Sv: könslöst barn
knappar...
nu ligegr ja lite efter i diskutionen , det tar sin lilla tid att läsa egenom!!!
reagerar på att ingen utom visslan påpekar kläders egentliga funktion, att skydda och vara praktiska! jag klär sällan Matilda i klänning, hemskt opaktiskt.
alla vita kläder är köpta av farmor, hemskt opraktisk färg.
väljer mjuka mjukisar i harmemodell, gott om plats för blöja och ben, eller tights, supersmidigt när det ska på överdragasbyxor, eftersom tights inte knölar inop sig.
hon är en blond liten människa, mede blont hår och lite mörkare ton i huden, vilket gör att hon passar jättebra i alla starka färger, som turkos, neongrönt, klarblått, cerise och gult.
inge pastell i hennes garderob inte.
hon älskar katter, har därför en hel del plagg med katter på.
hennes pappa kör båt och hon, som ibland inte vill ha kläder alls, sätter mer än gärna på sin farfarströjan eller tunikan (2 plagg i samma tyg) med "pappabåp" på, eftersom vi leker att en av de små båtarna på plaggen är just pappas båt.
pojkar och flickor är människor, små människor, med stora funderingar och ibland starka åsikter, som passar olika bra i olika färgskalor och har olika kroppsformer, så jag, för min del, försöker välja de praktiska plaggen i de färger och motiv M gillar och trivs i.
Dock vägrar ja hello kitty fram tills den dagen hon själv väljer det.
vägrar även nalle phu, bamse och alla andra figurer, jag vill inte klä in mitt barn i någon av de formerna heller. kan dock ha överseende om det är ett väldigt praktiskt plagg och inte stör för mycket med sitt tryck.
farmor däremot......
men ett plagg är ett plagg och eftersom det inte är jag som lagt ner pengar på den vita tröjan och den rosa kjolen, så får hon gärna använda det om det blir tillfälle för det.
det brukar inte gå att använda så många gånger innan det är skrot ändå.
björks kläder hade ja gärna haft en hel kollektion av, praktiska plagg, fina färger och framför allt fläckdöljande!
genumfrågan är ju inte löst iom att vi sätter rosa på män eller blått på kvinnor eller sätter kjolar på män, det är när vi börjar se männiksor som männioskor och kläder som kläder.
i min lilla stad finns det en man, runt 50 år.
han är lång, har långt helskägg, kort slitet hår, bär ofta keps.
en rejäl ölmage har han jobbat upp under åren åxå.
en gubbe med stora bokstäver alltså.
det roliga och lite speciella med honom är att han går helt emot vad man "ska" och "bör", går alltid i tajta jeans eller tights, i komination med sina favoritskor, lårhöga röda stövlar med liten klack, vita vadhöga stövlar utan klack eller sina vita ballerinaskor.
steroetypt man över höften, stereotypt kvinna under.
han har blivit intervjuad av tidningar för detta.... (?)
"jag är väl varken eller och både och och tycker det är bekvämt med ballerina och känner mig vacker i stövlar."
folk skrattar nog lite bakopm ryggen på honom, men han fortsätter sin promenad som om inget är konstigt med sitt ganska unika sätt att klä sig.
han ägnar dessutom mycket tid till modellflyg.
jag ligger inlagd på sjukhus nu, men sjukt barn i magen och småpratade med ena BM om denna frågan igår.
hon berättade att henes som älskar rosa och klär sig i den färgen ofta. när jag fråage hur gammal han var så blev svaret 7.
frågade lite försiktigt om han hade haft problem med vännerna i skolan för sitt "vågade" (missförstå mig rätt) färgval och blev så otroligt glad när hon svarade nej.
vi kanske är på väg åt rätt håll åndå?