Klimatet runt blandrasprat på Buke.

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag anser att sällskapshundar behöver lika mycket tid av sina ägare som brukshundar. Först och främst är hundar djur med stort rörelsebehov, sällskapshundar precis som brukshundar. Det är viktigast att det behovet blir tillfredställt, en promenad ger ju inte bara motion utan också psykisk stimulans för en hund, (och människa).

Sedan är det lätt och tacksamt att aktivera brukshundar på alla möjliga sätt eftersom de gillar att arbeta och har bra koncentrationsförmåga. Men också de flesta sällskapshundar gillar ju att jobba med nosen, och att vara duktiga och få beröm och belöning, och då ska de ju få det även om det inte blir på brukstävlingsnivå.

Därför är min åsikt att en sällskapshund har rätt att få samma engagemang och tid från sin ägare som en brukshund, och att det inte alltid är enklare att ha en sådan hund än en brukshund.
Fast det stämmer ju inte om du frågar runt allmänt en sällskapshund köper man just för man inte har tid eller intresse att lägga alla timmar som en arbetshund kräver.
 
Nej för har man brukshundar som kräver mindre än en random sällskapshund är dom kassa en brukshund är avlad för så mycket mer.
Nu är det väl ingen som sagt sig ha några brukshundar som kräver mindre än en random sällskapshund, men även om så skulle vara så säger det ju ingenting om hur bra eller dålig brukshunden ifråga är? En brukshunds kvalitet ligger ju i att den oftast har en stor arbetskapacitet och arbetslust och att den KAN jobba, inte nödvändigtvis att den MÅSTE det. Och jag tror absolut att en brukshund som får rätt sorts aktivering och/eller är en arbetande hund mycket väl kan vara lättsammare i vardagen än en ren sällskapshund med mycket energi som den kanske inte förmår kanalisera till något vettigt (eller där ägaren inte kan det).
 
Fast det stämmer ju inte om du frågar runt allmänt en sällskapshund köper man just för man inte har tid eller intresse att lägga alla timmar som en arbetshund kräver.
Har man inte tiden, eller är villig att lägga den, ska man inte skaffa hund. Jag har haft fler sällskapshundar än brukshundar, och det har tagit lika lång tid att motionera och umgås med dem, som det gör med brukshundarna, (av vilka jag bara haft de två jag har nu).

Det är så enkelt med arbetshundar, eftersom de vill jobba. Jag kan få dem att galoppera oavbrutet i en brant backe 10-13 minuter i sträck om jag har lagt ut några föremål för dem att hitta.

Sällskaphundarna skulle ofta hämta in ett föremål, och sedan när koncentrationen var slut antingen leta vilt att jaga eller börja äta hjort-och harpastiller. Alltså är de svårare att ge sysselsättning till dem.
 
Nej för har man brukshundar som kräver mindre än en random sällskapshund är dom kassa en brukshund är avlad för så mycket mer.
Fast du har ju bara hakat upp dig på din egen fultolkning trots att flera påpekat vad som menas.

Med en (vettig) brukshund är det oftast lätt att ge hunden exakt vad den mår bra av då vad den behöver och vad den vill göra sammanfaller. Apportera med en apporterande hund osv.

Med en sällskapshund som ligger högt i energi kan det bli problematiskt om hunden inte har driv eller motivation nog för aktiviteterna man kan erbjuda. Den tröttnar kanske snabbt så att man inte bara kan köra ett pass X och så är den nöjd utan man får köra korta pass med X, Y och Z för att hunden inte ska bli odräglig eller olycklig.

Ser absolut hur det då kan kännas väldigt mycket mer krävande med en "sällskapshund" jämfört med de specialinriktade brukshundarna.
 
Fast det sa dom väl aldrig?
I tidigare trådar.
Fast du har ju bara hakat upp dig på din egen fultolkning trots att flera påpekat vad som menas.

Med en (vettig) brukshund är det oftast lätt att ge hunden exakt vad den mår bra av då vad den behöver och vad den vill göra sammanfaller. Apportera med en apporterande hund osv.

Med en sällskapshund som ligger högt i energi kan det bli problematiskt om hunden inte har driv eller motivation nog för aktiviteterna man kan erbjuda. Den tröttnar kanske snabbt så att man inte bara kan köra ett pass X och så är den nöjd utan man får köra korta pass med X, Y och Z för att hunden inte ska bli odräglig eller olycklig.

Ser absolut hur det då kan kännas väldigt mycket mer krävande med en "sällskapshund" jämfört med de specialinriktade brukshundarna.
Nej ts tidigare uttalanden om detta!
 
Har man inte tiden, eller är villig att lägga den, ska man inte skaffa hund. Jag har haft fler sällskapshundar än brukshundar, och det har tagit lika lång tid att motionera och umgås med dem, som det gör med brukshundarna, (av vilka jag bara haft de två jag har nu).

Det är så enkelt med arbetshundar, eftersom de vill jobba. Jag kan få dem att galoppera oavbrutet i en brant backe 10-13 minuter i sträck om jag har lagt ut några föremål för dem att hitta.

Sällskaphundarna skulle ofta hämta in ett föremål, och sedan när koncentrationen var slut antingen leta vilt att jaga eller börja äta hjort-och harpastiller. Alltså är de svårare att ge sysselsättning till dem.
Återigen nej alla har inte intresse för detta vilket du inte verkar förstå.
 
Nu har du formulerat dig oklart. Vad är det inte alla har intresse av? Menar du normal samvaro med sin hund?
Träna brukshund och det är inte normal samvaro med hund att du jämför brukshundar med sällskapshundar är bara löjligt så vi säger så och hoppas ingen person som söker sällskapshund läser den här tråden och tror på dina råd och köper sig en brukshund istället.
 
Men är din hund av sällskapsras?
Nu handlade det just om sällskapshundar självklart har en jakt eller draghund energi.
Nej, inte per definition men han kommer från flera generationer av hundar som inte används till praktiskt arbete. I mitt fall är det så att jag ville ha en hund med mycket energi men jag hade helt uppenbart satt likhetstecken mellan det och att vilja arbeta med sin förare. Det har jag fått lära mig nu att man inte kan.

Allt jag konstaterar är att jag ser en poäng i resonemanget.
 
Nej, inte per definition men han kommer från flera generationer av hundar som inte används till praktiskt arbete. I mitt fall är det så att jag ville ha en hund med mycket energi men jag hade helt uppenbart satt likhetstecken mellan det och att vilja arbeta med sin förare. Det har jag fått lära mig nu att man inte kan.

Allt jag konstaterar är att jag ser en poäng i resonemanget.
Som uppfödare av arbetande border collies är det här en så jävla viktig grej som jag om och om igen försöker förklara- hög energinivå och arbetsbehov måste kombineras med att arbeta för att säkerställa att arbetsförmågan finns kvar! Arbete är så mycket mer än att vara ivrig inför aktivitet, gillar träningspass osv, arbetsförmågan kan vi -bara- utvärdera genom -arbete-.

Tyvärr verkar det jättesvårt att förstå.
 
Träna brukshund och det är inte normal samvaro med hund att du jämför brukshundar med sällskapshundar är bara löjligt så vi säger så och hoppas ingen person som söker sällskapshund läser den här tråden och tror på dina råd och köper sig en brukshund istället.
Jag hoppas nån som söker sällskapshund ser @Liran s vettiga inlägg om att en sällskapshund behöver ungefär lika mycket aktivitet och omvårdnad som en brukshund. Skillnaden ligger främst i vilken aktivitet som behövs.

Väljer du att skaffa en bruksras så bör du ha hundens specialitet som intresse. Jakt, spår, apportering osv. Det kräver oftast lite mer "arbete" runt omkring. Man kanske bör bo så att det är lätt att göra aktiviteter tillsammans med andra, nära en brukshundsklubb eller liknande för att underlätta för sig själv. Att lägga spår kan man ju absolut göra själv men det är en syssla som ändå kräver mer förberedelser.

En sällskapshund kan absolut bli nöjd med saker du spontant kan göra hemma och på promenader. Nosarbete, rally, dog parkour, trickträning, heelwork, uppletande osv. Fast då får man som sagt hoppas att man inte får en högenergisk hund utan minsta driv eller koncentration. Mina terriers var ganska krävande för att de tröttnade på saker väldigt snabbt. Min havanais kunde göra samma sak i evigheter i jämförelse.

Det har ju tyvärr skapats en bild av att sällskapshundar "inte kräver något" eftersom de ofta med tiden blir i princip deppiga av den tillvaro de lever om de inte får den aktivitet de förtjänar. En sällskapshund som ligger och dammar kommer ganska snabbt "finna sig" i den tillvaron och sova bort dagarna mellan de dagliga promenaderna runt kvarteret, men är det verkligen ett bra hundliv? Nej.
 
Nej, inte per definition men han kommer från flera generationer av hundar som inte används till praktiskt arbete. I mitt fall är det så att jag ville ha en hund med mycket energi men jag hade helt uppenbart satt likhetstecken mellan det och att vilja arbeta med sin förare. Det har jag fått lära mig nu att man inte kan.

Allt jag konstaterar är att jag ser en poäng i resonemanget.
Utöver aktivitetsnivån man kunna styra upp sin brukshund i vardagen.
 
Jag hoppas nån som söker sällskapshund ser @Liran s vettiga inlägg om att en sällskapshund behöver ungefär lika mycket aktivitet och omvårdnad som en brukshund. Skillnaden ligger främst i vilken aktivitet som behövs.

Väljer du att skaffa en bruksras så bör du ha hundens specialitet som intresse. Jakt, spår, apportering osv. Det kräver oftast lite mer "arbete" runt omkring. Man kanske bör bo så att det är lätt att göra aktiviteter tillsammans med andra, nära en brukshundsklubb eller liknande för att underlätta för sig själv. Att lägga spår kan man ju absolut göra själv men det är en syssla som ändå kräver mer förberedelser.

En sällskapshund kan absolut bli nöjd med saker du spontant kan göra hemma och på promenader. Nosarbete, rally, dog parkour, trickträning, heelwork, uppletande osv. Fast då får man som sagt hoppas att man inte får en högenergisk hund utan minsta driv eller koncentration. Mina terriers var ganska krävande för att de tröttnade på saker väldigt snabbt. Min havanais kunde göra samma sak i evigheter i jämförelse.

Det har ju tyvärr skapats en bild av att sällskapshundar "inte kräver något" eftersom de ofta med tiden blir i princip deppiga av den tillvaro de lever om de inte får den aktivitet de förtjänar. En sällskapshund som ligger och dammar kommer ganska snabbt "finna sig" i den tillvaron och sova bort dagarna mellan de dagliga promenaderna runt kvarteret, men är det verkligen ett bra hundliv? Nej.
Finns mycket aktiva sällskapshundar där ute hundar som får sova bort sina liv allra mest tycker jag är familjeretrivers och diverse blandraser.
 
Fast du har ju bara hakat upp dig på din egen fultolkning trots att flera påpekat vad som menas.

Med en (vettig) brukshund är det oftast lätt att ge hunden exakt vad den mår bra av då vad den behöver och vad den vill göra sammanfaller. Apportera med en apporterande hund osv.

Med en sällskapshund som ligger högt i energi kan det bli problematiskt om hunden inte har driv eller motivation nog för aktiviteterna man kan erbjuda. Den tröttnar kanske snabbt så att man inte bara kan köra ett pass X och så är den nöjd utan man får köra korta pass med X, Y och Z för att hunden inte ska bli odräglig eller olycklig.

Ser absolut hur det då kan kännas väldigt mycket mer krävande med en "sällskapshund" jämfört med de specialinriktade brukshundarna.

Poängen där ser jag som att det är att göra både sig själv och hund en stor otjänst om man skaffar en hund som har ett stort driv för en viss typ av aktivitet om jag inte är ett dugg intresserad av den aktiviteten. Oavsett hur "lätt" det skulle vara att göra hunden nöjd med just den typen av aktivitet. :confused:

Det finns uppenbarligen folk som tycker det är kul att träna grejer i detalj. Själv tycker jag att det är roligare att göra lite av varje, i korta pass då och då. Det är inte tiden per dygn som är problemet, utan att jag tycker att det låter dödstrist att åka till en klubb och träna specifika grejer. Själv är jag hellre ute och är fysiskt aktiv en rejäl stund, men träning tröttnar jag på efter max 5 minuter. (Mina katter tycker liksom att det är kul att träna saker eller apportera prylar längre än jag har fokus att hitta på grejer, lillkatten kan lätt vilja fortsätta en halvtimme åt gången när hon är igång.:idea:)

Tänker man att det är "tid som tid" har man kanske mer brukshundshjärna själv, och tycker att det är roligt att träna på något specifikt? Jag är definitivt mer en vinthund... Är gärna ordentlig aktiv. Spenderar gärna tid tillsammans. Avskyr om den tiden ska vara späckad med aktiviteter. :angel:
 
Poängen där ser jag som att det är att göra både sig själv och hund en stor otjänst om man skaffar en hund som har ett stort driv för en viss typ av aktivitet om jag inte är ett dugg intresserad av den aktiviteten. Oavsett hur "lätt" det skulle vara att göra hunden nöjd med just den typen av aktivitet. :confused:

Det finns uppenbarligen folk som tycker det är kul att träna grejer i detalj. Själv tycker jag att det är roligare att göra lite av varje, i korta pass då och då. Det är inte tiden per dygn som är problemet, utan att jag tycker att det låter dödstrist att åka till en klubb och träna specifika grejer. Själv är jag hellre ute och är fysiskt aktiv en rejäl stund, men träning tröttnar jag på efter max 5 minuter. (Mina katter tycker liksom att det är kul att träna saker eller apportera prylar längre än jag har fokus att hitta på grejer, lillkatten kan lätt vilja fortsätta en halvtimme åt gången när hon är igång.:idea:)

Tänker man att det är "tid som tid" har man kanske mer brukshundshjärna själv, och tycker att det är roligt att träna på något specifikt? Jag är definitivt mer en vinthund... Är gärna ordentlig aktiv. Spenderar gärna tid tillsammans. Avskyr om den tiden ska vara späckad med aktiviteter. :angel:
Ja det var exakt det jag utvecklade i mitt senaste inlägg ;)
 
Wow så många olika diskussioner det blev här nu!

Mopsar:
Såklart är det bra att göra test och välja ut de som är minst funktionsnedsatta till fortsatt avel om man nu anser att de har unikt värde som sällskapsras (vilket jag delvis förstår eftersom mopsar är oftast trevliga hundar).
MEN att då ta den här förhållandevis friska individen av Mops och para med en MOPS (?!))
DET är ju som att snickra ihop en stol för att ha något att hugga ved av på vintern...så ineffektivt.
Man får ju helt enkelt para dem med hundar av något mer ursprunglig kroppstyp. Det är ganska lättjobbat eftersom platta nosen är ofullständigt dominant...så blir ganska förutsägbart resultat, dvs en kull valpar där alla har något längre nos än en mops. Och det var väl det som var målet?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Trav Hej Trav-Buke! Verkar lite dött på travsidan men hoppas det hänger några här fortfarande. Vad ska man tänka på när man köper hjul till...
Svar
3
· Visningar
312
Senast: Pegasus63
·
Hundavel & Ras Jag är hundlös för tillfället och det är så galet tomt. Saknar en fjutt att dela livet med, helt enkelt. Just nu är det tyvärr inte...
2 3
Svar
55
· Visningar
4 376
Senast: Myrten
·
Hundhälsa Ge mig all eran erfarenhet! Har upptäckt en liten liten kula i ett ljuver på vovven, högst upp (vid frambenen) och jag misstänker...
Svar
8
· Visningar
1 394
Senast: Viva
·
Hästmänniskan Jag har ett ”litet” problem som jag behöver få hjälp att tänka kring. Min häst måste flytta ganska omgående, av olika skäl. Jag har...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
9 190
Senast: Masse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp