Efter middagen är klockan hos oss åtta. Jag har en timmes enkel resa till stallet. Jag tvivlar ärligt talat på att det är särskilt många som är i stallet 21-23 på kvällarna.
Morgonen är ju inte precis 1,5-2 lugna timmar, utan snarare en halvtimme som är lugn. När två barn ska upp och till dagis är det inte lugnt, och sen tar det ju en stund att åka till jobbet också. Men visst, 30 minuter i lugn och ro har man. Det är trevligt.
Matlagningen tar en timme, för att man får räkna med avbrott för barnen, eller att de är med i köket vilket gör att det tar längre tid. Ska det vara någorlunda vettig mat man ställer på bordet, så tar den ju lite tid att laga dessutom. En timme från det att man går in i köket tills maten står på bordet (alltså inklusive fixa köket efteråt och duka) tycker jag är rätt normalt, om man inte ska äta nödmat typ pasta och korv. Stunden för middagen är antingen hushållsarbete eller barnpassning, vet inte om det är så lyxigt?
Att ha någon tid på dygnet som inte är antingen hushållsarbete, resor, jobb eller barnpassning är tyvärr nödvändigt för oss, vet inte om jag skulle kalla det ensamtid så mycket som avkopplingstid, tid då man inte behöver prestera. Jag pallar inte att vara igång oavbrutet tyvärr, jag blir trött till slut, och behöver vila.