Stanna eller gå?

[Tweety1985A]

Sv: Stanna eller gå?

Uppdatering:

Jag pratade igenom läget med min terapeut i fredags (inte psykologen, går till en av varje) och fick bekräftat än en gång att det rör sej om psykisk misshandel. Vi pratade oss fram till en plan, och hon tyckte det var bra att jag var lugn och metodisk. Jag kommer att lämna honom imorrn. Inatt/idag har han tösen enligt en överenskommelse som vi haft sen innan (och som även familjerätten är inblandad i) och därför har jag inte velat göra honom arg genom att gå. Men när jag har tösen i tryggt förvar imorrnbitti kommer jag att förklara för honom hur läget är. Har redan tagit med mej det viktiga från hans lägenhet så kommer inte behöva stanna för att ta med mig grejor. Han kommer att behöva vara på jobb så jag vet att jag å tösen kan ta oss därifrån lugnt o fint. Vi får väl se hur detta går, är grymt nervös, känns skitjobbigt! Å så är jag ju ledsen, älskar honom så sanslöst mkt... Men det kanske bara är som han gjort mej beroende av honom... Jag älskar ju knappast ångesten och rädslan han ger mej. Hur kommer man på benen efter en sån här grej?

 

[Monstermom]

Sv: Stanna eller gå?

Jättebra! Och väldigt bra att du tagit stöd av de hjälppersoner du har irl!

Fokusera inte så mycket på hur framtiden ska bli och hur du ska komma igen efter det här, ta dig ur situationen först, landa och andas, sen kommer du nog se att framtiden ser oväntat ljus ut ändå!

Men just nu är det viktigaste att du tar dig ur situationen så smidigt som möjligt, och det låter som du har en bra plan.

 

[athena_arabians]

Sv: Stanna eller gå?

Kan du inte ha någon vän/släkting med dig när du pratar med honom? För er säkerhets skull och som vittne till vad han säger/gör.

 

[oxo]

Sv: Stanna eller gå?

Jättebra att du har en plan, jag håller tummarna för att det kommer gå lugnt till.

Hur man går vidare har jag tyvärr inget svar på. Men ta en dag i taget. Prata mycket med din terapeut och tänk på att det är naturligt att känna rädsla och sorg när man tar sig ur ett förhållande. Även fast förhållandet inte varit bra. Det kommer komma dagar då du vacklar i ditt beslut men tänk då tillbaka på hur mycket ångest du haft i förhållandet och hur det påverkat dina barn.

Lycka till och ha med dig att dina barn kommer att tacka dig för att du gjorde deras uppväxt tryggare!

 

[Tweety1985A]

Sv: Stanna eller gå?

Jo, jag är bara så jävla rädd för att falla tillbaka igen. Han kan verkligen konsten att va världens gulligaste, i vet precis hur han ska snärja mej. Jag måste ju ha kontakt med honom pga tösen, annars hade det enklaste varit att be honom dra åt helvete. Jag har ju fått nog innan, men sen visar han sin bra sida och jag veknar, älskar ju honom så, å han får alltid mej att tro att jag överreagerar (fast jag har ju det svart på vitt nu, det ÄR psykisk misshandel å jag varken överreagerar eller gör fel) Jag har verkligen bestämt mej, men jag måste känna att beslutet är stabilt, jag får verkligen inte ändra mej igen sen. Hur står man emot? Tanken på att barnen inte mår bra och att jag verkligen inte vill att vi ska leva såhär i många år framöver är det enda jag har, men jag är väldigt medveten om hur svag han gjort mej. Bara för att kunna "ta tillbaka" mej när han vill. Känns som om jag håller på att gå sönder... =(

 

[Tweety1985A]

Sv: Stanna eller gå?

Blir nog lugnare om jag INTE har med någon. Har tidigare bett hans far om hjälp, för att jag vet att han kan hålla honom i kragen (och han har erbjudit sin hjälp) , men det har blivit ett jävla liv, för han anser att jag är respektlös som drar in någon annan. Så det går nog lugnare till om jag är ensam med honom.

 

[AgentCarter]

Sv: Stanna eller gå?

Du kan inte säga att du vill att all kontakt framöver sker skriftligt och ta hjälp av en opartisk person vid hämtning lämning?

 

[Monstermom]

Sv: Stanna eller gå?

Jo, jag är bara så jävla rädd för att falla tillbaka igen. Han kan verkligen konsten att va världens gulligaste, i vet precis hur han ska snärja mej. Jag måste ju ha kontakt med honom pga tösen, annars hade det enklaste varit att be honom dra åt helvete. Jag har ju fått nog innan, men sen visar han sin bra sida och jag veknar, älskar ju honom så, å han får alltid mej att tro att jag överreagerar (fast jag har ju det svart på vitt nu, det ÄR psykisk misshandel å jag varken överreagerar eller gör fel) Jag har verkligen bestämt mej, men jag måste känna att beslutet är stabilt, jag får verkligen inte ändra mej igen sen. Hur står man emot? Tanken på att barnen inte mår bra och att jag verkligen inte vill att vi ska leva såhär i många år framöver är det enda jag har, men jag är väldigt medveten om hur svag han gjort mej. Bara för att kunna "ta tillbaka" mej när han vill. Känns som om jag håller på att gå sönder... =(

Förutom att hålla barnens bästa i första rummet (han är verkligen inte bra för dem!) tror jag du själv redan rört vid ett annat viktigt "knep": du kallar det ett beroende. Hantera det så. Ta en dag i taget, kom ihåg att det är svårast i början, fokusera på de saker du lyckas med (känn igen och peppa dig själv i situationer där du vet att det finns/fanns risk att du skulle trilla dit igen), tillåt dig själv att känna att det är jobbigt även fast du vet att han inte är något att längta efter, och se inte så långt framåt när du kämpar med den värsta "abstinensen"... Vanligt är också att någon i en situation liknande din känner sig isolerad, minns inte om det är något du tagit upp i tråden? Som regel är det i så fall en konstruktion han skapat i ert osunda förhållande, dina gamla vänner och stöd finns där fortfarande om du bara vågar ta kontakt med dem igen! Det är viktigt för dig att göra världen större för dig själv igen, så han inte tar så väldigt stor plats överallt omkring dig! Det är ju som du säger, att du inte kan bli helt fri från honom eftersom ni har barn ihop, men du kan minimera honom - gör det.

Jag tror också du skulle kunna få värdefullt stöd hos någon av de organisationer som hjälper kvinnor i liknande situation som du. Var inte rädd för att söka kontakt, de finns där för dig!

 

[athena_arabians]

Sv: Stanna eller gå?

Skit samma vad han anser, det är ju er säkerhet vi pratar om! Jag förstår och det är vettigt att du inte vill eskalera situationen men vi har läst i tidningarna för många gånger om kvinnor som råkat illa ut vid tillfället när de säger till sitt ex att de lämnar honom.

Snälla, ha någon beredd i telefonen eller utanför lägenheten iaf!

 

[Monstermom]

Sv: Stanna eller gå?

Blir nog lugnare om jag INTE har med någon. Har tidigare bett hans far om hjälp, för att jag vet att han kan hålla honom i kragen (och han har erbjudit sin hjälp) , men det har blivit ett jävla liv, för han anser att jag är respektlös som drar in någon annan. Så det går nog lugnare till om jag är ensam med honom.

Anledningen att du får tips om att ha någon annan med dig är att vi (talar såklart inte för alla här, men jag uppfattar det i alla fall som att vi är några stycken i tråden) är oroliga för att han ska gå från psykisk till fysisk misshandel om han fattar att du nu verkligen lämnar honom. Vi känner honom såklart inte som du gör, men å andra sidan ser du honom inte helt klart heller. Jag tror det är en risk du behöver vara medveten om...

 

[athena_arabians]

Sv: Stanna eller gå?

Anledningen att du får tips om att ha någon annan med dig är att vi (talar såklart inte för alla här, men jag uppfattar det i alla fall som att vi är några stycken i tråden) är oroliga för att han ska gå från psykisk till fysisk misshandel om han fattar att du nu verkligen lämnar honom. Vi känner honom såklart inte som du gör, men å andra sidan ser du honom inte helt klart heller. Jag tror det är en risk du behöver vara medveten om...

Word!

 

[Monstermom]

Sv: Stanna eller gå?

Snälla, ha någon beredd i telefonen eller utanför lägenheten iaf!

Mycket bra tips, hon kan ha telefonen på i fickan och någon som väntar i bilen...

 

[lil-sis]

Sv: Stanna eller gå?

Nej. Det är inte värt det med en sådan strulputte. Aldrig.

 

[Samba]

Sv: Stanna eller gå?

Men stopp nu! Du älskar inte den här mannen! Du älskar den man som du önskar att han var. Det är en himla skillnad. En man som ger dig ångest och som skadar dina barn älskar du inte.

 

[Tweety1985A]

Sv: Stanna eller gå?

Ja jag älskar nog den han var i början... Jag älskar hans mjuka fina jag, den som får mej att glömma att han har en fruktansvärd sida oxå. Men hjärtat inbillar sej att jag älskar honom nu med. Å tycker synd om honom för att jag lämnar honom. Inser ju att hjärnan måste vara förvriden där nånstans. Men jag vill ju bara ta hand om honom, dra fingrarna genom hans hår o trösta honom.... Ska verkligen inte, men känslan finns. Hur FAN kan den finnas där efter allt han gjort? PÅ nåt sätt inbillar jag mej att det varit lättare att gå om han verkligen slagit mej, antar att det bara är en undanflykt. Men psykisk misshandel känns så luddigt... Jag är en konkret människa. O uppenbarligen otroligt naiv =(

 

[Monstermom]

Sv: Stanna eller gå?

PÅ nåt sätt inbillar jag mej att det varit lättare att gå om han verkligen slagit mej

Det tror många... Men så blir de slagna och sitter där och tänker - precis som du! - att han är ju så snäll egentligen, och om de bara inte gjort vad det nu var som gjorde honom arg så hade det aldrig hänt, alla förhållanden har ju sina problem och man är två om att bråka, osv... Grejen med fysisk misshandel är att det oftast följer efter en "träningsperiod" med den typ av psykisk misshandel du upplevt! Först lär sig den misshandlade parten att reagera fel, sen får hen stryk. Du har redan lärt dig reagera fel! Du behöver komma därifrån, och se till att hålla dig trygg och läka (psykiskt, hoppas vi på).

 

[Lovisaleonora]

Sv: Stanna eller gå?

Du har gått på hans snack, köpt det med hull och hår. Delar av dig tror på fullt allvar att han har rätt. Att det ÄR ditt fel att han blir så här. Att det inte har med honom att göra, att det är DIG det är fel på. Att om du inte hade varit fel, hade han varit den gulliga killen hela tiden. Och det är inte sant. Det är en lögn. Han ljuger för dig, och han gör det så bra att du tror honom.

Människor som gör det han gör med och mot dig, är proffs på att manipulera. Det är vad han gör - han manipulerar dig. Han spelar på dig som ett stränginstrument. Och du följer så fint i dansen. Klart han vill behålla dig, han har ju uppfostrat dig perfekt. Vad ska han nu göra, när han inte har någon att styra, äga, regera?

Det är inte kärlek. Det är makt. Och det är motsatsen till kärlek. Vill du att du och barnen ska vara dörrmatta till en manipulativ misshandlare som förstör era liv?

Den gulliga mannen du ser, finns inte. Han är en del av spelet, för att få sin makt fullkomlig. För att kunna styra dig. Det är inte en del av den han är, det är en del av det han vill.

 

[Tweety1985A]

Sv: Stanna eller gå?

Usch, det där kändes läskigt.. Det är ju precis så jag tänker... Tänker ofta efter en konflikt att "vafan gjorde jag så för, jag vet ju att det triggar honom. Tänk så bra det hade varit om jag inte gjort det". Han säger ju alltid att det är jag som gör honom arg, o jag har ju uppenbarligen börjat tänka så oxå. Men jag vill nånstans inom mej inte tro att han är elak, jag vill tro att han är snäll men pga sitt förflutna (han har, lixom jag, haft en tuff uppväxt) har han spärrar som gör att han inte funkar i vissa situationer. Jag KAN bara INTE tro att han menar att vara elak. Men jag inser ju att det nog nånstans är så, inte att han är elak kanske, men att han menar att göra mej otrygg och svag. Men har svårt för att förstå det.

 

[Tweety1985A]

Sv: Stanna eller gå?

Tack, jag behöver höra det där, även om det svider... =( Tanken på att ha blivit så genomlurad gör ont. Han har ju sagt att han älskar mej, att jag är hans stora kärlek. I början visade han upp mej stolt för alla, rörde vid mej så fort han fick en chans även ute bland folk. Sen tonades det ner, och när jag ifrågasatte menade han på att han slutat för att han kände att jag krävde att han skulle vara gullig, och det mådde han dåligt av. Nu blir han tvärarg om jag så mkt som rör honom när vi är bland folk. Jag SER ju e.g att han spelat mej... Men jag har svårt att tro det. Han var underbar våra första månader ihop, av den mannen ser jag inte mkt nu... Bara när han vill ha mej tillbaka eller när jag spelat lite för ointresserad (försökt i vissa läge skydda mej själv genom att inte ta nån kontakt, låta honom jobba lite)

 

[Tassetass]

Sv: Stanna eller gå?

Jag KAN bara INTE tro att han menar att vara elak.

Vet du, det spelar ingen roll om han menar att vara elak eller inte. Du blir inte mindre förstörd för att han inte menar att vara elak, era barn blir inte mindre förstörda för att han inte menar att vara elak. Han ÄR elak, inga bristande avsikter eller insikter eller jobbiga uppväxter kan rättfärdiga det.

Man beter sig inte som han gör, oavsett avsikt eller insikt, så enkelt är det.