Ja - plus en på detta! Jag blev tvungen att köpa fler underkläder, så att jag har så pass många att jag på egen hand kan skrapa ihop till en full tvättmaskin...Jag tycker tvätt kräver en del planering också. Man behöver liksom ha tillräckligt mycket av de kläderna man använder för att samla ihop till en hyfsat full maskin om det känns viktigt för en. Men samtidigt också väldigt överskådligt i alla fall för min del som inte behöver någon variation i kläder men kläder för flera olika användningar.
Annars så är mina personliga reflektioner att jag trodde att man alltid skulle kunna "köpa sig hjälp", dvs anlita yrkesfolk, om man behövde hjälp med nåt, men det har visat sig vara mycket svårare än jag trodde (ingen har tid eller lust att åta sig mina uppdrag). Så jag har fått utbilda mig själv i många saker och lära mig fixa på egen hand. Jag upplever också att jag inte blir tagen på lika stort allvar bland hantverkare mfl när jag är ensam, jämfört med när jag hade en man brevid. Jag trodde att jag regelbundet skulle åka de ca 20 milen till mina vänner för att fortsätta umgås med dem, men när jag flyttade så pass långt bort så har jag förlorat de flesta, och även om jag säger att jag kan komma för att ses verkar många känna sig obekväma med att jag åker så långt så det blir aldrig av. Jag upplever också att omgivningen tycker att jag är jättekonstig som gör saker på egen hand - bor i ett eget hus långt ute på landet, går på bio, konserter, semesterresor, mm helt själv, för många verkar tycka att "så gör man inte" eller att jag är patetisk (men jag vägrar att försöka följa nån slags "frånskild-äldre-kvinna-mall" bara för att man "ska"!). Och jag har fortfarande 4½ år efter skilsmässan inte lärt mig trivas med eller ens hantera ensamheten.