Sv: Medryttartråden 3
Red igår och det gick både bra och mindre bra.
Det har kommit lite snö så det är fortfarande halt men inte lika som i tisdags.
Prövade att rida vår grusväg, kallad Långdalen, och det gick helt okej om man tog det försiktigt. När vi ridit kanske 2 5:e delar av vägen tog det tvärstopp!
Det var en isfläck, någon meter lång och som gick över hela vägen, som Merillo vägrade passera/gå över.
Vi stod där i - skojar inte! - 10 minuter för att komma förbi! Tur att man är envis!
Han backade i ultrarapid, slängde sig, vägrade gå fram, skrapade med hoven, slängde med huvudet, you name it.
Jag hann bli arg och irriterad, men vet att det bara är att vänta ut honom, när jag gick på honom lite hårdare blev det nästan bara värre.
Fick till slut honom förbi, körde metoden (efter att han hade fått stå och bara vänta och ha tråkigt) att backar du får du "hårt" tryck med skänkeln som sedan blir ett mjukt trevligt tryck när du går fram, och självklart mycket beröm och smek på halsen när han gick i rätt riktning.
Sen till slut så gav han sig, började gå fram med höga, dova fnysningar (dem kom under hela tjafset) och kastade sig sedan upp i snövallen bredvid och skuttade igenom den förbi isfläcken. Det var bara att hålla i sig!
Fick mycket mycket beröm och långa tyglar ett tag.
Efter det blev det skrittjobb och han blev riktigt fin, hade nog jobbat slut på mycket undet tjafset.
Hemvägen är samma väg, denna gång tvekade han några sekunder innan han slängde sig upp i snövallen igen och vi kom förbi. Knäppa häst!
Väl hemma i stallet var han helt slut, stod och gäspade och gäspade i boxen och var jättegosig. Mysa vill han alltid men har aldrig sett honom gäspa så mycket