Mera dejting del.2

[Petruska]

Annars är det ju som om man inte bryr sig överhuvudtaget, och då kanske man verkligen borde fundera på om man dejtar rätt kille?!

Vilket underligt resonemang.

"Rätt kille" borde väl i så fall vara en som man blir lugn och glad av, och som det är lätt att säga vad man tänker och känner till.

Känner man sig orolig, lite svartsjuk eller känner en vilja att lite kontrollera killen eller få veta varje steg han tar och allt om hans umgänge, ja, då skulle jag säga att risken är stor att man är fel ute.

 

[Mona]

Javisst, @Petruska . Vi säger väl att tott är en hysterisk, bindgalen svartsjukebitch. För husfridens skull.

 

[mandalaki]

Javisst, @Petruska . Vi säger väl att tott är en hysterisk, bindgalen svartsjukebitch. För husfridens skull.

Fast det är ju ditt resonemang hon invänder mot.

 

[Petruska]

Javisst, @Petruska . Vi säger väl att tott är en hysterisk, bindgalen svartsjukebitch. För husfridens skull.

Jag skrev ingenting om tott. Jag resonerade kring det du skrev.

 

[Petruska]

Förresten, @Mona, varför svarar du mig så bitskt?

 

[TygerTyger]

Hej o hå. Här går det framåt. Träffade en riktigt trevlig kille på HP här om dagen och ikväll satt vi i chattade i 3 h (igår chattade vi också ett bra tag). Sen tog mitt internet liksom slut och jag blev utkastad. Får fixa till det till imorgon. Min datorvana och kapacitet är inte nätdejting säkrad inser jag.

Vet inte om han är långtidsmaterial, men absolut korttids.

Funderar på att föreslå att träffas. Är det kanske för tidigt?

Föreslå det du! Jag tror verkligen på att träffas tidigt för att undvika luftslott.

 

[Dessy]

Fy bubblan vad jag inte tycker om det här!!! Jag vill ringa till han jag träffade i måndags för att prata om nästa träff, men jag törs inte!!! Vi ska försöka ses någon kväll till veckan, någonstans. Då han ska jobba så tänker jag att det mest praktiska är om han inte behöver köra allt för långt medan jag som är "ledig" kan köra en längre sträcka. Jag har hittat några platser att besöka, men det är ju enklare att hitta fler förslag om jag vet hur långt han tycker är rimligt att köra.

Jag vill inte ta det på sms(, men snart kanske jag slänger iväg ett ändå).
Varför har jag så stort problem med att ringa samtalet då? Jo, jag är påverkad av gamla vanor helt enkelt. Jag vet att han har mycket att göra och är upptagen mest hela helgen så då vill jag inte ringa och störa. Jag försöker alltså anpassa mig till han på samma sätt som i de destruktiva förhållandena. Förnuftet säger dock att han behöver ju inte svara om han inte har tid, så därför kan jag faktiskt visst ringa honom. Det är ju inte som om han har förbjudit mig att ringa, men ändå så kommer den där känslan krypandes, att jag stör...

Nåja, jag är ju iaf medveten om vad jag tänker och varför och det är ju alltid något positivt. Eller så är jag ute och cyklar men försöker övertyga mig om att jag har gjort framsteg...

 

[monster1]

Fy bubblan vad jag inte tycker om det här!!! Jag vill ringa till han jag träffade i måndags för att prata om nästa träff, men jag törs inte!!! Vi ska försöka ses någon kväll till veckan, någonstans. Då han ska jobba så tänker jag att det mest praktiska är om han inte behöver köra allt för långt medan jag som är "ledig" kan köra en längre sträcka. Jag har hittat några platser att besöka, men det är ju enklare att hitta fler förslag om jag vet hur långt han tycker är rimligt att köra.

Jag vill inte ta det på sms(, men snart kanske jag slänger iväg ett ändå).
Varför har jag så stort problem med att ringa samtalet då? Jo, jag är påverkad av gamla vanor helt enkelt. Jag vet att han har mycket att göra och är upptagen mest hela helgen så då vill jag inte ringa och störa. Jag försöker alltså anpassa mig till han på samma sätt som i de destruktiva förhållandena. Förnuftet säger dock att han behöver ju inte svara om han inte har tid, så därför kan jag faktiskt visst ringa honom. Det är ju inte som om han har förbjudit mig att ringa, men ändå så kommer den där känslan krypandes, att jag stör...

Nåja, jag är ju iaf medveten om vad jag tänker och varför och det är ju alltid något positivt. Eller så är jag ute och cyklar men försöker övertyga mig om att jag har gjort framsteg...

Ja men precis, han blir säkert till och med glad att du ringer för han vill ju träffa dig igen !

 

[tott]

Fy bubblan vad jag inte tycker om det här!!! Jag vill ringa till han jag träffade i måndags för att prata om nästa träff, men jag törs inte!!! Vi ska försöka ses någon kväll till veckan, någonstans. Då han ska jobba så tänker jag att det mest praktiska är om han inte behöver köra allt för långt medan jag som är "ledig" kan köra en längre sträcka. Jag har hittat några platser att besöka, men det är ju enklare att hitta fler förslag om jag vet hur långt han tycker är rimligt att köra.

Jag vill inte ta det på sms(, men snart kanske jag slänger iväg ett ändå).
Varför har jag så stort problem med att ringa samtalet då? Jo, jag är påverkad av gamla vanor helt enkelt. Jag vet att han har mycket att göra och är upptagen mest hela helgen så då vill jag inte ringa och störa. Jag försöker alltså anpassa mig till han på samma sätt som i de destruktiva förhållandena. Förnuftet säger dock att han behöver ju inte svara om han inte har tid, så därför kan jag faktiskt visst ringa honom. Det är ju inte som om han har förbjudit mig att ringa, men ändå så kommer den där känslan krypandes, att jag stör...

Nåja, jag är ju iaf medveten om vad jag tänker och varför och det är ju alltid något positivt. Eller så är jag ute och cyklar men försöker övertyga mig om att jag har gjort framsteg...

Känner till känslan om att man stör då man ringer :-(

Varför kan du inte skicka ett sms? Då kan han ju fundera och svara då han har tid.

 

[monster1]

Känner till känslan om att man stör då man ringer :-(

Varför kan du inte skicka ett sms? Då kan han ju fundera och svara då han har tid.

Men om hen inte blir glad över att du ringer, är det verkligen någon du vill dejta då?

 

[tott]

Men om hen inte blir glad över att du ringer, är det verkligen någon du vill dejta då?

@monster1 Om frågan var riktad till mig så är den inte alls aktuell! Detta var i ett förhållande för många år sedan, men jag har nog inte ringt många samtal till män efter det...

 

[TheRedLightning]

Nu har nyfikenheten tagit mig och jag undrar kort och gott vad den här tråden gör eller snarare hur det går till. Ibland finns det en liten beskrivning för nykomlingar i första inlägget, men ser inget här och hittar inte del 1 av tråden heller. Upplys mig gärna.

 

[Dessy]

Ja men precis, han blir säkert till och med glad att du ringer för han vill ju träffa dig igen !

Jag ringde!! Han ska ringa upp senare då han, som jag misstänkte, satt lite dåligt till.

 

[Dessy]

Känner till känslan om att man stör då man ringer :-(

Varför kan du inte skicka ett sms? Då kan han ju fundera och svara då han har tid.

Därför att jag försöker jobba på mina problem. Jag vill inte ha ännu en relation där jag nästan ber om ursäkt för att jag finns. Jag behöver göra en omprogrammering i hjärnan då jag är van vid dåliga förhållanden sedan jag var barn.

 

[Dessy]

Nu har nyfikenheten tagit mig och jag undrar kort och gott vad den här tråden gör eller snarare hur det går till. Ibland finns det en liten beskrivning för nykomlingar i första inlägget, men ser inget här och hittar inte del 1 av tråden heller. Upplys mig gärna.

Skriv det du känner för som handlar om dejting. Det är väl det tråden går ut på, några regler har jag då aldrig sett inte ens i ettan .

 

[tott]

Nu har nyfikenheten tagit mig och jag undrar kort och gott vad den här tråden gör eller snarare hur det går till. Ibland finns det en liten beskrivning för nykomlingar i första inlägget, men ser inget här och hittar inte del 1 av tråden heller. Upplys mig gärna.

Det är en tråd om dejting, helt enkelt Har funnits ett gäng sådana trådar och det här är den senaste i raden.

Berätta!

 

[TheRedLightning]

Skriv det du känner för som handlar om dejting. Det är väl det tråden går ut på, några regler har jag då aldrig sett inte ens i ettan .

Det är en tråd om dejting, helt enkelt Har funnits ett gäng sådana trådar och det här är den senaste i raden.

Berätta!

Vad ska jag berätta? Är inte helt säker på vad som räknas som dejting.
Det jag vet är att jag blev singel vid midsommar och att ensamheten tär på mig.

 

[tigerflicka]

Det var lika trevlig och mysigt att träffa A som alltid. Igår var vi ute och åt och gick på bio ihop med en kompis till honom. På något dumt sätt lyckades kompisen hamna i mitten på bion, jag som hade tänkt ta på A då.
(Men kompisen var ju som tur med inte med när det var dags att gå hem för att sova! )
Jag måste verkligen få ett jobb snart så jag kan flytta!

 

[TheRedLightning]

Ah, eller är det som en liten presentation av mig typ?

Blev som sagt singel för ett tag sedan då vi glidit isär och bara vart vänner på sistone och till sist insåg att det är bättre att låta varandra gå så vi kan komma vidare i livet utan att hindras av den andre.
Jag flyttade till egen lägenhet och allt var frid och fröjd, sen rasade hela min värld när jag insåg vad det innebar att dela på sig. Alla vännerna jag haft "försvann" då det var mest hans vänner som jag också lärt känna, sedan insåg jag vad han hade betytt och det kändes väldigt ledsamt att han gav upp mig för flera år sedan.

Nåväl, tänkte att det går väl över och att jag skulle få till ett bra liv nu när jag är singel och kan göra vad jag vill, men icke lever exakt samma liv med enda skillnaden att jag inte bor ihop med någon.

Har eller hade en annan kille på G, men han velar fram och tillbaka. Så från att ha haft känslor för honom har jag blivit osäker. Ena stunden ska jag bli hans flickvän, i andra så ska vi inte ha ett förhållande och vi ska bara vara vänner, men om man är vänner då ska man väl inte vara possessiv av t ex min "mus"? Jag blir knäpp.
Nu ska vi till Halmstad tillsammans om någon vecka, han skulle visst tona rutorna på bilen och undrade om jag ville hänga med då det kommer ta några timmar. Jag minns att det var trevligt när vi var i Halmstad förra gången tillsammans, så lite därför jag hänger på och för att kanske kunna reda ut detta velande, men jag vet inte riktigt. Har redan från början när han blev kär i mig sagt att jag inte var redo att gå direkt från ett förhållande in i ett annat och jag har fortfarande inte ändrat den ståndpunkten, men det hade varit trevligt att bli uppskattad och älskad igen..

 

[cambodia]

Börjar nog komma lite mer "till ro" här borta nu, var nog mest en känsla av "åh herregud vad har jag gjort?!" nu när allt blev på riktigt med uppsägning av lägenheten, adressändring och allt. Men innerst inne känns det bra och spännande (och lite läskigt också såklart)
Och bara så ni vet, ni vet både före släkten och Facebook nu