Min sambo dog hastift inatt

[Islandshästryttare]

Idag är första dagen jag fått i mig mat.
Frukost -lunch-middag inte mycket men lite.
Pratat med sos international och gett begravningsbyråns uppgifter.
Hans kropp kommer komma hem snart och kremeras här hemma.
Imorgon har vi möte med begravningsbyrån. Kyrka, plats , präst är redan bestämd.
Över 200 meddelanden har ramlat in.
Lidköpings motorklubb startar en fond för Andreas så varje år kommer ett pris delas ut i hans namn
Jag har bokat upp vänner att komma hem och bo hos mig i nästa vecka.

Min vanliga mekanism när jag mår dåligt är att isolera mig själv med djuren och Andreas men det kan jag inte göra nu.

Jag har alltid köttat på och det kan jag fortsätta med bara jag inte isolerar mig.

Andreas var den som bokade saker och hitta på allt möjligt så nu försöker jag ta emot hjälp. Har ett så stort behov av att berätta om honom och hur dagen gick. Jag utelämnar en liten detalj i händelsen som inte har betydelse men den var min och Andreas och det vill jag fortsätta hålla.

Lastade hästen och åkte till min väninnas ridhus. På hästryggen blir ju fokuset ett annat men mitt i ett av skrittpausen kom tårarna.

Jag sitter och går igenom kort efter kort på Andreas och alla minnen vi haft. Lagt ut allt på Facebook i ett album. Först gjorde jag det hemligt för alla men sen kände jag att jag vill visa alla.

Jag drömmer om honom och inte några positiv drömmar och minnesbilden på honom i badkaret samt när de gjorde hjärt-lungräddning när han drog efter andan förföljer mig överallt. Därav mitt behov av att prata om det.

För första gången i mitt liv uppskattar jag kramar från främlingar. Andreas son kramade mig och det var precis som att krama Andreas fick uppbringa all styrka jag hade för att avsluta kramen.

Jag är så otroligt tacksam för alla som hör av sig För att ni finns här på Buke ja allt

Nästa vecka har vi konferens på jobbet lunch-lunch jag lutar åt att vara med på en av dagarna för att få umgås med folk som inte kände Andreas men ändå vet vad jag går igenom Har mejlat chefen om hela händelseförloppet och att han gärna får föra det vidare till mina kollegor.

Jag vågar visa mina känslor och har bett om sällskap. Jag vill hem men jag vill i te vara själv hemma.

Skönt att höra att du inte är ensam utan har stöd runt dig. Fint med fonden i hans namn. Fortsätt att ta hand om dig och be om hjälp när du behöver det.

 

[Diabetikern]

Jag känner igen mig i detta. Och har gjort efter närståendes dödsfall också. Men...
När min mor gick bort för 10 år sedan insåg jag för sent hur mycket energi det tog för mig bara att sörja hennes bortgång samtidigt som dödsboet skulle styras upp. (min bror bor långt härifrån så jag fick sköta allt det praktiska)
Så jag vill ge dig rådet att dra ner "köttandet" på halvfart så du inte går in i väggen också.

Visa bifogad fil 100977

Jag är inte klar med dödsboets alla delar från min far än så vet hur långdraget och tidskrävande det är.
Jag vill bara ha det mest akuta klart så när begravningen är så kan jag bara vara

 

[Dorinda]

@Dorinda , du verkar ha kommit åt fel reaktion på två inlägg här (gjort samma misstag, trist när man missar!)

Tack! Det var självklart inte meningen!

Försökte skicka kärlek och det blev ju helt fel

 

[Diabetikern]

Kan inte sova.
Vill bara ligga i soffan bredvid min sambo och lyssna på hans andetag och arm som han automatiskt lägger om mig.

Helvete jävla skit vad ont det gör

 

[Tualma]

Kan inte sova.
Vill bara ligga i soffan bredvid min sambo och lyssna på hans andetag och arm som han automatiskt lägger om mig.

Helvete jävla skit vad ont det gör

Jag sov nästintill ingenting de första två veckorna efteråt. Jag skrev mycket. Här på Buke. Facebook. Och för egen del... Och lyssnade på "hans" musik. Men smärtan är outhärdlig. Ändå måste du igenom den. Det blir bättre, även om det är en klen tröst nu....
Har du fått någon sömntablett att ta till om du behöver? Jag tog nog bara en natt, men det var en trygghet att veta att det fanns att tillgå. Jag var så trött så att jag hallucinerade ett par gånger...

 

[Roheryn]

Kan inte sova.
Vill bara ligga i soffan bredvid min sambo och lyssna på hans andetag och arm som han automatiskt lägger om mig.

Helvete jävla skit vad ont det gör

Som @Tualma säger så är det något du måste ta dig igenom på något sätt, och den tuffaste delen är du ju på det viset ensam om, men du ska också veta att det finns stöd. Du verkar ha bra folk omkring dig, nära och kära som kan och vill ställa upp - låt dem hjälpa dig med allt det praktiska, låt dem lyssna när du behöver prata och sitta tyst med dig och bara vara när du behöver det. Hämta kraft hos djuren om och när du kan det, både hundar och hästar har en enastående förmåga att bara finnas och sprida värme. Och sist men inte minst - skriv här på Buke! Vi finns och vi lyssnar och här finns också i alla fall ett par stycken med liknande erfarenhet av sambo/make som rycks bort hastigt. Även om det inte på något sätt minskar DIN smärta så finns här oceaner av medkänsla och erfarenhet som du är fri att ta del av

 

[Diabetikern]

Andreas kropp kommer hem på lördag.

Idag har varit en tung dag. Varit på begravningsbyrån. Mycket var så självklart så vart inte mycket att orda om.

Vi hade 2 datum att välja mellan 21/10 och 28/10 men känns inte rätt med 28. Det var dagen vi hade begravningen för Andreas pappa förra året. Känns lite makabert

 

[Thaliaste]

Så fruktansvärt sorgligt att din sambo ryckts bort alldeles för tidigt. Som så många andra skrivit så känns alla ord futtiga att skriva, och det enda jag kan skicka är varma tankar till dig ❤

 

[Diabetikern]

Det gör så jävla ont

 

[Cattis_E]

Idag är första dagen jag fått i mig mat.
Frukost -lunch-middag inte mycket men lite.
Pratat med sos international och gett begravningsbyråns uppgifter.
Hans kropp kommer komma hem snart och kremeras här hemma.
Imorgon har vi möte med begravningsbyrån. Kyrka, plats , präst är redan bestämd.
Över 200 meddelanden har ramlat in.
Lidköpings motorklubb startar en fond för Andreas så varje år kommer ett pris delas ut i hans namn
Jag har bokat upp vänner att komma hem och bo hos mig i nästa vecka.

Min vanliga mekanism när jag mår dåligt är att isolera mig själv med djuren och Andreas men det kan jag inte göra nu.

Jag har alltid köttat på och det kan jag fortsätta med bara jag inte isolerar mig.

Andreas var den som bokade saker och hitta på allt möjligt så nu försöker jag ta emot hjälp. Har ett så stort behov av att berätta om honom och hur dagen gick. Jag utelämnar en liten detalj i händelsen som inte har betydelse men den var min och Andreas och det vill jag fortsätta hålla.

Lastade hästen och åkte till min väninnas ridhus. På hästryggen blir ju fokuset ett annat men mitt i ett av skrittpausen kom tårarna.

Jag sitter och går igenom kort efter kort på Andreas och alla minnen vi haft. Lagt ut allt på Facebook i ett album. Först gjorde jag det hemligt för alla men sen kände jag att jag vill visa alla.

Jag drömmer om honom och inte några positiv drömmar och minnesbilden på honom i badkaret samt när de gjorde hjärt-lungräddning när han drog efter andan förföljer mig överallt. Därav mitt behov av att prata om det.

För första gången i mitt liv uppskattar jag kramar från främlingar. Andreas son kramade mig och det var precis som att krama Andreas fick uppbringa all styrka jag hade för att avsluta kramen.

Jag är så otroligt tacksam för alla som hör av sig För att ni finns här på Buke ja allt

Nästa vecka har vi konferens på jobbet lunch-lunch jag lutar åt att vara med på en av dagarna för att få umgås med folk som inte kände Andreas men ändå vet vad jag går igenom Har mejlat chefen om hela händelseförloppet och att han gärna får föra det vidare till mina kollegor.

Jag vågar visa mina känslor och har bett om sällskap. Jag vill hem men jag vill i te vara själv hemma.

Så klokt av dig att boka upp vänner så du inte behöver vara ensam och be om hjälp.
Kramar

 

[Ray]

Men så grymt det är Beklagar verkligen.
Det är otroligt orättvist.

 

[ExtraW]

Livet kan verkligen vara fruktansvärt orättvist!!! Jag tänker på dig

 

[Dorinda]

Livet är inte rättvist
Bra att du har vänner hos dig! Andas och ta emot all hjälp du kan få

 

[Diabetikern]

Första natten hemma avklarad.

Jag har packat upp resväskan. Hade lyckats få med en blodig t-shirt hem så den åkte i soporna direkt.

En gammal bekant ringde upp igår och vi pratade i 2h sen kom min vän Mats och satt med mig och tittade på film tills jag somnade i soffan. Då åkte han hem och jag gick upp och la mig.
Andreas hade skrattat gott åt oss. Mats satt i linne och shorts jag med 3 tröjor, raggsockar och filt.

Var bara skönt med sällskap. I eftermiddag kommer 2 andra vänner och tillbringar tid med mig.

 

[tuaphua]

Första natten hemma avklarad.

Jag har packat upp resväskan. Hade lyckats få med en blodig t-shirt hem så den åkte i soporna direkt.

En gammal bekant ringde upp igår och vi pratade i 2h sen kom min vän Mats och satt med mig och tittade på film tills jag somnade i soffan. Då åkte han hem och jag gick upp och la mig.
Andreas hade skrattat gott åt oss. Mats satt i linne och shorts jag med 3 tröjor, raggsockar och filt.

Var bara skönt med sällskap. I eftermiddag kommer 2 andra vänner och tillbringar tid med mig.

Vad fint att du har vänner som stöttar och finns där nu! Bra kompisar som man bara kan vara med utan krav är väl bland det bästa man kan ha i all sorg!

 

[mamman]

Så oerhört sorgligt, och vad tungt att gå igenom. Tänker på dig.

 

[hastflicka]

Du ar i mina tankar ... men det finns sa lite jag kan saga

 

[Diabetikern]

Mattias har åkt hem. Andreas bästa kompis och Mattias tjej Therese kommer och stannar övernatt.
Imorgon träffar jag bästa @Bapelsin också

Andreas hade en grabbkväll ute med Mattias och några till för några veckor sen. Som vanligt blev Andreas och Mattias "djupa" sent på kvällen men Andreas sa till honom flera ggr att mig släpper han aldrig.

Det visste jag ju redan men det var skönt att höra ändå.

Inatt runt 23:30 så har det gått en vecka redan.

Livet runtomkring stannar inte bara för att min värld har rasat samman.

 

[Paeonia]

Jag beklagar verkligen sorgen Tycker att du är så sund och stark som vågar ta emot hjälp

 

[Islandshästryttare]

Du finns i mina tankar @Diabetikern Så fint att dina vänner finns runt dig och vad bra att du tar emot hjälpen. Hoppas du får en god natt med lite sömn iallafall.