Min kompis tycker jag är "naiv".

Vi har stora problem med att få till vettiga middagar de gånger barnen har aktiviteter vid kl 18, i det närmaste omöjligt.
 
  • Gilla
Reactions: Ray
@Ray Köttfärssås som är klar på 20 minuter är ju långt ifrån den godaste. Och med barn runt mig, tar även den mer än 20 minuter, så att säga.
Men då är det ett val man gör, att laga så god mat att man inte hinner annat. Det gör jag aldrig själv, det är inte värt tiden. Bra och nyttig mat kan man äta ändå.

En timmes läggning tror jag inte är standard för alla, byta om och borsta tänder kan visserligen ta tid men sen lägger sig barnet och man läser en bok. Jsg har jobbat som barnvakt åt många barn och det har aldrig tagit mer än 30 min.

Sen är man två som Equilina säger, en kan laga middag och en natta.

Och en timmes resväg till stall i Sthlm är låååångt. Det tar det mig om jag ska igenom hela stan ut på andra sidan drygt fyra mil bort till min unghäst. Håller man sig på sin sida räcker 30 ofta mer än nog.
 
Fast hallå, har vi inte kommit lite väl långt in på stickspår när det börjar diskuteras hur länge köttfärssåsen behöver puttra ;)?

Att folk lever sina liv olika, har olika arbetstider, intressen och prioriteringar är väl självklart. Ganska många hästägare har barn och sätten man får i hop vardagen med dessa två delar av livet varierar. Det är väl liksom bara att konstatera att man både har olika förutsättningar (deltid/ heltidsjobb, medryttare eller ej, stall hemma/ inackordering, lång/kort resväg etc, etc, etc) och olika prioriteringar?
 
@LadyCovergirl när lagar du mat och äter?

Jag tror att jag skrev med det någonstans. Oavsett så ingår det i hemmapyssel. Dock lagar vi inte alltid mat alla jobbdagar. Däremot alltid på fridagar och då ofta dubbel sats. Det gör att vi många dagar inte behöver göra annat än värma maten och kanske koka något tillbehör och fixa lite fräscha grönsaker.
Det går liksom inte åt så himla mycket mat på en vuxen och en 3,5-åring, trots att vi äter rätt mycket :)
 
Jovisst, @ako . Men det hindrar ju inte att förutsättningarna är intressanta att diskutera. Bara en sån sak som att ettåringen i en bärsele ssnart är en sexåring. Villhen fortfarande mocka varje dag då?

För mig är bilden av barnen främmande. Inte maten, egentligen, inte hästarna. Men dessa smidiga barn.
 
Intressant! Nu har ju jag iofs två barn, men det är flera ställen ert schema skulle spricka för min del:

*Sova max 5,5 timmar per natt - fungerar enstaka nätter, sen blir jag för trött och därmed ineffektiv på jobbet, vilket gör att jag måste börja lägga in mer övertid för att hinna allt.
*Hämta på dagis 16:30, och sedan vara ombytt och på väg hemifrån redan 16:45. Hämtar jag 16:30 så har vi normalt inte ens tagit oss från dagis 16:45, då håller jag fortfarande på att leta upp kläder som försvunnit under dagen på dagis och klä på motsträviga och tramsiga barn... När barnen kommer hem är de hungriga, behöver gå på toa/byta blöja, och byta kläder om vi ska åka nånstans, eftersom dagiskläderna är genomskitiga. Inte en chans att vända hemma på 5 minuter.
*Likadant 15 minuter från föreslagen nattning tills att barnet sover - efter 15 minuter har möjligen barnen fått på sig pyjamas. Har det bara tagit 15 minuter så betyder det att vi gjort det med tvång, mot barnens vilja, och även om barnen har pyjamasar ligger åtminstone en på golvet och skriker och kommer inte somna på minst 40 min-1 timme.

Jag börjar i stort sett aldrig tidigt två dagar i rad. Dagen efter börjar jag kanske 8.30 eller 10.15 eller som idag inte alls. Så sömnmängden är för min del inget problem alls.
Dottern brukar vara mycket smidig att hämta. På med jacka och stövlar och sen säga hej då till kompisarna tar inte särskilt lång tid. Så skitig att kläderna inte duger i stallet har hon sällan varit. Nu på "vintern" är det ännu enklare eftersom det inför stallet enbart behöver bytas jacka/overall samt stövlar/kängor. Gå på toa tar inte mer än ett par minuter.
Gällande läggning så är den oftast väldigt smidig, för oss båda. Vi har lätt för att somna och sover bra.

Kanske har jag haft tur och fått ett väldigt smidigt barn. Men de få barn jag träffar annars verkar inte vara mycket värre. Det finns ett par barn till i stallet och de brukar göra samma saker där, typ sopa, klappa hund eller fylla på höpåsar.
 
@LadyCovergirl Ditt mycket intressanta inlägg bekräftar ju snarast @mabuses tes om hästmänniskors lätthanterliga barn. Inget av mina hade det funkat att bara gå hem och vända efter dagis och inget av dem har någonsin somnat på en kvart efter att man sagt åt dem att byta till pyjamas. Det går minst en timme vid varje sådant aktivitetsbyte, med de barn jag är van vid.

En timme för att lägga barnet? Det har jag nog aldrig varit med om annat än när dottern var bebis.
 
Jag undrar var papporna finns i allt detta? Här är det inte ovanligt att maken lagar mat medan jag städar (mitt-i-veckan-städ, städar ordentligt gör vi på helger när det är ljust), fixar med tvätt, leker med barnet och/eller mockar. Plockar undan leksaker gör naturligtvis barnet själv!

I vårt fall så är jag ensamstående med dottern boende här varannan vecka. Hur hennes veckor ser ut i detalj när hon är hos sin pappa vet jag inte riktigt förutom att det där inte ingår något hästpyssel.
När vi bodde tillsammans så hade jag och pappan delat upp matlagningen så att vi hade varannan dag. Han brukade städa. Jag brukade handla. Tvätta gjorde den som såg att det var dags.
 
@Ray Köttfärssås som är klar på 20 minuter är ju långt ifrån den godaste. Och med barn runt mig, tar även den mer än 20 minuter, så att säga.

I aktiv tid tar i mitt fall inte köttfärssåsen mycket längre tid. Däremot får den gärna stå och puttra men under tiden såsen puttrar kan vi duscha, rita, läsa en bok eller något annat.
 
  • Gilla
Reactions: Ray
Jovisst, @ako . Men det hindrar ju inte att förutsättningarna är intressanta att diskutera. Bara en sån sak som att ettåringen i en bärsele ssnart är en sexåring. Villhen fortfarande mocka varje dag då?

För mig är bilden av barnen främmande. Inte maten, egentligen, inte hästarna. Men dessa smidiga barn.

Vad det gäller smidiga barn håller jag med! Men tydligen finns de, även fast de inte är mina. Jag har T ex en kompis som fick en smidig först och inte alls kunde förstå att jag inte hade möjlighet att t ex dricka kaffe i lugn o ro medan barnet grävde i sandlådan (jag jagade i stället mitt barn så att han inte skulle försvinna bort vid horisonten ;-)). Sen fick de barn nr 2 (samma kön som ettan btw) som var helvild, och då först började kompisen inse att jag kanske inte bara var slapp och inte hade uppfostrat min unge ;)... Deras etta hade med lätthet kunnat vara ett av de barn som nämns i tråden.

Och vad det gäller barn i bärsele resp större så förändras ju livet hela tiden, man får anpassa sig o göra det som passar just då, liksom. Och visst kan väl en sexåring följa med till stallet någon gång oxå (dock inte flera ggr i veckan om hen inte själv är hästintresserad o vill förstås) för att få i hop vardagen, lika mycket som att hen kanske får följa med o handla eller gå en sväng med hunden ibland - helt enkelt sånt som ingår i det som ska göras.
 
Vad det gäller smidiga barn håller jag med! Men tydligen finns de, även fast de inte är mina. Jag har T ex en kompis som fick en smidig först och inte alls kunde förstå att jag inte hade möjlighet att t ex dricka kaffe i lugn o ro medan barnet grävde i sandlådan (jag jagade i stället mitt barn så att han inte skulle försvinna bort vid horisonten ;-)). Sen fick de barn nr 2 (samma kön som ettan btw) som var helvild, och då först började kompisen inse att jag kanske inte bara var slapp och inte hade uppfostrat min unge ;)... Deras etta hade med lätthet kunnat vara ett av de barn som nämns i tråden.

Och vad det gäller barn i bärsele resp större så förändras ju livet hela tiden, man får anpassa sig o göra det som passar just då, liksom. Och visst kan väl en sexåring följa med till stallet någon gång oxå (dock inte flera ggr i veckan om hen inte själv är hästintresserad o vill förstås) för att få i hop vardagen, lika mycket som att hen kanske får följa med o handla eller gå en sväng med hunden ibland - helt enkelt sånt som ingår i det som ska göras.
Just det där inser jag med kan hända :D vilken omställning om man får en unge man inte kan lämna i sandlådan när man snabbt springer på toa eller som inte tillåter att man dricker kaffe på altanen utan att det bär iväg någonstans eller att barnen slår ihjäl varandra innan man är tillbaka. Vi har ju haft tur med vår första. Sen får vi se vad det blir av henne om ett par år, idag anpassar jag ju det jag kan efter rådande förhållanden. Sen kan ju sambon lämna mig i morgon och då står man ju i ett helt annat läge vad gäller allt. Inte en möjlighet att jobbet funkar då t.ex och då har vi ett annat ekonomiskt läge, behöver flytta osvosv.
 
Konstigt hur olika det kan vara, och hur man upplever det.
Kan tillägga att jag har varit ensamstående ett ganska bra tag men ser inga problem i att hinna med det jag vill, har alltid arbetat heltid och har ca 5 mil till jobbet enkel resa.
Klart det blir lite mindre ridning vintertid när det är mörkt och halt. Men att jämföra mitt och andra hästmänniskors barn med en katt... den köper jag inte..Bara för att jag och min 5-åring kanske hittar på lekar i stallet istället för inomhus så är jag någon övernaturlig varelse med för mycket energi än vad som är rättvist? Men jag kan erkänna att när vi är klara med stall så vill hon gärna titta på en film medans jag lagar maten (om det är här kattjämförelsen kommer in). Sedan är det sovdags för barn runt 18.30 -19.00 och efter det så hinner jag fixa tvätten städa undan och se en stund på tv:n om jag vill. Sommartid så går jag oftast ut igen och tar en ridtur medans sambon är inne.

Men då måste du ju hämta barnen väldigt tidigt? Jag har 6 mil till jobbet och det betyder att jag hinner hämta barn på dagis 17-17:30, handla till 18, middag runt 18:30 läggdags för barn 19 och förlorar oftast mer än en timmas flex den dagen. Den dag jag inte hämtar kan jag rida (flera gånger i arbetsveckan ibland men inte ofta då skulle familjen aldrig se mig.) men då är medisarna på total helpension som innebär att de kan skrittas om man inte rider. Sedan vet jag ju att andra kan lämna småbarn i stallet medan de rider bara någon är där och fixar med en annan häst och ser till att de inte kryper under hästarna, men A går inte att lämna så.

Vi hinner ju rita och pyssla och laga mat tillsammans, men jag skulle inte hinna fixa ett stall och rida och sedan laga middag. Iofs kanske jag skulle hinna fixa stallet innan middag om det var hemma och rida efter middag, om jag kunde lämna barnet att sova ensamt, det vore väl iofs nära.
 
Just det där inser jag med kan hända :D vilken omställning om man får en unge man inte kan lämna i sandlådan när man snabbt springer på toa eller som inte tillåter att man dricker kaffe på altanen utan att det bär iväg någonstans eller att barnen slår ihjäl varandra innan man är tillbaka. Vi har ju haft tur med vår första. Sen får vi se vad det blir av henne om ett par år, idag anpassar jag ju det jag kan efter rådande förhållanden. Sen kan ju sambon lämna mig i morgon och då står man ju i ett helt annat läge vad gäller allt. Inte en möjlighet att jobbet funkar då t.ex och då har vi ett annat ekonomiskt läge, behöver flytta osvosv.
Ja det är olika det där! Vårt andra barn är mycket mer följsamt när man är ute etc, och vad trean tänker hitta på återstår att se då han ju bara är 7 månader o inte ens mobil ännu... Stora killen, nu 6 år, började lyssna i alla fall lite o inte bara dra i väg hej vilt vid ca 3 års ålder o just den situationen har vi aldrig haft med nr 2, även om hon hittar på en hel del annat bus ;)...
 
Ja det är olika det där! Vårt andra barn är mycket mer följsamt när man är ute etc, och vad trean tänker hitta på återstår att se då han ju bara är 7 månader o inte ens mobil ännu... Stora killen, nu 6 år, började lyssna i alla fall lite o inte bara dra i väg hej vilt vid ca 3 års ålder o just den situationen har vi aldrig haft med nr 2, även om hon hittar på en hel del annat bus ;)...
Jo absolut. Man får hålla sig i lite för att inte slå sig för bröstet. Till viss del påverkar vi säkert (stressad individ blir säkert inte mindre stressad om föräldrarna är stressade t.ex) men som sagt är det nog mer personlighet än påverkan utifrån.
 
Nu har inte vi lyckats få till det alls än men tanken är att sambon också kommer gå ner i tid, han jobbade massor när de tre vuxna barnen var små och ångrar det nu.

Det som kommer få stryka på foten är sömn och tid med sambon i vaket tillstånd.

Tanken än så länge är att aktivera hästarna 2-3 vardagar innan dagishämtning. Sambo lämnar och jag hämtar och om de inte ändrar tider på dagis fungerar det. Eller något annat sånt händer :)
Men jag kan bara planera utifrån de förutsättningar som finns nu. Och ändra när det behövs.
 
Okej, vanlig dag här då.
Två vuxna heltidsarbetande och en 4-åring, bor på gård med tre hästar hemma (och två på andra ställen men de träffar jag nästan bara på helger), knappt 20 min enkel resa till jobbet och dagis på vägen dit. Samåker 3-4 dagar/v med maken. Ibland mockar jag eller rider en häst innan jobbet men detta är inte en sådan dag.

6.45 Går upp och gör mig i ordning, byter täcken,släpper ut hästar, fodrar ute, tar fram kläder till barnet,. Maken går upp 15-20 min senare och tar då upp dottern och hjälpa henne att bli klar.
07.30 Avfärd hemifrån, lämnar på dagis.
08.00 Framme på jobbet, äter frukost, 30 min lunch.
16.45 Hemfärd samt hämtning på dagis. Barnets saker ligger i barnets låda, enstaka tillfällen får vi leta i torkskåp eller så.
17.15 Hemma. Fodrar i hagen. (Barnet är allt som oftast pigg, glad och medgörlig när vi kommer hem).
17.15-18.00-18.30 En lagar mat och en pysslar med hem och barn, går ibland ut och mockar med dottern.
Ca 19 har vi oftast ätit och plockat undan. Brukar ta det lugnt en stund innan jag går ut och spendera tid med dottern. Maken jobbar med sitt företag (utöver jobbet).
Ca 19.30-20 går ut och mockar och rider 1-2 hästar. Maken sköter läggning vid 21, det innefattar nämna att det snart är dags (barnet börjar avsluta det hon gör och plocka undan. Saker kan få stå kvar framme om hon byggt upp något särskilt), byta om, borsta tänder samt göra välling och läsa eller något under tiden hon dricker den, sedan läggs hon i sängen och somnar efter 5-30 min vanligtvis, maken sitter då i rummet bredvid med öppen dörr och jobbar. Allt som allt tar läggningen 15-20 min från undanplock till ligger i sängen. Rider jag 2 vilket är det vanliga är jag inne strax efter 22-22.30. Höpåsar packar jag på söndagar så de räcker för veckan så mockningen går snabbt, lättarbetat stall. Har maken mycket med sitt så tar jag längre tid på mig i stallet.
~22 in och duschar, gör något ihop fram till läggdags.

Två kvällar i veckan rider jag inte, tar antingen en på morgonen eller låter bli helt.
 
Som många andra redan varit inne på tror jag det till stor del handlar om mellantider/restider , hur man är som person, samt förutsättningar.

Nu kan jag inte svara för hur det går när jag börjat jobba heltid eftersom jag just nu är föräldraledig, börjar jobba halvtid på måndag. Men kan ju berätta hur vi tänkt lösa det till hösten när jag jobbar mer och såsom vi gjort de dagarna jag jobbat nu under föräldraledigheten.

Två barn, en är tre år och en är sju månader.

För det första har vi hästarna (två stycken) hemma på lösdrift, vi försöker optimera varje stallskötseldel så den blir minimal. Den vardagliga stall o hästskötseln med visitering, kraftfoderfodring, grovfoderhantering, mockning, vattenkoll tar 15-30 minuter per dag. Får grovfodret hemkört på hösten och sambon flyttar fram en bal i veckan åt mig.
Till sommaren planeras ridbana för att kunna rida eller motionera häst vettigt även kvällstid.
Jag har inga tävlingsambitioner utan det är vanliga hobbyhästar på hobbynivå.
En vanlig ridtur inkl borstning tar 1-2 timmar, oftast 1,5h.

Det tar tio minuter att åka till dagis, och från dagis till jobbet 15-20 minuter, från jobbet hem tar det 10 min.
Vi har medvetet köpt det här huset pga dess mycket praktiska läge och möjlighet att bygga stall och inneha häst. Nu råkar huset även vara ganska litet och det har inneburit att städning inte tar lika lång stund som i ett stort hus. Vi har inga krav på pedantskött hem men det ska vara dammsuget och ordning och reda.

Vi brukar ofta laga storkok som ger flera matlådor att ta upp andra dagar och värma på. Grytor, soppor, gratänger och annat som sköter sig självt gör vi ofta. Vi handlar en gång i veckan. Köttfärssåsen får gärna ta tjugo minuter på sig bara den är god, dvs ingen av oss har ambitionen att laga långlagad helgmat varje vardag :D

Sen har vi sån tur att sambon har ett schema som möjliggör att barnen kommer vara på dagis 7.30-16 var fjärde vecka och de andra veckorna 7.30- 12-14.00 beroende på dag.

6.30 Vakna, frukost.
7.15 Åka dagis
7.30 Lämna dagis åka mot jobb
8.00 - 16.30 Jobb
(sambon har under tiden hämtat på dagis)
17.00-19.00 Äta middag (sambon lagar middag innan jag kommer hem) och familjetid (här kan även sambon få egentid om han ej jobbar natt eftersom han umgåtts med barnen tidigare under dagen).
19-20.00 Lägga barn. Dottern är knepig och kan ta flera timmar ibland, men är vi båda hemma får den föräldern som ej ska ha egentid ta hand om henne. Hon brukar även vakna under natten.
20- ca 22.00 Ta hand om hästarna, rida. (När sambon jobbar natt blir det ingen ridning under veckodagarna om jag inte har barnvakt).
22- Duscha, varva, ner, sova.

Som läget är nu ser jag inte att det inte skulle fungera, men jag är inte sämre än att jag kan inse att det inte gör det och då får vi revidera planen på något sätt. Kanske genom att jag ta ut 25%FL under ett par år, minska hästantalet, ta in medryttare eller som sista åtgärd, sälja hästarna.
 
Jo absolut. Man får hålla sig i lite för att inte slå sig för bröstet. Till viss del påverkar vi säkert (stressad individ blir säkert inte mindre stressad om föräldrarna är stressade t.ex) men som sagt är det nog mer personlighet än påverkan utifrån.
Just eftersom syskon kan bli så olika så spelar nog individen ganska stor roll. Vårt första barn är ju väldigt frimodig- därav att han glatt sprang i från oss- han var nyfiken o hade inte en tanke på att det kunde finnas faror, och han är även i dag en väldigt obekymrad individ. Tvåan är T ex lite mer avvaktande mot nya människor och vill gärna ha oss nära på okänd mark. Ettan är ju nu så stor att han förnuftsmässigt fattar att vissa saker är farliga och olämpliga, o är nu lika lätt som vilket annat barn som helst i samma ålder att ha med sig.

Men lite häftigt är det att de är så olika redan från start!
 
Och själv konstaterar jag när jag läser om er som de flesta dagar i veckan rider mm till framåt tio, halv elva på kvällen att jag är väldigt nöjd med min lösning med inackordering vid ridhus på kort avstånd från hemmet samt medryttare 4 dagar i veckan är lyckad för vår familj o passar oss bra :-). Ett par kvällar (hemma mellan 19 o 21) o en lite längre stund på söndagar känns lagom o stressfritt o passar mig.
 
  • Gilla
Reactions: Ray

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Dagbok Okej, på senaste har jag och mina kompisar börjat släppa att gå på ”random” fester asså hemmafester hos folk man känner till runt om i...
Svar
3
· Visningar
959
Senast: Otherside
·
Hästmänniskan Fy vilken jobbig sits jag har satt mig i. För två år sedan köpte jag en unghäst då min andra häst var skadad och det verkade inte som...
Svar
16
· Visningar
2 172
Foder & Strö Hej! Nu behöver jag lite input från er. Det är lång läsning och jag förstår om ni inte orkar läsa 😅 Jag vill vara tydlig från början med...
2
Svar
21
· Visningar
2 748
Övr. Hund Jag känner mig helt knäckt och behöver input, om så bara av främmande människor på nätet... För att försöka göra en lång historia kort...
3 4 5
Svar
91
· Visningar
11 426
Senast: Hermelin
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp