"Små" saker ni slutat med eller gör annorlunda?

[Lingon]

Jag håller med! Har också fått höra detta x antal gånger men för mig som har istället fått hoppa av I sken så blir min häst mer trygg när jag är bredvid honom och något är läskigt för då kan jag gå först och offras om plastpåsen skulle äta mig. Gör den inte det går den utmärkt att slicka på enligt min lilla kille. Varför ska man utsätta både sig själv och hästen för onödig "fara" för om hästen spänner sig så gör jag det också per automatik. Och det jag gjort är att om något varit läskigt har vi lett förbi å sen suttit upp längre bort. Sen har jag kunnat rida förbi samma läskiga ställe för nu vet han att det inte var så farligt. Men folk gör ju som de vill och de som funkar men för mig trivs jag precis som du att sitta av och stötta från marken. ❤

Jag anpassar det efter hästen, dess dagsform och situationen. Ibland sitter jag kvar och ibland hoppar jag av. Det som funkar bäst i situationen. Målet är alltid att hästen lugnt ska konstatera att det inte är farligt och gå fram och nosa på det farliga (om det är säkert och möjligt).

 

[co-SMAD4]

Jag har slutat rida med en massa "häst i handen" som jag vill kalla det. Enligt min ridlärare när jag red på ridskola så skulle man ha flera kilo kontakt på tygeln, och det var att anse som lite kontakt. Men jag tycker inte att det känns vettigt och har funnit att en del hästar aldrig kommer till ro med "mycket kontakt", hur framme de än är på bettet. De studier som kommit ut pekar dessutom på att hästen inte vill ha flera kilo kontakt i munnen.
Det finns en hel del saker som man lärde sig på ridskola "att så ska man bara göra", som jag först senare börjat omvärdera. Man ifrågasatte det inte när det kom från duktiga ridlärare som man såg upp till. Men de är också människor och kan också ha fel.

 

[Roheryn]

Jag har slutat att rida hästar jag inte känner mig trygg med. Hästar som har en tendens att bocka, sticka, stegra eller annat farligt. Inte värt det! Och jag har slutat göra saker med häst som jag inte känner mig trygg med. Finns ingen mening att tvinga mig själv att göra nåt jag känner inte känns bra. Hästen känner av det direkt och det blir inte bra då.

Lite på samma tema så lärde jag mig för många, många år sedan när jag började utforska NH att man aldrig skulle sätta sig på en häst som inte var klar för det. Att liksom aldrig chansa utan vara säker på att "det här kommer gå bra". Det tror jag har besparat mig en hel massa luftfärder!

 

[Fiorano]

Den största skillnaden är att mina hästar får otroligt mycket mer godisberöm. Upplever att det gör stor skillnad i hur bra de tar till sig berömmet. Jobbat massor med morötter med mina ena som varit extremt spänd och stressad vilket hjälpt oss mycket. Med den andra har jag också lärt mig att kunna bryta mönster med godis och implementera det i ridningen med väldigt bra resultat.

Hästarnas miljö har jag nog inte förändrat alls. Byggde en lösdrift i mitt förra stall och det kändes SÅ bra, men blev uppsagd och fick flytta därifrån. I nya stallet har jag byggt större boxar och tagit bort allt galler. Gillar att hästarna kan ha socialt umgänge i boxarna.

Sen är jag hemsk som inte har hästarna tillsammans i hagen. Min ena häst kommer från ett liv där jag misstänker att han varit isolerad från andra hästar plus att han är kastrerad sent och har mycket hingstbeteenden kvar. Min kompromiss är att de får härja med varandra över staketet.

Ridmässigt har jag alltid varit besatt av varierande arbete trots att jag är dressyrtant. Varierar utrustning i oändlighet men rider fortfarande med skarpa bett, nosgrimmor, sporrar, spö och kandar-i variation med bettlöst och barbackasadel.

 

[JohannaB]

Jag litar också, numera, helt på min magkänsla.
Mycket möjligt att jag varken är tankeläsare eller att mina hästar kan prata men eftersom jag TROR jag kan känna vad de menar så har jag slutat diskutera emot den känslan och tror på den. Det gör mig lugnare, att inte få emot vad jag själv tror gör mig säkrare och jag utsöndrar säkert mindre stress så även om känslan kanske är fel blir resultatet ändå bättre av det.
Jag tror också att jag ganska ofta tolkar hästarna rätt, och sen jag har börjat bara gå på att jag läser nog rätt känns det som att de pratar tydligare och tydligare och det går lättare……
…men det är ju inte direkt vetenskapligt bevisat att jag har rätt och jag tror säkert många skakar på huvudena bakom min rygg men jag är för gammal för att bry mig numera.

 

[JohannaB]

Lite på samma tema så lärde jag mig för många, många år sedan när jag började utforska NH att man aldrig skulle sätta sig på en häst som inte var klar för det. Att liksom aldrig chansa utan vara säker på att "det här kommer gå bra". Det tror jag har besparat mig en hel massa luftfärder!

Jättebra exempel!
Den har jag också lärt mig med tiden, gäller även andra saker. Jag chansar inte, utan jag är säker på att det ska lyckas innan jag provar. Sen kan det ju ändå gå fel men jag tror iaf på att vi ska lyckas.

 

[Habina]

Nåt som jag börjat med nu (efter att ha hört om det i en podd) är att minimera tiden då hästen står i stallgången. Varför ska de stå där långa stunder och ha tråkigt?

Jag har mina hästar i boxar när jag förbereder dem för motion, då kan de röra sig fritt, äta hösilage (bra för magen innan motion) och kissa ifall de vill. Dessutom tar jag inte in dem innan jag tagit fram all utrustning och byggt upp det som eventuellt behövs på ridbanan. Allt för att minimera tiden borta från flocken.

Likaså har jag alltid alla mina inne samtidigt så de har sällskap av varandra. Försöker i möjligaste mån undvika att ha en häst ensam.

Idag fick ridhästen tom gå in i boxen medan hovis riktade sko, skruvade i broddar och klippte till snösulor. Helt onödigt att stå och hänga i stallgången när boxen är trevligare.

 

[Fiorano]

Jag upplever att båda mina hästar gillar att stå i stallgången. De går direkt in i vilomode, vilar på ett ben och somnar. Dio har tex fått stå och hänga i gången rätt mycket när han stått med ljusbehandling på knät. Nada stressbeteenden över det utan väldigt lugn och helt avspänd.

Men har självklart som rutin att hästarna alltid får gå in och kissa innan arbete. De jobbar heller aldrig på tom mage men såna saker är inget nytt, så hsr jag "alltid" gjort.

 

[Sirap]

Nåt som jag börjat med nu (efter att ha hört om det i en podd) är att minimera tiden då hästen står i stallgången. Varför ska de stå där långa stunder och ha tråkigt?

Jag har mina hästar i boxar när jag förbereder dem för motion, då kan de röra sig fritt, äta hösilage (bra för magen innan motion) och kissa ifall de vill. Dessutom tar jag inte in dem innan jag tagit fram all utrustning och byggt upp det som eventuellt behövs på ridbanan. Allt för att minimera tiden borta från flocken.

Likaså har jag alltid alla mina inne samtidigt så de har sällskap av varandra. Försöker i möjligaste mån undvika att ha en häst ensam.

Idag fick ridhästen tom gå in i boxen medan hovis riktade sko, skruvade i broddar och klippte till snösulor. Helt onödigt att stå och hänga i stallgången när boxen är trevligare.

Min älskar att stå på stallgången! Han kliver glatt ut dit och umgås med alla som går förbi. Men då står han säkert på box mer än dina gör i övrigt.

 

[Lingon]

Nåt som jag börjat med nu (efter att ha hört om det i en podd) är att minimera tiden då hästen står i stallgången. Varför ska de stå där långa stunder och ha tråkigt?

Jag har mina hästar i boxar när jag förbereder dem för motion, då kan de röra sig fritt, äta hösilage (bra för magen innan motion) och kissa ifall de vill. Dessutom tar jag inte in dem innan jag tagit fram all utrustning och byggt upp det som eventuellt behövs på ridbanan. Allt för att minimera tiden borta från flocken.

Likaså har jag alltid alla mina inne samtidigt så de har sällskap av varandra. Försöker i möjligaste mån undvika att ha en häst ensam.

Idag fick ridhästen tom gå in i boxen medan hovis riktade sko, skruvade i broddar och klippte till snösulor. Helt onödigt att stå och hänga i stallgången när boxen är trevligare.

Det beror ju också på hästen. Min medryttarhäst hade blivit väldigt irriterad på mig om jag störde henne i boxen när hon äter sitt hö. Då vill hon vara ifred. Så hon hade absolut inte tyckt att det var trevligt att bli ryktade medan hon åt.

 

[Gimlan]

Som flera andra hoppar jag numera av om hästen blir spänd, det fick min lilla fegis att bli modigare, ger också godis som beröm och berömmer ofta och mycket.

Generellt försöker jag också lyssna in mina hästar och deras behov mer än jag gjorde förr.

 

[mily]

Jag klappar/tar aldrig på en häst utan att fråga hästen om det är ok (ex sträcka fram handen, stannar om den visar tecken på nej).

Och jag tar säger aldrig nej till en häst som söker kontakt, så många gånger i mina dagar som jag puttat bort huvudet på en nyfiken häst, eller puttat lite för att komma förbi ett huvud som blockerat min väg ex. när jag velat byta sida för att borsta andra sidan. Jag tycker att jag vinner så mycket på att pausa och backa om hästen visar minsta lilla ”nej” och jag får så mycket snabbare ett ja än om jag hade ignorerat det där lilla.

Finns otroligt mycket mer jag slutat göra eller börjat göra annorlunda men det blir så långt

Allt är tack vare min själsfrände till häst som nu inte finns mer. Klokare och mer medveten får man leta efter. Saknar honom varje dag.

 

[Ajda]

Har slutat med tänket att jag är en ledare över hästen. Tänker mer att vi är ett team och två vänner. Så i stället för att ha inställningen att jag som ägare/ryttare ska bestämma allt och hästarna ska lyda, försöker jag kompromissa i stället. Vill hästen stanna på en uteritt och för att titta sig omkring (typiskt min häst) så får hon göra det en stund. Är hon pigg och vill springa så väljer jag att låta henne gå på osv.

 

[Roheryn]

Har slutat med tänket att jag är en ledare över hästen. Tänker mer att vi är ett team och två vänner. Så i stället för att ha inställningen att jag som ägare/ryttare ska bestämma allt och hästarna ska lyda, försöker jag kompromissa i stället. Vill hästen stanna på en uteritt och för att titta sig omkring (typiskt min häst) så får hon göra det en stund. Är hon pigg och vill springa så väljer jag att låta henne gå på osv.

Jag förstår din tanke, men tycker det är lite synd att orden "ledare" och "ledarskap" fått så dåligt rykte inom hästvärlden. Jag VILL vara ledare för min häst - en bra ledare! En ledare som stöttar, hjälper, föreslår saker, peppar eller vad som nu behövs för att hästen ska gilla det vi gör. Ett bra ledarskap är i mina ögon väldigt långt från dominans och diktatur, utan ska vara ett sätt att få den man leder att växa, få självförtroende och bli duktig på vad det nu är man håller på med tillsammans. Det tycker jag gäller både människor emellan och i vårt förhållande till hästar och andra djur.

 

[Gimlan]

Jag förstår din tanke, men tycker det är lite synd att orden "ledare" och "ledarskap" fått så dåligt rykte inom hästvärlden. Jag VILL vara ledare för min häst - en bra ledare! En ledare som stöttar, hjälper, föreslår saker, peppar eller vad som nu behövs för att hästen ska gilla det vi gör. Ett bra ledarskap är i mina ögon väldigt långt från dominans och diktatur, utan ska vara ett sätt att få den man leder att växa, få självförtroende och bli duktig på vad det nu är man håller på med tillsammans. Det tycker jag gäller både människor emellan och i vårt förhållande till hästar och andra djur.

Fint beskrivet! Det är så jag också vill vara i förhållande till mina hästar.

 

[Sixten]

Jag har slutat forcera nåt alls. Det finns så många "borde" och måsten i hästvärlden. Kring både ridning och hantering. Jag är klar med att ha bråttom och utsätta min häst för sånt som varken han eller jag är redo för. På den vägen har vi börjat utforska belöningsbaserad träning med hjälp av tränare och det är så roligt! Vi har riktigt kul när vi har tränat lastning, klippning eller vad det nu än handlar om. Min häst gick från att vara oerhört stickrädd till att kunna vaccineras ståendes bredvid mig med löst grimskaft, helt lugn. Så otroligt värdefullt!
Jag kan nu både lasta och klippa min häst ensam. Vi kom hit utan tvång och stress.
Men så många som tyckte att jag bara borde "säga åt honom". Jag tar med mig det i ridningen och även om jag har ambitionen att tävla lätta klasser så prioriterar jag glädjen. Vi ska ha roligt tillsammans. Och vi ska vara trygga, båda två. Jag har aldrig varit nöjdare med mitt hästliv.

 

[parellikusken]

Jag har slutat forcera nåt alls. Det finns så många "borde" och måsten i hästvärlden. Kring både ridning och hantering. Jag är klar med att ha bråttom och utsätta min häst för sånt som varken han eller jag är redo för. På den vägen har vi börjat utforska belöningsbaserad träning med hjälp av tränare och det är så roligt! Vi har riktigt kul när vi har tränat lastning, klippning eller vad det nu än handlar om. Min häst gick från att vara oerhört stickrädd till att kunna vaccineras ståendes bredvid mig med löst grimskaft, helt lugn. Så otroligt värdefullt!
Jag kan nu både lasta och klippa min häst ensam. Vi kom hit utan tvång och stress.
Men så många som tyckte att jag bara borde "säga åt honom". Jag tar med mig det i ridningen och även om jag har ambitionen att tävla lätta klasser så prioriterar jag glädjen. Vi ska ha roligt tillsammans. Och vi ska vara trygga, båda två. Jag har aldrig varit nöjdare med mitt hästliv.

Härligt att läsa!

Känner igen mig, hjälper nu till med en häst som är tränad belöningsbaserat från grunden så jag lär mig en massa. Känns så trevligt och glatt, vi har roligt hela tiden.
Vi ska köra in honom belöningsbaserat och processen dit känns så spännande och rolig!