"Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

[Fiador]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Jo men samtidigt så handlar ju dressyr om balans och förvaltande av gångarter, då blir det ju lite att bita sig själv i svansen att både avla fram hästar och sedan rida dom tvärt emot dessa grundkriterier.

 

[Fiador]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Jag håller med om att det enligt skolboken om man pausar inte är PERFEKT alltid i alla lägen på alla ritter. Men hade det varit just perfekt hade de fått en 10:a.

Jag tycker att det är bra om domare dömer upp lite snarare än ner. Och jag tycker det är kul med de domare som kan skriva lite trevliga MEN konstruktiva kommentarer.
De flesta tävlar för att det ska vara roligt. Då ska det vara just det också.

Jag tycker inte man ska underskatta hur svårt ökningar är. Det är inte så enkelt som att bara släppa tygeln. I den hastigheten och framför allt steglängden drattar de flesta hästar på näsan då.
Ska man klara av att utbilda hästar inom deras livstid att klara ALLA de moment som är i GP tex så kommer det inte vara perfekt. Det kommer vara lite off här och där spec i början. Och just ökningarna brukar man ju kunna förbättra avsevärt när passagen är inlärd, dvs ganska sent i utbildningen.

Det går att rätt fort rida arbetstrav, samla etc på de flesta hästar. Ökningar however är förjävla svårt, spec traven!
Om man då tävlar kan man välja olika linjer. Antingen rider man på medelpissiga poäng och rider där hästen är klar. Det blir då inte så stor skillnad i mellantrav eller ökad trav. Eller så klämmer man i lite mer än hästen klarar av att bära, just bara på tävling, för att få en visuell effekt av att dels försöka men också en förändring i steglängd etc. Det ger poäng.

Man kan rida utanför det hästen är klar för då och då om man bara ser till att träna den i balans emellan det.
Vem fasen har inte dragit på en busgalopp som blivit i framvikt eller likn? Det är lite samma grej för mig. Men jag kanske personligen får ut mer av antingen att tävla eller att busa i skogen. Och jag väljer då mina "avträden" i den ultimata träningen efter det.

Man kan behöva rida "där det inte går" också ibland för att hitta en annan känsla och sen faktiskt pressa sig själv till att reda ut det.
Jag ser lite farligt i att alltid vara i en comfortzon, för ryttarens del.

Jo visst, men gör man det på tävling också på hög nivå? Man tycker ju att åtminstone där borde grundkriterierna bedömas mycket hårdare. Ridning är grunder, ju mer avvancerat desto mer befästa grunder. Då borde inte såna här "oblanser" pluppa upp på en tävling på hög nivå.

 

[Ray]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Jo men samtidigt så handlar ju dressyr om balans och förvaltande av gångarter, då blir det ju lite att bita sig själv i svansen att både avla fram hästar och sedan rida dom tvärt emot dessa grundkriterier.

Angående balans så kräver en ökning att hästen har sin tyngdpunkt längre fram. Annars kan den inte länga. Därför ska formen tillåtas bli längre också. Men det måste fortfarande vara i balans med ökningen- och där är upptagningen efter väldigt avslöjande.
Kommer hästen i obalanserad framvikt kommer den ha jobbigt att komma tillbaka och på några få steg kunna flytta tyngden längre bak igen.

Det finns otroligt mycket frambenssprattel och släpiga bakben i dressyr. Men jag är lite chockad över att man kan tycka det angående just denna ökningen. De visar ju hur bra det kan vara till skillnad från de som bara sprätter runt.

Man ska kritisera det som inte är bra i sporten, absolut. Och inte ens Hester är perfekt. Men det är en ryttare och tränare som har en tydlig och sympatisk linje, alltid rider mjukt och visar sina hästar väl och utan onödig press ochkonstant hängande i stångtygeln och hackande sporrar. Han visar hur lätt det är när hästen faktiskt ÄR i balans och harmoni med sin ryttare.

Tycker jag.

 

[axel]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Ute efter? Om du följer inläggen så ser du vad som leder fram till vad. Sen behöver man inte göra allting till en prestigesak, det är inte kritik från min sida, bara ett konstaterande. Jag har också skrivit att ökad trav inte är min grej och att det mycket väl kan tänkas att det ska se ut så här. Jag bara påvisar obalansen som jag uppfattar även i den rörliga bilden. Angående linjerna så är dom bara till för att hjälpa ögat att se att benen inte är parallella.

Nu börjar det bli för mkt egen expertis för mig.

Obalans.. tja

 

[axel]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Var tar alla gångartsvinnare vägen från 3-års etc? Det är sällan de går GP i toppen sen. Varför undrar jag?
Visst kan saker hända, de kan växa och annat. Men ja

Ja de köps av folk som inte tar vara på dem eller som inte vill tävla.

din egen är ju försvunnen från BLUP.

 

[Fiador]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Som jag ser det, vad vore diskussionen om alla tyckte lika? Vad är en bedömning värd om man bara ser till det som är bra och inte plockar fram det som är mindre bra?

På den kurs jag var på för några år sedan så bedömde vi våra egna och varandras hästar, exteriört, och ja visst vi skulle ju, även läraren, kunna säga att alla hästar var perfekta och i balans, bara för att vara "snälla" så att ingen tog illa upp, men vad hade vi lärt oss då? Det är ju genom att ta fram och titta på bristerna som man har möjlighet att lära sig något, och man måste kunna ställa prestigen och dom egna känslorna åt sidan då.

När jag rider för min tränare så letar vi alltid efter dom svaga länkarna, bristerna, för det är dom man behöver jobba med och som man behöver hjälp med. Inte är det bara stående ovationer där allt som är bra plockas fram och sen en liten notis om att det och det brister, men i det stora hela så ser det bra ut. Utan det är mest fokus på det som inte fungerar perfekt, för det är det man lär sig av, det är det man behöver jobba med, likaså när vi studerar varandra i gruppen som rider. Det är sånt man måste tåla för att utvecklas som ryttare anser jag.

Samma här i diskussionen, tål man inte höra/se bristerna, då bör man inte gå in i diskussionen alls eller lägga ut några bilder/filmer. Sen är det ju illa tycker jag om detta är bland det bästa i ökad trav på den nivån, för hur obalanserat är då allt annat. Det skulle jag fundra på och försöka ta lärdom av.

 

[AW]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Varför tycker du inte att det ser ut som piaff? Den kan utvecklas mer.
Om åringen dessutom är överbyggd! Visst, han skulle kunna lyfta lite mer fram men det är bättre än många under ryttare skulle kunna visa. Den är diagonal, pelvis vinklat så att rumpan är "indragen", nacken högst, nosen framför lod, manken hög, frambenet den står på så gott som lodrätt. Vad mer kan man begära av en häst som är en oslipad diamant?

Anledningen att jag över huvud taget la in bilden var för att visa hur en ögenblicksbild kan lura en. Speciellt om den är tagen ur sitt sammanhang. Varför skulle en åring göra piaff eller ens trampa själv ute i hage? På bilden ser det ut som han gör piaff, i verkligheten är bilden tagen på en häst som travar men har bra bakben och vinklar.

 

[AW]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Tycker att det blir väldigt negativ ridning om man bara fokuserar på det som hästen/ryttaren är dålig på. Visst måste man träna på det som är svårt men häst och ryttare måste också känna sig duktiga för att utvecklas. Jag tycker att jag rider som bäst om jag redan känner mig duktig i det jag gör, då har man dessutom tålamodet att att sig igenom det som är svårt på ett bra sätt.

 

[Ray]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Balans är ju steg ett på utbildningsskalan, det är ju inte en liten detalj. Det är ju det viktigaste i all ridning.
I mina ögon handlar balans om ändamål. En galopphäst som går löp är duktigt osamlad men kan och ska vara i balans. En hopphäst är ju extremt i framvikt när den landar efter hinder- men den kan och ska vara i balans.
Just gällande balansen tycker vi väldigt olika när det gäller just denna travökning. Att benen inte är helt parallella håller jag med om! Men jag tycket hästen är i BALANS i ökningen! Just därför att det är en ökning och balansen måste ligga längre fram. Man måste visa påskjut- inte bära bärkraft!

En ökning är självklart en större belastning fram än vad en samlad trav är. Jag tycker att du inte bedömer balansen i relation till rörelsen.
Ännu bättre underskatta bakben med ännu större vinkling i hasen - ja det finns kanske ekipage som presterar det? Men risken är att man tappar just balansen om man kräver mer samling i ökningen.

Jag argumenterar mot att denna ökningen är i obalans alltså. Sen kan allt bli bättre! Men vi har olika glasögon på oss du och jag och vi kommer aldrig på tycka likadant i denna frågan tror jag Vi tänker olika- där kan vi kanske vara överrens.
Lets agree to disagree helt enkelt!

 

[traceys]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Anledningen att jag över huvud taget la in bilden var för att visa hur en ögenblicksbild kan lura en. Speciellt om den är tagen ur sitt sammanhang. Varför skulle en åring göra piaff eller ens trampa själv ute i hage? På bilden ser det ut som han gör piaff, i verkligheten är bilden tagen på en häst som travar men har bra bakben och vinklar.

Jag tycker det var jättetydligt vad du ville visa, men blir inte förvånad över att vissa uppfattar helt annat. Jag minns användare här som på fullt allvar ansett att hästar kan utföra svårklassrörelser av sej själva i hagen, och försökt bevisa det med liknande bilder

 

[axel]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Som jag ser det, vad vore diskussionen om alla tyckte lika? Vad är en bedömning värd om man bara ser till det som är bra och inte plockar fram det som är mindre bra?

På den kurs jag var på för några år sedan så bedömde vi våra egna och varandras hästar, exteriört, och ja visst vi skulle ju, även läraren, kunna säga att alla hästar var perfekta och i balans, bara för att vara "snälla" så att ingen tog illa upp, men vad hade vi lärt oss då? Det är ju genom att ta fram och titta på bristerna som man har möjlighet att lära sig något, och man måste kunna ställa prestigen och dom egna känslorna åt sidan då.

När jag rider för min tränare så letar vi alltid efter dom svaga länkarna, bristerna, för det är dom man behöver jobba med och som man behöver hjälp med. Inte är det bara stående ovationer där allt som är bra plockas fram och sen en liten notis om att det och det brister, men i det stora hela så ser det bra ut. Utan det är mest fokus på det som inte fungerar perfekt, för det är det man lär sig av, det är det man behöver jobba med, likaså när vi studerar varandra i gruppen som rider. Det är sånt man måste tåla för att utvecklas som ryttare anser jag.

Samma här i diskussionen, tål man inte höra/se bristerna, då bör man inte gå in i diskussionen alls eller lägga ut några bilder/filmer. Sen är det ju illa tycker jag om detta är bland det bästa i ökad trav på den nivån, för hur obalanserat är då allt annat. Det skulle jag fundra på och försöka ta lärdom av.

Du har aldrig funderat på om det är fel på dina glasögon?

Allt kunnigt folk inkl. domarna har alltså FEL!?

Det verkar vara lite mode i att alltid vara mot strömmen o kunna se sådant som ingen annan ser.

Än har jag inte sett ngt i den svenska hästvärlden ute i buskarna som skulle leda till stående ovationer. Min trevligaste erfarenhet var en vanlig förmiddagsträning på Hogsta.

Man kan vara bra beroende av den nivå man befinner sig, men att klappa sig för bröstet o anse att man rider bättre än de flesta är nog en illusion- villfarelse.

De duktiga har lärt sig ödmjukheten inför konsten o sålänge ingen bedöms på tävling med 100% så vet de att de kan förbättra sig.

 

[fio]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Som jag ser det, vad vore diskussionen om alla tyckte lika? Vad är en bedömning värd om man bara ser till det som är bra och inte plockar fram det som är mindre bra?

På den kurs jag var på för några år sedan så bedömde vi våra egna och varandras hästar, exteriört, och ja visst vi skulle ju, även läraren, kunna säga att alla hästar var perfekta och i balans, bara för att vara "snälla" så att ingen tog illa upp, men vad hade vi lärt oss då? Det är ju genom att ta fram och titta på bristerna som man har möjlighet att lära sig något, och man måste kunna ställa prestigen och dom egna känslorna åt sidan då.

När jag rider för min tränare så letar vi alltid efter dom svaga länkarna, bristerna, för det är dom man behöver jobba med och som man behöver hjälp med. Inte är det bara stående ovationer där allt som är bra plockas fram och sen en liten notis om att det och det brister, men i det stora hela så ser det bra ut. Utan det är mest fokus på det som inte fungerar perfekt, för det är det man lär sig av, det är det man behöver jobba med, likaså när vi studerar varandra i gruppen som rider. Det är sånt man måste tåla för att utvecklas som ryttare anser jag.

Samma här i diskussionen, tål man inte höra/se bristerna, då bör man inte gå in i diskussionen alls eller lägga ut några bilder/filmer. Sen är det ju illa tycker jag om detta är bland det bästa i ökad trav på den nivån, för hur obalanserat är då allt annat. Det skulle jag fundra på och försöka ta lärdom av.

Du menar alltså på fullt allvar och på riktigt.. dvs du skämtar inte när du anser att hela världens expertis av dressyrfolk ska ta lärdom av någon westernryttare som sitter på buke och som själv lägger in filmer som ska visa bra exempel där en ryttare kniper sig fast i sadeln och låser hästen så mkt så att den får passtendenser i skritten som drar ihop hästen framifrån och kallar det samling..

Du är alltså på fullt allvar och fast övertygad om att det inte är du som kanske har mer att lära?

Det är alltså en helt seriös fråga från min sida.

Även till Brille.. som fortsätter trycka på att AW´s åring gör en bättre piaff i hagen än dom flesta gör uppsuttet fastän AW gång på gång försöker förklara att det inte ens är en piaff?

 

[tuaphua]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Jag pratar om bättre hästar än så. Min egen har ju trots att han var inriden av och visades av duktigt proffs inte erlagt godkänt ridprov. Han fick totalt 46 p på gång. Inget superfantastiskt även om det inte är kasst heller.
Det finns ju som du vet skäl till att de valde att inte visa honom uppsuttet och även till att de valde att hoppa kvalitén trots att han då stod hos annat proffs. Man vill inte gärna visa en häst som reser sig. Och spec inte när skritt ingår.
Sen har ju jag lite låtit tiden gå och är ansvarig för hans bristande skolning.

Jag menar de hästar som visats ridet och getts BRA poäng. Det finns ju hästar som visats ridet 3-års, kvalitén, championat och sen borta trots att de vunnit rubbet.
Och jag tror heller inte hästar i de prisklasserna köps av människor som bara vill rida hemma eller inget kan, inte så många av dem.
Visst köps de inte av den absoluta toppen alltid. Men man bör nog fundera kring utbildning, ridning etc när så många försvinner efter att faktiskt ha varit där.
Framförallt hållbarhetstänket..

 

[tuaphua]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Håller med ang bilderna etc:

Ögonblicksbilder är en grej. Det kan nääästan se ut som svårklassrörelser. Men jag har aldrig sett en film på en häst i frihet som utför dessa.
Den dagen jag gör det kan jag ändra mig och inte längre tycka att dressyr är onaturligt/samling onaturligt.

Skadligt är det inte! Men det är inte naturligt!
Det är något man får skola dem till.

 

[axel]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Jag köper inte tänket med att alla hästar som är riktigt bra som unga rids sönder.

titta bara på hingstarna som går från bruksproven o vidare. De har proffsryttare.
de kanske ej heller går HELA vägen o sen sätts i avel.

Det tar längre tid för ej proffs o kanske räcker det med en skada för att sagan ska bli all. Mkt kan hända på vägen. Vem känner inte till hur sköra dressyrhästar är- gör illa sig i hagen....listan kan göras oändlig

Jag tror att det ligger andra orsaker bakom varför en del "försvinner".

alla bra talanger kan inte hamna hos proffsen o där tror jag att flertalet går bort av en eller annan orsak.

 

[Ray]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Jag pratar om bättre hästar än så. Min egen har ju trots att han var inriden av och visades av duktigt proffs inte erlagt godkänt ridprov. Han fick totalt 46 p på gång. Inget superfantastiskt även om det inte är kasst heller.
Det finns ju som du vet skäl till att de valde att inte visa honom uppsuttet och även till att de valde att hoppa kvalitén trots att han då stod hos annat proffs. Man vill inte gärna visa en häst som reser sig. Och spec inte när skritt ingår.
Sen har ju jag lite låtit tiden gå och är ansvarig för hans bristande skolning.

Jag menar de hästar som visats ridet och getts BRA poäng. Det finns ju hästar som visats ridet 3-års, kvalitén, championat och sen borta trots att de vunnit rubbet.
Och jag tror heller inte hästar i de prisklasserna köps av människor som bara vill rida hemma eller inget kan, inte så många av dem.
Visst köps de inte av den absoluta toppen alltid. Men man bör nog fundera kring utbildning, ridning etc när så många försvinner efter att faktiskt ha varit där.
Framförallt hållbarhetstänket..

Men är det inte så att den flashiga gången som premieras på unghästklasser inte är den som är bäst när man kommer till GP.
Det säger ju alla dressyrproffs jag hört i alla fall. Idealet är en häst med 8 or ca på alla tre gångarter för den är utvecklingsbar. Lätt för att länga blir gärna svårt att korta och att samla och det är ju viktigare ju längre man kommer i klasserna.

Jag tror att i dressyr ska man avla på individer som faktiskt kan gå gp. Det ger kanske ett långsammare avelsframsteg men då får man med de egenskaper som man egentligen letar efter. Sen är det inte så många som har tålamod att utbilda en häst på rätt sätt. Det är så bråttom idag. Du får mer pengar för en femåring på topp än en försiktigt tagen 7 åring... Unghäst tävlingarna är väl där man måste börja om man vill premiera bra ridning som gör att alla kommer upp i klasserna.

Så de gångartsvinnare som inte går GP är antingen inte bra nog när det gäller de samlande rörelserna, har kanske ett psyke som gör att de är svåra att utbilda/tävla och ingen som palla lägga tiden, har inte haft nog bra ryttare som verkligen kunnat ta dom den där sista biten. Alla tävlingsryttare är inte bra på att utbilda- och alla unghästryttare är inte bra på den sista biten.

Alla mänskliga talanger når inte ända fram heller. Behöver inte vara skador som sätter stopp- ävenom det självklart kan vara så!
Men boven tror jag sitter i pengar- som föder en stress och gör att man pressar hästar för snabbt många gånger.

 

[tuaphua]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Även jag tror det sitter i pengar. Och tävling. För om målet är tävla blir ridningen därefter och stressen därefter.

Jag tror absolut på att skita i att tävla tills hästen är utbildad. Och att utbilda den för att bli ridbar, rolig att rida, frisk och hållbar - inte för att prestera på banan.
Förr var det inte tävling i lätta klasser. Det var träningsklasser.
Idag ser en del det som tävling, prestation. Jag ser en farlighet i det.
Proffsen, de allra bästa, ser givetvis inte LA tex som ngt mål. De ska ju mest isf vänja häst vid miljön och kvala sen i msv.

Jag tycker inte man behöver avla enbart på GP-individer. Jag tycker man mer ska avla på hästar som tål felridning, mentalt och psykiskt.
För nu köper folk hästar och ska lära sig rida och utbilda häst samtidigt.
Har man då en individ a la gamla modellen halvblod ur militärstammen så håller de ofta bättre, är mindre känsliga mentalt etc. De tål felridning. De är som gamla pansarvagnar, går och går.
De vinner inte GP idag. De har för lite gång etc.
Men de flesta kommer inte nå dit iaf.

Jag är helt med på att en lovande 3-åring inte behöver vara en potentiell gp-häst. Mycket kan som sagt hända. Och det krävs ett psyke för att vara ridbar, inte bara fysiska förutsättning. De fysiska kan också förändras när de växer och man vet som sagt inte hur väl de går att samla.
Däremot tycker jag att fler borde klara sig - förutsatt att de utbildas korrekt.

 

[Ray]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Även jag tror det sitter i pengar. Och tävling. För om målet är tävla blir ridningen därefter och stressen därefter.

Jag tror absolut på att skita i att tävla tills hästen är utbildad. Och att utbilda den för att bli ridbar, rolig att rida, frisk och hållbar - inte för att prestera på banan.
Förr var det inte tävling i lätta klasser. Det var träningsklasser.
Idag ser en del det som tävling, prestation. Jag ser en farlighet i det.
Proffsen, de allra bästa, ser givetvis inte LA tex som ngt mål. De ska ju mest isf vänja häst vid miljön och kvala sen i msv.

Jag tycker inte man behöver avla enbart på GP-individer. Jag tycker man mer ska avla på hästar som tål felridning, mentalt och psykiskt.
För nu köper folk hästar och ska lära sig rida och utbilda häst samtidigt.
Har man då en individ a la gamla modellen halvblod ur militärstammen så håller de ofta bättre, är mindre känsliga mentalt etc. De tål felridning. De är som gamla pansarvagnar, går och går.
De vinner inte GP idag. De har för lite gång etc.
Men de flesta kommer inte nå dit iaf.

Jag är helt med på att en lovande 3-åring inte behöver vara en potentiell gp-häst. Mycket kan som sagt hända. Och det krävs ett psyke för att vara ridbar, inte bara fysiska förutsättning. De fysiska kan också förändras när de växer och man vet som sagt inte hur väl de går att samla.
Däremot tycker jag att fler borde klara sig - förutsatt att de utbildas korrekt.

Ok, jag omformulerar mig lite...
Om man vill ha GP hästar- så avla på sånna! Och matcha dom sedan som sånna!
Men självklart ska vi ha andra sorters hästar också. Jag tycker att ridning ska vara en breddsport och jag tycker det är helt ok att tävla på LA nivå och vara nöjd med det.
Och du har helt rätt i att vi behöver stabila hästar som inte bryr sig så hårt om det blir fel, för vi är många som gör fel. Vi som gör fel borde dessutom prioritera att få tag på en häst som matchar våra mål och kunskaper och inte tvunget ha hästar med stor gång som vi inte klarar av att rida.

 

[tuaphua]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Men varför är dressyrhästar så sköra att de inte ens kan gå i hagen?

Jag köper att de stora framavlade rörelserna gör mkt!
MEN ja tror också att man kan stärka dem att tåla saker, hitta sina ben, sin balans etc genom träning så att de inte behöver slå sönder sig i hagen jämt.

För jo - visst har jag träffat de där som konstant slår sönder sig, drattar om kull, sträcker sig etc.
De har sån jäkla gång och är så stora att de är så mkt mer balanskänsliga.
Men med rätt träning har de kunnat lära sig hålla koll på sig själva(bättre balans, styrka, koordination etc) och lärt sig tagga ner och inte bli så hysteriska att de inte kan hålla koll på sina lemmar.

Och ja - jag är nog färgad av att jag själv och mina tränare tyvärr ofta rings in när det redan är för sent. Både i rehabsyfte och problemlösande syfte. Så jag möter ju mycket hästar med problem som ska rehabas psykiskt eller fysiskt.
Men många av dem ser man ju går att få ordning på.
Nu har ju jag ingen sån kunskap att jag kan utbilda hästar till GP!
Men jag möter en del fina hästar det skitit sig för. En del av dem har stått hos proffs med mkt mer meriter än mig.
Så ja - jag har en liten svartare bild av saker än de flesta andra tror jag. Men de flesta andra slipper de här individerna som inte passar in i mallen. De som går sönder i kroppen eller blir för stressade/lär sig gå i försvar.
Då kan man kosta på sig en frikostigare syn på vad som är bra och inte.
Jag gör mig ibland obekvämare än många andra tränare mot elever också. Men just iom att jag ska lösa mer rejäla problem så kan jag inte bara pipa bra, ibland ge konstruktiv kritik och låtsas som om en del dåliga saker inte sker.
Jag måste ibland ta konflikter som många andra kan kosta på sig att låta bli iom att de mer jobbar med hästar som inte "förstörts".

Sen jobbar jag ju så klart med trygga och friska individer en del med. Det ska jag säga så man inte tror att jag anser att alla har problem.
Men iom att jag har en liten alternativ syn på en del saker och många är väldigt låsta i att det ska vara på ett visst sätt söker man sig inte utanför det förrän det skiter sig.

Men det kanske förklarar varför jag ser mer problem i saker än andra.

 

[kryddan]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Kl


Det står i TR:


"Ökad trav skall kännetecknas av att hästen med liksidig steglängd, där de diagonala benparens skenor är parallella, ökar sin steglängd så mycket som möjligt så att den med ett tydligt övertramp vinner mer mark. Detta åstadkoms genom kraftigt påskjut från bakbenen. Hästen skall förbli på tygeln men skall, utan att “luta sig” mot bettet visa en något längre och friare form. Genom god bogfrihet skall framhoven sättas i marken på den punkt, mot vilken den är på väg i stegets längsta moment. Ökad trav skall vara balanserad, rytmisk och fri från spänning."

Skenornas parallellitet har med regelbundenheten att göra, tänker jag.

Men det betyder inte att man kan bara stanna upp och dra streck hur som helst och definitivt inte som de här strecken. Som jag tror tuaphua skrev det är svårt med riktigt ökad trav, svårt att få perfekt i varenda steg om man ska fingranska varje tiondels sekund.

Hur som helst är det skenorna det handlar om och om man tar bort dom där röda strecken som förvillar så ser man att det är inga större brister där, vad gäller skenornas linjer, ibland går frambenet något högre, men vad är det att tjata om?

Tack för TR-förklaringen, jag kan inte sånt där så det var snällt av dig!

*KL*

Till dig, Ray och anda, jag skulle gråta av tacksamhet om jag kunde göra en sådan ökning som Uthopia visar på filmen. Skriver "jag" för det räcker ju inte om hästen har kapacitet, ryttaren måste kunna göra sitt jobb också. Sen om det blir lite fel vad det gäller vinklar hit o dit spelar ingen roll för mig i a f, jag ser bara det fantastiska i det som hästen och ryttaren gör! Uppenbarligen tycker domarna likadant eftersom de belönar den här typen av travökningar med maxpoäng. Se bara på Totilas t e x (när E G red honom). Vinklarna på Totilas skenben i travökningar har ju stötts och blötts väldigt mycket på nätet. Jag tycker att ökningarna var fantastiska!!! Domarna tyckte att det var fantastiskt!! I stort sett ALLA tycker att det var fantastiska ökningar! Sen har vi ett fåtal som sitter hemma och letar fel, det mäts vinklar hit o dit och läggs ut på nätet. Alla har väl sett jämförelsebilderna mellan Totilas och Fuego? Där menar man på att Fuego gör mycket bättre ökningar än Totilas eftersom hans skenbensvinklar är mer parallella. Detta visas då med en massa streck hit o dit. Det roliga är att jämförelsebilderna är inte tagna i exakt samma frekvens. Allt för att få Fuego att framstå som finare... Fuego är OCKSÅ en jättefin häst, men att göra såna här jämförelser är rent löjligt. Varför kan man inte bara se och njuta av hur bra det kan vara - utan att vara en pettimeter? Att sitta och spela en film i slowmotion, för att anstränga sig för att hitta något att racka ner på, är ju beklagligt. Då har man missat hela grejen med dressyr och ridning tycker i a f jag. Dressyr är en skönhetsupplevelse! Man dansar med sin häst! Tänk om man skulle tänka likadant om sin danspartner om det vore en människa? Oj, nu gjorde han något konstigt med sin fot där, den var inte i exakt rätt riktning och är det inte så att han tappade fokus en sekund för 1,38 minuter sen? Ungefär så. Så där kan man ju bara inte tänka, livet skulle bli ohyggligt tråkigt! En stor del av ridningen går ut på positivt tänkande, det måste man ha med sig hela tiden för annars fastnar man lätt i en negativ spiral. Många hästmänniskor är väldigt negativa i sin läggning och det smittar av sig. Uppenbarligen betydligt enklare än positivt tänkande, det kan man se i vilket stall som helst. Vem märker man mest? De där trevliga glada 12 personerna eller de 2 surmupparna? Lustigt nog så är det aldrig de som är duktiga på att rida som mäter vinklar och har sig, det är folk som inte kan så mycket som alltid är fullproppade med åsikter om precis allt mellan himmel och jord - bara det är en häst inblandad. Naturligtvis utan att vara tillfrågade. Nu är ju detta ett öppet diskussionsforum så det är klart att alla måste säga sitt, för annars blev det inga diskussioner, vilket skulle vara väldigt tråkigt! Det jag menar är inte att alla skall tycka lika, utan att det ofta är så att de mest petiga och felsökande personerna faktiskt är de som har minst erfarenhet. De som har ridit mycket är glada för det som blir bra och struntar i resten. Det får man ta nästa dag. Eller nästa. Eller nästa. Ridning bygger mycket på ryttarens mentala status och det är nödvändigt att tänka positivt, annars är det bättre att kliva av. Ens egen sinnesstämning smittar av sig på hästen. Jag tror inte att man kan välja att vara positiv ibland och negativ ibland, man måste bestämma sig för vilken linje man skall ha och försöka följa den med allt som har med hästar att göra.
Detta var lite svammel så här på eftermiddagen, uttrycker i ett sammandrag vad jag tänker när jag läser en del av inläggen här. Om nu någon är intresserad