Sv: Ledarskap, viktigt?
Jag byter också roll men det är alltid i samma typ av situationer och jag tror att hästar lär sig vad som gäller. Min gamla häst har gjort det och försöker inte ta kommando i situationer där jag alltid bestämmer.
Jag kan TYVÄRR också byta roll i ledarskapet, vilket jag skulle behöva vänja mig av med. Min dam är av den typen, att hon aldrig har gjort något för att göra mig illa - hon VET att hon måste vara rädd om mig, men hon kan ändå i vissa situationer ta ledarrollen och det felet är jag medveten om.
I hagen, har min vita lärt sig att där får hon nog bestämma och domdera en hel del över mig, men hon brukar traska runt och se oskyldig ut, tills jag själv traskat runt så jag är slut och ger upp för att gå ut ur hagen. Då brukar hon komma traskande bakom mig, puffa och fråga "vad var det du ville, sa du?"
På ridbanan som kan vara paddock med staket, ridhus lika gärna som en gigantisk stor oinhägnad stubbåker eller träda, där tror jag att jag i mångt och mycket bestämmer... eller om vi bestämmer båda två. För Tima älskar verkligen att få visa upp sig och vi gör vårt bästa utifrån dagsform.
I skogen, lyser väl min osäkerhet emellanåt igenom, då jag pga min nackskada INTE FÅR bli avkastad/ramla av, så där kan nog Fatima känna att hon måste skydda oss vissa dagar, vilket då inte är så bra alla gånger.
Men jag har bestämt mig för att ta tag i mina demoner igen, så snart jag får igång Fatima, så jag kan åka på lite träningar med både avsuttna och uppsuttna övningar.
Jag hoppas bara att jag kan få igång henne LITE innan jag ska operera höften, så att jag kan få någon att i alla fall SKRITTA henne ett par dagar i veckan under min konvalescens. Men det blir nog inte så lätt, med tanke på att de som hade hand om Fatima förra konvalescensen inte klarade av att rida henne, utan tömkörde henne lite och sen ställde av henne helt, för att de blev rädda för henne.
Något som just nu är problemet för mig, är att jag nyligen flyttade damen till en lösdrift med fyra islandshästar och en ridponny. Det finns INGEN direkt ledarehäst i hagen utan alla bara "är". Tima som är sist in, går alltid undan för de andra hästarna, som är som plåster när man ska gå ut i hagen. Så när jag går ut för att hämta min häst, får jag alltid hela flocken efter mig, vilket naturligtvis då, gör att Fatima antingen lunkar på lagom avstånd så att man inte når henne, eller travar ut på snötäckt gärde med höga benlyft. Sen kan jag stå o skrika mig hes, vifta med morötter eller foderhink utan någon form av respons. Och att sen ta henne från flocken, då blir det katastrof. Tar jag in henne i ladugården springer hon runt i cirklar, både i "mjölkrummet"/spolrummet, vid "båsen"/uppbindningarna i ladugården, eller i boxen och är synnerligen upprörd. Men det är något jag får arbete vidare med och jag hoppas att det löser sig med tiden. Fatima är ju bara 27 år ung, så man kan inte begära så mkt av en "unghäst"...