Rådgivning ang familj släkt & sambo

[monster1]

Jag bodde ihop med min mamma sen innan och syskonen och vi letade någonstans att bo så ja och sambon köpte hus till oss alla och det har funkat bra fram tills vi var dumma nog att ta in min bror tillfälligt. De vi snackade om då var några dygn som blev längre och längre så det var det dummaste misstag jag kunde gått med på

Men visst läste jag att din mamma gick att prata med, vilka är de andra syskonen, är de också vuxna?

 

[dobbis]

Sparka ut din bror, innan sambon blir en ex sambo och ni bir bostadslösa hela gänget.

 

[chaosgirl]

Sambon har väl inte aggressionsproblem för att han en gång hamnat i bråk när han försökte försvara sin partner.
Jag har hoppat på en snubbe och brottat ner honom när han och hans kompisar skulle ge sig på min sambo.
Ni drar lite väl höga växlar på att han hade en kniv på sig tycker jag. Jag tror broderns missbruk är den allvarliga faktorn.

Han har lite svårt att styra sitt humör ibland, inte så trevlig mot andra när han har dåligt humör så kan bli dryg så humöret går väl ut lite över andra. Mig däremot har han aldrig varit otrevlig mot trots när han är på dåligt humör. Mig försöker han alltid vara lugn mot men jag får även se när han mår dåligt. Jag är nog den enda som sett honom gråta. Han är känslig kille med stort hjärta.

Han är lite osocial av sig,umgås med några få vänner men annars är han en otroligt omtänksam och stöttande sambo. Han gör allt för att jag ska må bra, ser till så jag tar mina mediciner , komme iväg på möten och tar hand om mig när jag mår dåligt. Han gör allt för mig och visar hela tiden att jag är den viktigaste personen i hans liv. Han är en rak person som säger sin ärliga åsikt alltid, han jobbar inom vården med autistiska barn bland annat som han stortrivs med, han är uppväxt på gård med sina föräldrar och sin bror. Han är en otroligt lugn person för övrigt annars . Han tar hand om sin och min hund också. Men vi vill inte ha barn utan våra bäbisar är våra djur.

 

[chaosgirl]

Men visst läste jag att din mamma gick att prata med, vilka är de andra syskonen, är de också vuxna?

Vuxna syskon räknar inte med min yngsta lillasyster då hon förstår inte sånt här så de som har åsikter är vuxna syskon och morföräldrar

 

[lillsmurfagirl]

Han har lite svårt att styra sitt humör ibland, inte så trevlig mot andra när han har dåligt humör så kan bli dryg så humöret går väl ut lite över andra. Mig däremot har han aldrig varit otrevlig mot trots när han är på dåligt humör. Mig försöker han alltid vara lugn mot men jag får även se när han mår dåligt. Jag är nog den enda som sett honom gråta. Han är känslig kille med stort hjärta.

Han är lite osocial av sig,umgås med några få vänner men annars är han en otroligt omtänksam och stöttande sambo. Han gör allt för att jag ska må bra, ser till så jag tar mina mediciner , komme iväg på möten och tar hand om mig när jag mår dåligt. Han gör allt för mig och visar hela tiden att jag är den viktigaste personen i hans liv. Han är en rak person som säger sin ärliga åsikt alltid, han jobbar inom vården med autistiska barn bland annat som han stortrivs med, han är uppväxt på gård med sina föräldrar och sin bror. Han är en otroligt lugn person för övrigt annars . Han tar hand om sin och min hund också. Men vi vill inte ha barn utan våra bäbisar är våra djur.

har ni bara bott du ochdin sambo någongång? Utan mamma alltså.
Det låter inte helt sunt det är han som ser till så din vardag fungerar. Förstår du har det tufft,men försök på sikt stå på egna ben. Du ska oavsett vad vara med din sambo för du VILL inte för du BEHÖVER honom. Hoppas du förstår skillnaden.
Han verkar ha dåligt humör, hur har du sett det? Mot din mamma? Andra? Varför kan han kontrollera sig med dig och inte andra?

jag ser dåligt humör som en varningsflagga. Men om han jobbar med det aktivt,ni kanskeborde gå i parterapi. Så kanske det blir bra.

 

[chaosgirl]

har ni bara bott du ochdin sambo någongång? Utan mamma alltså.
Det låter inte helt sunt det är han som ser till så din vardag fungerar. Förstår du har det tufft,men försök på sikt stå på egna ben. Du ska oavsett vad vara med din sambo för du VILL inte för du BEHÖVER honom. Hoppas du förstår skillnaden.
Han verkar ha dåligt humör, hur har du sett det? Mot din mamma? Andra? Varför kan han kontrollera sig med dig och inte andra?

jag ser dåligt humör som en varningsflagga. Men om han jobbar med det aktivt,ni kanskeborde gå i parterapi. Så kanske det blir bra.

Vi har ALDRIG bott bara han och jag.

Jag vill va med honom och det är inte för att jag behöver honom. Jag var själv med mitt mående när vi lärde känna varandra. Sen tror jag mkt att hans utredning kommer visa att han har diagnos. Men det vet ju inte vi förän han gjort utredningen men han vill ta tag i de.problem som.finns och väntar på tid för 1a samtal för hans problem
Jag tror på att rätt hjälp så kan han förändras till en ännu bättre människa

 

[lillsmurfagirl]

Vi har ALDRIG bott bara han och jag.

Jag vill va med honom och det är inte för att jag behöver honom. Jag var själv med mitt mående när vi lärde känna varandra. Sen tror jag mkt att hans utredning kommer visa att han har diagnos. Men det vet ju inte vi förän han gjort utredningen men han vill ta tag i de.problem som.finns och väntar på tid för 1a samtal för hans problem
Jag tror på att rätt hjälp så kan han förändras till en ännu bättre människa

då kan det tyvärr vara så han inte visat sitt rätta jag. Jag hoppas såklart inte det är så, det är lite därför jag frågade vid vilka situationer han tappar humöret? Vad händer då? Vad blir han arg på?

 

[Nepenthe]

Som någon skrev innan, prata med samtalsstöd/psykolog så fort du kan om familjesituationen.

Sen förstår jag att familjens hot är obehagliga men ibland är de just bara hot. Känns som din mamma redan visat tendenser på att hon inte håller med resten av faniljen helt o hållet?
När människor är rädda är de benägna att hota.

Du vet vad som hände och utan att skuldbelägga helt så är huset ditt o din sambos och ni har rätten att säga nej till vare sig det är familj som behöver boende eller ej. SPECIELLT någon med drogproblematik ska inte bli erat ansvar! Du är inte skyldig dem något men du är skyldig dig själv att göra de som är bäst för dig

Tala med samtalsstödet och sambo om en plan att få ut din bror ur huset och sen kanske din mamma kan välja när hon kan flytta? Om inte hennes närvaro är ett problem.
Sen håll er till planen.

Att ta till hot är fel av din familj och ärligt tror jag de använder det för att kontrollera dig nu. Det de gör är orättvist och själviskt.

 

[WhoIsItAgain]

Han har lite svårt att styra sitt humör ibland, inte så trevlig mot andra när han har dåligt humör så kan bli dryg så humöret går väl ut lite över andra. Mig däremot har han aldrig varit otrevlig mot trots när han är på dåligt humör. Mig försöker han alltid vara lugn mot men jag får även se när han mår dåligt. Jag är nog den enda som sett honom gråta. Han är känslig kille med stort hjärta.

Han är lite osocial av sig,umgås med några få vänner men annars är han en otroligt omtänksam och stöttande sambo. Han gör allt för att jag ska må bra, ser till så jag tar mina mediciner , komme iväg på möten och tar hand om mig när jag mår dåligt. Han gör allt för mig och visar hela tiden att jag är den viktigaste personen i hans liv. Han är en rak person som säger sin ärliga åsikt alltid, han jobbar inom vården med autistiska barn bland annat som han stortrivs med, han är uppväxt på gård med sina föräldrar och sin bror. Han är en otroligt lugn person för övrigt annars . Han tar hand om sin och min hund också. Men vi vill inte ha barn utan våra bäbisar är våra djur.

Sorry men hänger inte med alls här nu, först var det ett vapen men ingen kniv skrev du och sen var det en liten kniv trots allt som han hade för att han är bonde men nu är han inom vården plötsligt och jobbar men han jobbade ju som bonde och hade därför arbetsbyxor på sig?

 

[Hedinn]

Sorry men hänger inte med alls här nu, först var det ett vapen men ingen kniv skrev du och sen var det en liten kniv trots allt som han hade för att han är bonde men nu är han inom vården plötsligt och jobbar men han jobbade ju som bonde och hade därför arbetsbyxor på sig?

Man kan väl ha flera olika jobb? Vilket vapen/arbetsredskap det handlar om är väl inte relevant för oss, är ämnet känsligt kanske man inte är jättesugen på att skriva ut alla detaljer, det underlättar ju dessutom identifiering om anhöriga skulle hitta tråden.

Ibland kanske man får acceptera att man inte kan få alla detaljer i en sån här historia, utan att för den delen behöva misstro trådstartaren.

 

[chaosgirl]

Sorry men hänger inte med alls här nu, först var det ett vapen men ingen kniv skrev du och sen var det en liten kniv trots allt som han hade för att han är bonde men nu är han inom vården plötsligt och jobbar men han jobbade ju som bonde och hade därför arbetsbyxor på sig?

Jag har aldrig skrivit att det inte var en kniv. Jag skrev vapen tills jag berätta att det var en kniv. Ja han jobbar på gården och han jobbar inom vården också

 

[Badger]

Sorry men hänger inte med alls här nu, först var det ett vapen men ingen kniv skrev du och sen var det en liten kniv trots allt som han hade för att han är bonde men nu är han inom vården plötsligt och jobbar men han jobbade ju som bonde och hade därför arbetsbyxor på sig?

Gissar att det är ett vapen i tråden för att polisen skrev ned att det var ett vapen i bakfickan. Det är ju en utredning på G.

 

[WhoIsItAgain]

Man kan väl ha flera olika jobb? Vilket vapen/arbetsredskap det handlar om är väl inte relevant för oss, är ämnet känsligt kanske man inte är jättesugen på att skriva ut alla detaljer, det underlättar ju dessutom identifiering om anhöriga skulle hitta tråden.

Ibland kanske man får acceptera att man inte kan få alla detaljer i en sån här historia, utan att för den delen behöva misstro trådstartaren.

Det här måste vara en av dom lättare trådarna att identifiera, hur många 30 åringar bor och äger hus ihop med sin mamma har en bror som missbrukar och en sambo med aggressionsproblem som går runt med vapen i bakfickan? Inte allt för många hoppas jag. Tycker allt verkar väldigt rörigt och TS, du kommer aldrig lyckas göra alla nöjda så du får nog acceptera du måste välja mellan sambo och familjen.

Att båda ska fungera tillsammans verkar omöjligt som det ser ut nu i era liv.

 

[Görel]

Vilken besvärlig situation du befinner dig i!

Jag vet inte orsaken i just ditt fall, men vet att många som köper hus så som du beskriver att ni gjort har gjort det för att någon inte kan få lån av olika anledningar. Det är väldigt snällt och omtänksamt att göra så, men det kan också leda till situationer som du beskriver. Att man kräver mer av dig som att din bror också ska ha någonstans att bo. Att man kräver att du ska anpassa din situation efter också din bror. Det låter som utpressning. Om du och din sambo har tagit lånen som bekostar bostaden hon bor i med dina syskon, och hon hotar med att överge dig, så undrar jag hur hon då tänker sig sitt framtida boende?

Din bror är en vuxen människa. Vi har alla ett eget vuxenansvar att ordna vårt eget boende. Bostadssituationen i många delar av landet är för jäklig, men i det här fallet verkar din bror inte uppskatta din gästfrihet. Det är han som ska flytta, inte din sambo. Har jag förstått det du skrivit fungerade det innan din bror flyttade in. Jag tänker att om han ska bo kvar måste hans beteende villkoras väldigt hårt, han ska anpassa sig, inte ni andra.

 

[Kenya]

Jag tycker att du ska försöka tänka igenom väldigt noga vilka tecken som finns på att din sambo skulle kunna bli våldsam mot dig. Även de tecken som du gärna vill förklara bort. Kanske kan de förklaras men se till att du har koll på vilka det är. Har du någon vän som är lojal med dig och som låter dig ta dina egna beslut är det jättebra om du också delar de här tecknena med den personen, det kan vara väldigt bra att få lite perspektiv utifrån. Även om det inte är någon fara just nu så vet du ju inte vad som händer i framtiden. Du behöver inte göra detta för att du misstror din sambo, utan det kan lika gärna vara för att du ska slippa misstro din sambo. Men väldigt många som hamnar i våldsamma relationer har sett vissa tecken, hållit dem för sig själva och vant sig vid att hitta bortförklaringar.
Om något väl händer kan det vara guld värt att kunna bolla med någon som känner till vad som hänt tidigare. Vissa händelser kan tolkas rätt annorlunda om de framstår som isolerade, slumpmässiga händelser jämfört med om man har hela bilden av hur allt utvecklades.

Klart att man kan bo med sin familj, men blir det problem så är det kanske inte en så bra idé trots allt.
En lösning är ju att du ber din familj flytta (ge dem några månader på sig att hitta en lösning) och ber din mamma komma med ett bud om hur mkt pengar hon anser sig betalat, så kan du ta ställning till det sen. Om ni inte redan har det på papper då, men det låter inte riktigt så. Ifall det är aktuellt att lösa ut henne om du ber henne flytta.

Om du inte säger åt dem att flytta redan nu, asap, så tycker jag ändå att ni ska komma överens om vad som gäller den dagen du (eventuellt) vill att din mamma flyttar. Alltså vem som är skyldig vem vad, uppsägningstid osv. Skriv ner det så att ni vet.

Jag vet ju inte om din familj har rätt eller ej i att din sambo är en olämplig sambo men den formen av utpressning de sysslar med är integritetskränkande, gränslös och helt enkelt inte okej. Oavsett vad din sambo har gjort. Jag skulle inte vilja välja någons sida p.g.a. utpressning.

Kanske behöver du berätta för dem var dina gränser går och förklara att de måste respektera dem. Alltså inte kräva att de förändrar sina liv och relationer till andra som de kräver av dig utan kräv att de ska respektera dina gränser.

Lycka till oavsett hur du gör!!

 

[chaosgirl]

Tack för alla tips och råd. Lite lättare i huvudet nu.eftersom man inte kan ta bort trådar så hoppas jag att den dör ut snart igen

 

[Tofs]

Skulle ni kunna gå till en familjeterapeut för att med hjälp kunna tala om det som hänt och vilket som är bästa sättet att gå vidare? Det gjorde min familj efter en händelse och det hjälpte oss bra.