Sv: Ledarskap, viktigt?
Du är väl inte urtypen utav en NH-fantast då antar jag, spö och sporrar vad det som jag tänkte på. Du är säkert lite mer nyanserad än vad gängse NH-lära står för och det ska du förstås ha cred för.
Jag blir alltid glad när mina fördomar faller
Jag vet att diskussionen om sporrar och spö ofta kommer upp i NHsammanhang. Kan det kanske bero på att man ibland engagerat sig mycket i att greppa det här med att ha fullständig koll på hur hästen känner, och så har man skräckexempel i bakhuvudet (som jag...
) och jämför. Då reagerar man kanske mycket på att se en häst inspänd till exempel som sliter för att komma ur och mår känslomässigt dåligt av det.
Har man engagerat sig i hur man börjar lära hästen att hålla gångarten på eget ansvar, så finns det som ett alternativ och då reagerar man på de tillfällen då man ser att sporrarna används som gas, ganska våldsamt ibland. samma sak med spöet.
Jag tillägnar inte de första exemplen någon speciell disciplin. Jag har sett många ryttare som har hämtat NHbitar här och var men som till exempel ändå använder sporrarna rejält till att få fart på hästen! Aj.
Jag ser i och för sig inte själva NH biten som någon typ av ridstil eller disciplin. För mig har de här kunskaperna gett mig något som jag inte hade, men som många har utan några skillnader, en del kallar det sunt förnuft. Det har att göra med naturlig inlärning (fashantering) för fin kommunikation, kroppsspråk, bra ledaregenskaper och kanske främst att jag behöver tänka på vad som är DÅLIGA ledaregenskaper!!
Det har också handlat om att lära mig att vara observant på vad hästen är för individ personlighetsmässigt, vad den passar till och vad den tycker är roligt och tvärtom. Hur jag motiverar varje individ vilket är SÅ olika, och hur jag bemöter extrema beteenden av olika slag.
Det har handlat mycket om att hjälpa respektive häst till att göra allt jag ber om med total acceptans, viljemässigt och känslomässigt, och att verkligen ta den tid det tar! Två sekunder (gäller att ligga i innan man blir uppäten av bus och framåtanda)om hästen kräver det, eller två månader (ta med en macka o en bok
) nä men att kunna leva i nuet och kopla bort alla förväntningar och kunna vänta på ett steg framåt i tio minuter om hästen behöver det. Jag har suttit så länge som trettio minuter och väntat på en fiolsträng med man och svans, visserligen på en trasig och missförstådd häst men ändå, innan hon släppte all press med alla tecken som fanns och jag kunde be henne ta ett steg framåt!
Inga nyheter för en hel del människor, men garanterat helt obekant för alldeles för många!
För mig är det kul att göra många olika saker, jag är inte jätteduktig på en speciell sak. Om jag ska försöka förklara så är det så att jag verkligen försöker ta med mig mitt kroppsspråk och fokus upp i sadeln vad jag än ska göra. Då är det så att om vi är och driver kossor så vill jag inte riskera att störa och ta hästen i munnen -då är det jag som sitter på 'röva', en balanspunkt, med benen avslappnade och draperade runt hästen. Då fungerar hackamore så himla bra, för det är full fart som gäller och blixtsnabba vändningar. Helst vill jag ha kommunikationen med så mycket jag kan med bara höfter och viktändring och fokus,och med fin kommunikation i hacket om det behövs.
Men ska jag göra s.k dressyrmoment-jag är inte något proffs- då försöker jag att göra i min kropp det jag vill att hästen ska göra i sin. Jag sänker förvisso inte hälarna för det ger verkligen en spänning i benen som går upp i kroppen och gagnar inte harmoni med hästens rörelser. Men moment som kräver samling i hästens kropp kräver 'samling' i min. Jag får försöka 'hovra' mig ur sadeln några mm med hjälp av yttersidan av rumpmusklerna så att det finns plats och uppmuntran för hästen att höja ryggen, och nu får jag använda coremusklerna ordentligt för att både jag och hästen ska få samling och resning. Inte kan jag lyckas med det om jag använder kroppen som när vi driver kor.
Jag vill fortfarande vara avslappnad i ben och armar, och vikthjälper och annan grundträning ska sitta, men jag kan inte utföra samlade moment utan att förändra min egen kropp.
Just detta ser jag som sagt inte som någon del i NH, även om jag råkar utveckla och lära mig av ett par NH-tränare. NH i sig, eller vad man nu ska kalla det, kan man nog till viss del bara 'få specifika lektioner i' till en viss gräns, sedan är det egna erfarenheter och experimenterande, umgänge med häst häst häst som gör att du kan utveckla dig resten av livet. Fast jag håller inte med dem som anser att man inte kan lära sig genom böcker och DVD, jag hade fortfarande kämpat okunnig och blind om jag inte haft tillgång till denna ögonöppnare, för någon annan ögonöppnare har aldrig funnits tillgänglig i mitt liv.
Det är som jag ser det, baserat på vad jag har hittat som jag trivs med. Jag kommer inte att säga exakt samma sak om fem år, för jag experimenterar fortfarande!
The Connemara: Inte tar jag illa upp, det är rätt nyttigt att få tänka lite. Men Fiador svarar jättebra på Hack-frågorna-får jag åka snålskjuts på henne? Jag har ändå blåsa på pekfingret nu...