Lämmna ungen ensam

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Lämmna ungen ensam

Herregud!!! Det var knappt att min mor lämnade oss ens när vi var 17-18 år. Hon har jobbat på akuten och var med om en hel del grejer som hade hänt barn som lämnats ensamma när föräldrar åkt bort. Och ville inte lägga över det ansvaret på någon annan.
 
Sv: Lämmna ungen ensam

Mitra skrev:
Herregud!!! Det var knappt att min mor lämnade oss ens när vi var 17-18 år. Hon har jobbat på akuten och var med om en hel del grejer som hade hänt barn som lämnats ensamma när föräldrar åkt bort. Och ville inte lägga över det ansvaret på någon annan.

Ja just det. Men sånt händer ju inte. Enligt vissa då alltså.
 
Sv: Lämmna ungen ensam

Den grej som påverkade henne mest och som var en bidragande orsak att hon slutade på akuten var:

En 16 årig bror som passade sin 13 åriga syster, undertiden som föräldrarna var på semester. Givetvis så hade de numret till släktingar m.m. Flickan fick en allergichock och dog brodern kunde inte rädda henne och han bara skrek efter mamma.
Farmor och farfar kunde inte mitt i allt ihop komma ihåg vilket bolag som föräldrarna hade åkt med. Allt var kaos!!!

Efter det så kunde hon inte förmå sig till att lämna oss ensamma och åka på semester.

Givetvis så hade föräldrarna inte kunnat förhindra att flickan dog. MEN du kunde ha varit där som ett stöd för brodern. Nu tog det flera dagar innan de kunde komma hem.
 
Sv: Lämmna ungen ensam

:eek:

Men sånt händer ju inte. Det är bara på låtsas. Läs hela tråden så förstår du det. Man kan lämna ALLA barn ensamma!!!
 
Sv: Lämmna ungen ensam

ainasoja skrev:
Ja men visst är det så, din mamma har väl haft dig på höften hela tiden?

Nej. Jag hade ingen mamma. Men jag lämnades inte ensam för det.
 
Sv: Lämmna ungen ensam

CarolaLind skrev:
Nej. Jag hade ingen mamma. Men jag lämnades inte ensam för det.

Då ber jag om ursäkt om min kommentar var sårande för dig för det var inte meningen.

Det finns lika många olika sätt att uppfostra barn på som det finns föräldrar och ingen gör likadant som den andra men det behöver inte betyda att man har rätt att blir nedlåtande eller elak i sina kommentarer, eller?

Jag bad dig skriva vad du sett på Oprahs show men fick bara en nedlåtnade kommentar tillbaka, tack för den.

Jag har heller inte slutat vara förälder även fast jag blev sjuk i MS när han var 3 år, jag är fortfarande hans förälder men jag måste göra vissa saker annorlunda mot dom som är är friska och har orken kvar för att få vardagen att funka.

Ett ex är att jag inte klarar av att få ner sonen för trappen med tvätten i ena handen men jag kompromissade och skrev att jag kunde rota fram min babywatch om det lungnade ner er? Inget svar där heller...
Jag bor dessutom inte i hus så jag har inte möjlighet att bråka och försöka få med honom ner till tvättstugan, jag har nämligen även andra hyresgäster att ta hänsyn till.

För att folk ska bli medvetna om vilka olyckor som kan inträffa när barnen är ensam kanske man ska upplysa om det och inte vara nedlåtande och behandla folk som lägre stående varelser, bara ett litet tips.

För så vitt jag läst i mina svar har jag varken varit elak eller nedlåtande mot dig men du har ju varit underbar tillbaka :smirk:

Ni får gärna fortsätta diskutionen men utan min medverkan.
 
Sv: Lämmna ungen ensam

ainasoja skrev:
Då ber jag om ursäkt om min kommentar var sårande för dig för det var inte meningen.

Ingen fara, jag hade min mormor, sen försökte min mamma men det var väl inte så lyckat. :p


Det finns lika många olika sätt att uppfostra barn på som det finns föräldrar och ingen gör likadant som den andra men det behöver inte betyda att man har rätt att blir nedlåtande eller elak i sina kommentarer, eller?

Helt rätt, men när det kommer till en sådan sak som att lämna barn ensamma, ja...jag blir förtvivlad när folk inte inser vad som kan hända och bara tar det så lättvindligt...vi har dem bara till låns de änglarna.


Jag bad dig skriva vad du sett på Oprahs show men fick bara en nedlåtnade kommentar tillbaka, tack för den.

Jag försöker läsa allt men tappar bort många saker, tyvärr ibland de väsentliga. Oprahs dokumentär om ensamma barn var så ...skrämmande...att...ja fy.. alla föräldrar skulle sett det. Jag minns inte detaljer, bara känslan som följer mig sen jag såg det.


Jag har heller inte slutat vara förälder även fast jag blev sjuk i MS när han var 3 år, jag är fortfarande hans förälder men jag måste göra vissa saker annorlunda mot dom som är är friska och har orken kvar för att få vardagen att funka.


Naturligtvis! Men måste momenten att lämna honom ensam ingå?

Ett ex är att jag inte klarar av att få ner sonen för trappen med tvätten i ena handen men jag kompromissade och skrev att jag kunde rota fram min babywatch om det lungnade ner er? Inget svar där heller...

Missade jag :o

Jag bor dessutom inte i hus så jag har inte möjlighet att bråka och försöka få med honom ner till tvättstugan, jag har nämligen även andra hyresgäster att ta hänsyn till.

För att folk ska bli medvetna om vilka olyckor som kan inträffa när barnen är ensam kanske man ska upplysa om det och inte vara nedlåtande och behandla folk som lägre stående varelser, bara ett litet tips.

Men alltså, detta fattar jag inte, VAD är det du vill att jag ska upplysa dig om? Saker som kan hända? det fattar du väl själv? :confused:


För så vitt jag läst i mina svar har jag varken varit elak eller nedlåtande mot dig men du har ju varit underbar tillbaka :smirk:

Ja så blir det ibland när man blir upprörd, något jag blir just i sådana fall, att man inte tar detta på allvar.

Ni får gärna fortsätta diskutionen men utan min medverkan.

Hm......ok. Det är ju ditt val.
 
Sv: Lämmna ungen ensam

Jag kanske ska tillägga att jag upplever kommentarerna som elaka och nedlåtande annars kommer jag väl att få på pälsen för det, det kanske inte är meningen från din sida men det är så jag tolkar dom.
 
Sv: Lämmna ungen ensam

Men helt allvarligt tror du att någon lägger ner garden och lyssnar på dig när du skriver som du gör? Tror du någon är villig att lyssna på det du har att säga då? Det enda som händer är att man får taggarna utåt och upplever dig som en översittare.

Hade väl inte varit så svårt att skriva som det är istället för:

Menar du på allvar att jag ska behöva berätta för dig vad som kan hända ditt barn under de minuterna?

Skrämmande.


Tyvärr så innebär min sjukdom och mitt (bristande ) tålamod att jag ibland måste lämna honom ensam dessa 10 minutrarna ibland även fast jag inte vill det.

Det är inte mig som du ska upplysa om vad som kan hända, det finns även andra som läser på Buke som kanske inte syns men dom kan ta lärdom av vad som skrivs ändå.

( jag är mycket medveten om vad som kan hända och jag måste betona ( igen ) att jag inte tycker om att lämna honom)
 
Sv: Lämmna ungen ensam

När ger man ungar större ansvar? Direkt efter 18-års dagen, eller när de flyttar hemifrån?
Vad anser du?
 
Sv: Lämmna ungen ensam

CarolaLind skrev:
:eek:

Men sånt händer ju inte. Det är bara på låtsas. Läs hela tråden så förstår du det. Man kan lämna ALLA barn ensamma!!!

Nej, naturligtvis kan man inte lämna 16-åringar ensamma hemma.... Huuuur skulle det gå för sig... :smirk:

När tycker du egentligen att man ska kunna lämnas ensam??? Dagen man fyller 18???
 
Sv: Lämmna ungen ensam

ainasoja skrev:
Nä nu får du ge dig, jag klarar inte av att ta ner tvätten och ungen till tvättstugan samtidigt oavsett hur jävla mycket vilja jag skulle besitta!

Försök själv att ta dig ner med två kryckor, tvätt och barn för 2 trappor! Återkom när du lyckats och berätta hur du höll barnet, tvätten och kryckorna samtidigt!

Jag orkar inte bråka om hemtjänst mera, förra gången så fick jag svaret:

- Jamen du som är så ung har du inga bekanta som kan hjälpa dig istället dessutom så dör man inte av lite skit i hörnen.

Och ang om att du inte misstror mig tror jag inte ett skit på!

Du känner inte mig. Jag tror gott om alla tills de bevisar motsatsen :) Jag tror absolut att du är jättedålig och har det jättejobbigt, absolut!

Tyvärr var jag nog inte helt klar på att uttrycka mig, eftersom du har missförstått mig.

Det som upprörde mig var att, såsom jag tolkade det, du valde att vara ett "offer" för din sjukdom. När jag skrev om att vilja, handlade det inte om att vilja tvätta eller ej, utan om att våga vilja göra saker som du mår bra av.

Som jag tolkar dina inlägg, rätta mig gärna om jag har fel :) , så tycker du inte att det känns riktigt bra att lämna din son, men du MÅSTE. Det är där jag tycker att du förvandlar dig till ett offer för din sjukdom.

Det jag menar är att om man vill - så finns det lösningar. Men då måste man verkligen VILJA ha lösningar. Jag vet vad jag talar om, för jag har själv en svår reumatisk sjukdom som gör att jag inte ens kan öppna ett mjölkpaket eller knyta mina barns skor när det är som värst :cool:

Hemhjälp kanske inte är lösningen för dig. Men kanske en tvättmaskin i lägenheten? Eller att ge en granne en slant för att den sköter din tvätt?

Jag dömer inte dig, Ainasoja, jag känner dig inte, men du verkar vara en klok person. Det som gör mig ont är bara hopplösheten som genomlyser dina inlägg. Det finns hopp! :) Hur sjuk man än är! Men viljan måste finnas! :idea:
 
Sv: Lämmna ungen ensam

Tro mig skulle det gå att lösa på annat sätt så skulle jag göra det. Jag har varken plats för tvättmaskin i lägenheten eller nån granne som kan hjälpa mig med tvätten.

Det är inte hopplöshet det är bara en vetskap om att det inte går att lösa på annat sätt än att lämna honom dessa 10 minuter det handlar om ensam.

Och som jag skrivit innan vilja är det sista som saknas hos mig......
 
Sv: Lämmna ungen ensam

Hm... Jag lämnades ensam hemma med ansvar för en hund i fyra veckor när min mamma åkte på semester i Danmark när jag var 16 år. Det gick hur bra som helst. Flyttade hemifrån som 17-åring, visserligen med mamma som närmaste granne, men det gick i alla fall hur bra som helst. Kunde fixa så jag kom i tid till skola, städa mitt hem, ta hand om min hund ( och min häst), fixa mat även om jag allt som oftast misslyckade sordentligt när jag skulle göra middag :o :D Hunden blev glad för att den fick god mat och jag passade på att besöka mamma JUST när hon hade middagen färdig ( jag kände ju doften in i min lägenhet...) så jag kunde ju inte svälta ihjäl......

Jag är uppvuxen med att ta mycket ansvar för andra och mig själv. Även om det i mångas ögon låter lite väl vågat att lämna en 16 åring ensam hemma och åka till ett annat land, så tyckte jag inte då och inte nu heller att det var fel. Jag kunde klara det. Min nu 16 åriga syster bör man nog inte alls lämna hemma ens en helg.... :eek:
 
Sv: Lämmna ungen ensam

Bara du kan avgöra vad som är bäst för dig och din son ;)

Det går inte att jämföra att lämna en 5-åring ensam i tio minuter med att lämna en 3-åring i en timme eller mer.

Allt beror på.... :cool:

Men trots allt du skrivit köper jag inte din "vetskap" om att det inte GÅR att lösa på annat sätt. Kanske har du inte förmåga eller vilja att lösa det på annat sätt, men visst GÅR det om man VILL :idea:
 
Sv: Lämmna ungen ensam

Enya skrev:
Hm... Jag lämnades ensam hemma med ansvar för en hund i fyra veckor när min mamma åkte på semester i Danmark när jag var 16 år. Det gick hur bra som helst. Flyttade hemifrån som 17-åring, visserligen med mamma som närmaste granne, men det gick i alla fall hur bra som helst. Kunde fixa så jag kom i tid till skola, städa mitt hem, ta hand om min hund ( och min häst), fixa mat även om jag allt som oftast misslyckade sordentligt när jag skulle göra middag :o :D Hunden blev glad för att den fick god mat och jag passade på att besöka mamma JUST när hon hade middagen färdig ( jag kände ju doften in i min lägenhet...) så jag kunde ju inte svälta ihjäl......

Jag är uppvuxen med att ta mycket ansvar för andra och mig själv. Även om det i mångas ögon låter lite väl vågat att lämna en 16 åring ensam hemma och åka till ett annat land, så tyckte jag inte då och inte nu heller att det var fel. Jag kunde klara det. Min nu 16 åriga syster bör man nog inte alls lämna hemma ens en helg.... :eek:


Ja, men det är ganska stor skillnad på att vara 16 och 3.... :crazy:
 
Sv: Lämmna ungen ensam

MissX skrev:
Bara du kan avgöra vad som är bäst för dig och din son ;)
Det bästa i detta fall som diskuteras så är det väl att få tvätten hämtad, upphängd eller tvättad annars blir det kallt att gå naken...
MissX skrev:
Det går inte att jämföra att lämna en 5-åring ensam i tio minuter med att lämna en 3-åring i en timme eller mer.

Nej och jag har aldrig jämfört det heller......

MissX skrev:
Men trots allt du skrivit köper jag inte din "vetskap" om att det inte GÅR att lösa på annat sätt. Kanske har du inte förmåga eller vilja att lösa det på annat sätt, men visst GÅR det om man VILL :idea:

Ähh jag ger upp snart, jag KAN inte göra det på något annat sätt än att skita i tvätten då, men det kanske är en lösning!? Dessutom så kan man inte köpa min vetskap den får man av erfarenhet.

Det enda du skriver är att det visst går att lösa men att jag saknar vilja att göra det.

Hur skulle du lösa det om du har tvätt nere i tvättstugan som ska hämtas upp men sonen din som är 5 år gammal vägrar att följa med, du kan inte ringa någon som kan komma och ta hand om honom och du har ingen möjlighet att få någon att ta hand om tvätten heller?

Lös gärna detta åt mig så slipper jag lämna honom ensam nästa gång det händer.

Tack på förhand :)
 
Sv: Lämmna ungen ensam

ainasoja skrev:
Hur skulle du lösa det om du har tvätt nere i tvättstugan som ska hämtas upp men sonen din som är 5 år gammal vägrar att följa med, du kan inte ringa någon som kan komma och ta hand om honom och du har ingen möjlighet att få någon att ta hand om tvätten heller?

Lös gärna detta åt mig så slipper jag lämna honom ensam nästa gång det händer.

Tack på förhand :)

Ja, i detta fall (som du frågar efter) så är det mycket enkelt. Du har ju svaret själv: vem bestämmer hemma hos er - 5-åringen eller du? :smirk:

Här får du den bistra sanningen, som kanske inte någon vågar ge dig eftersom du är sjuk; Du gör faktiskt ditt barn en gentjänst om du låter honom styra allt redan när han är fem år. Det kommer bara att bli värre och värre.... Våga ta konflikten med barnet nu, det har du igen tusenfalt senare! :)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok I oktober 2007 så kom en liten ljusbrun kille med fyra vita tassar hem till mig, fyra månader gammal! :love: Imorgon fyller samma kille...
Svar
6
· Visningar
2 945
Senast: Takire
·
Gravid - 1år Jag känner inte att jag tycker om mitt barn längre. Hur överlever man det? Jag älskar honom och skulle offra livet för honom när som om...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
25 870
Senast: Amk
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Under första halvåret 2018 hade jag ingen närmare kontakt med någon häst en enda gång. Inte heller längtade jag efter det. Jag...
Svar
1
· Visningar
1 279
Senast: kolblakkur
·
Ridning Ja jag tänkte bara starta en liten disskution, kanske lite onödig, jag vet inte. Men jag vill gärna diskutera med andra och deras...
Svar
10
· Visningar
2 533
Senast: MattiZ
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp