Det negativa ligger i att många föräldrar inte vill att deras barn ska gå i särskola. De vill att ungarna ska gå i vanlig skola och få betyg från vanlig skola.

Givetvis är det bästa att barn med speciella behov får gå i en skola, i en klass, där lärarna är proffs på speciella behov.

Så du anser att Tipex barn som gå i särskola, få betyg som inte går att använda i dagens samhälle och istället gå på bidrag hela livet istället för att man sätter in rätt resurser som ger honom möjlighet att klara av livet och faktiskt kunna arbeta.
Sen håller jag absolut med om att det är kanonbra de skolor som riktar in sig på barn med autism, asperger och ADHD och kan ge dem undervisning efter den vanliga skolans form och få betyg därefter. Men nu finns inte den möjligheten där Tipex bor, alltså måste kommunen ställa upp med resurser på plats i den vanliga skolan.
Att det dessutom har dragit ner på bidrag till just den här gruppen är ännu värre så det är en hårt utsatt grupp.
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Jag menade inte att ni skulle flytta till Lidingö, utan ville peka på att det inte alls behöver vara negativt för barn med aspberger att gå i en anpassad skola, istället för i den vanliga. Det finns väl fler såna skolor, rimligtvis, Lunaskolan var bara ett exempel. Jag trodde att det var en särskola, men det är alltså en sån anpassad skola jag menar, det verkar oändligt mycket lättare att gå i en sån, där allt är anpassat och alla förstår vad som är svårt, när man har aspberger.

Även om ni inte tycker att det gör något att han stjäl saker från skolan och från andra barn, t ex, så är det ju rimligt att tro att det blir ett problem för honom, det är ju inte givet att de andra barnen ser det lika neutralt. Man skulle ju lätt kunna föreställa sig att i relationen till klasskamraterna är det inte alls så att det är utagerat, utan något som försvårar samvaron framöver. Det verkar ju också väldigt jobbigt för sonen att han skäms så mycket för sitt beteende hela tiden.
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Stopp.....vart läser du att jag inte tycker det gör ngt att han stjäl saker? Han vet att det är fel, han skäms men kan inte idag kontrollera det när han är stressad......han får inte behålla grejerna utan de återbördas till fröken eller fritidsfröknarna vilket innebär att de andra barnen inte blandas in. Han stjäl inte främst från de andra barnen nästan aldrig faktiskt (bara om han hittar ngt tappat ute), utan det är vad som helt, postitlappar, pärlor, spelpjäser ur spel, häftstift, magneter, suddigum, häftklammerborttagare etc. Det handlar alltså inte om att han vill ha ngt som ngn annan har utan bara ett sätt att lugna sig genom att stoppa på sig värdelöst krafs.

Han plockar med sig saker till skolan ibland vilket han inte får, men ibland missar vi......det händer att han tappar bort saker då och blir ledsen för att han inte hittar grejen. Då brukar vi passa på att koppla det till att det är därför man ska lämna ngt man hittar ute till fröken så den som saknar sin sak och är ledsen kan få tillbaka den och bli glad igen.

Det är möjligt att de kanske har särskola oxå men aspiedelen ingår inte under särskolan. Precis som vi har vanliga skolor här nere som även har särskoleklasser och dessa elever tillhör ju inte riktigt vanliga skolan utan särskolan.
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Det lät på din beskrivning som att det enda problemet med kleptomanin är att det är ett tecken på att han är stressad, annars är det inga problem. Ni säger ojdå och sen är det utagerat. Jag tänker att skadan på de sociala relationerna kanske kan bli lite mer långlivad än så.

Nu menar jag absolut inte att han borde skämmas ännu mer, utan snarare att det verkar väldigt tufft för honom att gå i vanlig skola. Det låter på din beskrivning lite som att skicka ett förlamat barn till skolan utan rullstol, och sen få honom att skämmas och skämmas över att han inte går och springer som de andra barnen. Jag förstår absolut att han inte kan kontrollera det, och då är det ju hemskt att han dessutom skäms, intrycket man får är ju att skolmiljön är en övermäktigt svår uppgift för honom just nu. Därför skulle jag nog fundera på att byta skolmiljö till en som är lite mer anpassad, där det inte behöver vara så förtvivlat svårt, och sonen inte behöver misslyckas och skämmas hela tiden.
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Det lät på din beskrivning som att det enda problemet med kleptomanin är att det är ett tecken på att han är stressad, annars är det inga problem. Ni säger ojdå och sen är det utagerat. Jag tänker att skadan på de sociala relationerna kanske kan bli lite mer långlivad än så.

Nu menar jag absolut inte att han borde skämmas ännu mer, utan snarare att det verkar väldigt tufft för honom att gå i vanlig skola. Det låter på din beskrivning lite som att skicka ett förlamat barn till skolan utan rullstol, och sen få honom att skämmas och skämmas över att han inte går och springer som de andra barnen. Jag förstår absolut att han inte kan kontrollera det, och då är det ju hemskt att han dessutom skäms, intrycket man får är ju att skolmiljön är en övermäktigt svår uppgift för honom just nu. Därför skulle jag nog fundera på att byta skolmiljö till en som är lite mer anpassad, där det inte behöver vara så förtvivlat svårt, och sonen inte behöver misslyckas och skämmas hela tiden.

Min absoluta uppfattning är att innan ett barn flyttas till en mindre enhet eller särskola (vad man nu vill kalla det) ska andra alternativ vara prövade och konstaterat inte räcka till. I detta fall så har skolan inte gett honom det stöd han är berättigad till ännu.´

Ponera att en assistent till honom skulle vara precis det som saknas (som en flytväst när han lär sig simma), då är ju det bästa lösningen. Skulle en assistent inte vara tillräckligt, i kombination med andra åtgärder som skolan tar fram i sin åtgärdsplan, så får man väl fundera vidare sedan på vad som är bäst?
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Håller med! och ponera ytterligare, om det enda som behövs är en speciallärare utan prestige, ett rum att gå till ibland, en kontakt på Hab och en vikarie som börjar nu (inte ens en assistent) så är det ju rent vansinnig overkill.

(och kleptomanin verkar ju onekligen vara ett stresstecken inte ett problem, några sudd och pennor klarar sig nog skolan utan över en natt)
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Så du anser att Tipex barn som gå i särskola, få betyg som inte går att använda i dagens samhälle och istället gå på bidrag hela livet istället för att man sätter in rätt resurser som ger honom möjlighet att klara av livet och faktiskt kunna arbeta.
Sen håller jag absolut med om att det är kanonbra de skolor som riktar in sig på barn med autism, asperger och ADHD och kan ge dem undervisning efter den vanliga skolans form och få betyg därefter. Men nu finns inte den möjligheten där Tipex bor, alltså måste kommunen ställa upp med resurser på plats i den vanliga skolan.
Att det dessutom har dragit ner på bidrag till just den här gruppen är ännu värre så det är en hårt utsatt grupp.


Jag menar exakt det jag skrev.
Det första stycket förklarade varför föräldrar inte vill sätta sina barn i särskola.

Det andra stycket behandlade att det är bäst om barn med speciella behov får gå i en skola, i en klass, där lärarna är proffs på speciella behov.
Det behöver inte nödvändigtvis vara i en särskola.
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Det andra stycket behandlade att det är bäst om barn med speciella behov får gå i en skola, i en klass, där lärarna är proffs på speciella behov.
Det behöver inte nödvändigtvis vara i en särskola.

Men hur menar du nu?

Min dotters speciella behov är inte alls av samma typ som TS sons eller det andra barnets som har omnämnts i tråden. De kunde inte vara mer olika, faktiskt. Men dom skulle sitta i samma klass menar du, just för att det är "barn med speciella behov"?

Du klumpar ihop "barn med speciella behov" i en enda stor grupp.....Och vill få ut dom ur vanliga klassrum.

Det luktar 1970-tal - eller ännu tidigare - om din inställning.
 
Sv: Min son börjar bli ett problem för skolan....pga sin funktionsnedsättning.

Men hur menar du nu?

Min dotters speciella behov är inte alls av samma typ som TS sons eller det andra barnets som har omnämnts i tråden. De kunde inte vara mer olika, faktiskt. Men dom skulle sitta i samma klass menar du, just för att det är "barn med speciella behov"?

Du klumpar ihop "barn med speciella behov" i en enda stor grupp.....Och vill få ut dom ur vanliga klassrum.

Det luktar 1970-tal - eller ännu tidigare - om din inställning.


Det gör jag definitivt inte. Jag menar givetvis lärare som är proffs på barnets speciella behov/en viss problematik - annars kan man knappast säga att läraren är proffs.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 072
Senast: Anonymisten
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
101
· Visningar
7 860
Senast: Palermo
·
Övr. Barn Jag är lite kluven i frågan hurvida man som förälder bör lägga sig i sitt barns vänskapsrelationer och i vilken grad man ska försöka...
Svar
6
· Visningar
2 149
Senast: Mois
·
Övr. Barn Då var utredningen klar på sonen, och vi fick två diagnoser. Jättetråkigt såklart, men också väntat. En del av mig känner ”Jaha, nu...
Svar
15
· Visningar
2 461
Senast: Destiny_D
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp