M
Midnightwalker
Jag köpte en häst i slutet på 2004, en vanvårdad vallack som jag succesivt gjorde enorma framsteg med. Han var inte trafiksäker, aldrig sett ett hinder osv. Vi gjorde väldiga framsteg vi kom igång jätte bra. för ca 2 år sedan så råkade han ut för en olycka i hagen, han fick benfraktur bägge bak pga. slarv av stallägare. Han fick stå i stort sätt ett år innan han kunde komma tillbaka till ett normalt hästliv med träning osv. Jag har hela tiden gått i skolan under tiden jag haft hästen och sedan jag började gymnasiet, framför allt årskurs 2 började min tid bli knapp för honom. Det resulterade med att han har fått stå väldigt mycket till och från sedan han blev skadad. Jag har gått igenom väldigt mycket med denna hästen, åkt iväg med honom i 3 veckor bland annat förra sommaren och allt har hela tiden varit frid och fröjd. Sedan han har fått stå till och från har han flippat ut, kan inte lämna gårdsplanen när man ska rida för han får riktigt ordentliga flipp, det har alltid blivit att ja fått hoppa av och gått förbi det "farliga", för att han nästan välter så mycket som han kastar sig. Har man sällskap är de inte lika stora problem. Han är en nervös och spänd häst, men om jag jämför med innan så kunde jag galoppera barbacka med grimma och grimskaft runt ängarna, jag red iväg i 4 timmar vid trafiken långt in i skogarna. Allt har förändrats som natt och dag.
Igår hände det en incident som va droppen som fick bägaren att rinna över. Han stack med mig ute på trafikerade vägen och jag slängdes av där. Han blev inte rädd för något, utan han bara jävlades. Han har blivit jätte elak av sig. Man kan, eller jag kan, på honom se om han är rädd eller om han bara fjantar sig. och de va inget han blev rädd för. Så väl känner jag honom. Jag skadade mig ite allvarligt, men blev lite kaos i trafiken och jag tackar min gud, för jag hade änglavakt. Vägen är tungt trafikerad, men just vid de tilfället kom det ingen bil.
Han är en farlig häs att sitta på nu för tiden, han är helt oförutsägbar men jag vill inte ge upp hoppet ännu. Sedan vet jag att jag inte har tiden han behöver längre, och jag kommer inte få det i framtiden heller eftersom jag ska ut och jobba, ta körkort, skaffa egen lägenhet.
Efterom det har hänt så många gånger nu, och jag har tränat oc tränat men han bara faller tillbaka vägrar min mamma låta mig ha honom kvar, för att hon inte tycker det är värt att jag riskerar mitt liv på en häst jag hållt på med så länge och bara faller tillbaka.
Grejen är den att han har vari hos typ 7 olika ägare förut, han har alltså åkt runt en hel del och han har inte haft det lätt ilivet. I första stallet jag stod i upptäckte ja att stallägaren stod å slog en hink ihuvudet på honom, hon var så himla anti varmblod var hennes ursäkt. och han har inte haft det lätt hos dom förra hemmen heller.
Jag har fått flytta runt honom i olika stallar pga. opålitliga stallägare. Han har haft sina skador, och han är 17 år gammal. Vad ska jag göra?
Avliva honom tror jag är bäst men jag vill samtidigt inte göra det, samtidigt som ja tkr att det är bättre alt än att skänka honom som sällskaphäst. Han är en häst som ständigt måste aktiveras, han blir så lätt rastlös och mår inte bra av att bara stå. Sedan är jag rädd för att om han kommer till någon, som sällskapshäst att han kanske åker vidare, eller om de e någon som ändå vill testa att rida honom ch han blir felformad på nytt..
Han ska bort inom 2 veckor, på ett eller annat sätt. Min mamma har tröttnat på det. Va ska ja bära mig åt?
Snälla, jag vill ha råd, tips.. vad som helst.
Igår hände det en incident som va droppen som fick bägaren att rinna över. Han stack med mig ute på trafikerade vägen och jag slängdes av där. Han blev inte rädd för något, utan han bara jävlades. Han har blivit jätte elak av sig. Man kan, eller jag kan, på honom se om han är rädd eller om han bara fjantar sig. och de va inget han blev rädd för. Så väl känner jag honom. Jag skadade mig ite allvarligt, men blev lite kaos i trafiken och jag tackar min gud, för jag hade änglavakt. Vägen är tungt trafikerad, men just vid de tilfället kom det ingen bil.
Han är en farlig häs att sitta på nu för tiden, han är helt oförutsägbar men jag vill inte ge upp hoppet ännu. Sedan vet jag att jag inte har tiden han behöver längre, och jag kommer inte få det i framtiden heller eftersom jag ska ut och jobba, ta körkort, skaffa egen lägenhet.
Efterom det har hänt så många gånger nu, och jag har tränat oc tränat men han bara faller tillbaka vägrar min mamma låta mig ha honom kvar, för att hon inte tycker det är värt att jag riskerar mitt liv på en häst jag hållt på med så länge och bara faller tillbaka.
Grejen är den att han har vari hos typ 7 olika ägare förut, han har alltså åkt runt en hel del och han har inte haft det lätt ilivet. I första stallet jag stod i upptäckte ja att stallägaren stod å slog en hink ihuvudet på honom, hon var så himla anti varmblod var hennes ursäkt. och han har inte haft det lätt hos dom förra hemmen heller.
Jag har fått flytta runt honom i olika stallar pga. opålitliga stallägare. Han har haft sina skador, och han är 17 år gammal. Vad ska jag göra?
Avliva honom tror jag är bäst men jag vill samtidigt inte göra det, samtidigt som ja tkr att det är bättre alt än att skänka honom som sällskaphäst. Han är en häst som ständigt måste aktiveras, han blir så lätt rastlös och mår inte bra av att bara stå. Sedan är jag rädd för att om han kommer till någon, som sällskapshäst att han kanske åker vidare, eller om de e någon som ändå vill testa att rida honom ch han blir felformad på nytt..
Han ska bort inom 2 veckor, på ett eller annat sätt. Min mamma har tröttnat på det. Va ska ja bära mig åt?
Snälla, jag vill ha råd, tips.. vad som helst.