Klimatet runt blandrasprat på Buke.

Status
Stängd för vidare inlägg.
Ja, man är ju olika på den fronten. Jag är som sagt hellre hundlös än köper annan ras (eller för den delen rätt ras men fel linjer).
Det är nog en kombination av hela rasens egenskaper, både funktion, mentalitet och utseende. Det skiljer sig ju vitt mellan raser trots att de alla är hundar 🤷‍♀️

Jag träffar en massa trevliga hundar från en massa olika raser - men jag vill inte leva med dem och skulle aldrig köpa dem.
Jag är likadan. Men jag skulle hellre avstå hund än att köpa en om de hade stor risk attt uppleva lidandet att inte kunna röra sig bra eller andas obehindrat.
 
Jag är likadan. Men jag skulle hellre avstå hund än att köpa en om de hade stor risk attt uppleva lidandet att inte kunna röra sig bra eller andas obehindrat.
Jo samma här - samtidigt förstår jag varför andra tycker man är dum huvudet som vill ha en ny dobbis med dcmrisken det innebär. Så jag har förståelse för mops/fralla människorna även om jag anser att de måste ändra aveln NU sas.
 
Jo samma här - samtidigt förstår jag varför andra tycker man är dum huvudet som vill ha en ny dobbis med dcmrisken det innebär. Så jag har förståelse för mops/fralla människorna även om jag anser att de måste ändra aveln NU sas.
Jovisst, jag förstår känslorna, men inte att folk inte kan se förbi dem.

Jag bodde granne med en jättestor/känd/prisbelönad småhundskennel tillika internationella utställningsdomare i ett år. Jag tappade verkligen den sista lilla tilltron till utställningsvärlden efter det.
 
Jo samma här - samtidigt förstår jag varför andra tycker man är dum huvudet som vill ha en ny dobbis med dcmrisken det innebär. Så jag har förståelse för mops/fralla människorna även om jag anser att de måste ändra aveln NU sas.
Fast DCM innebär väl främst att det finns en risk att hunden dör i förtid? Det påverkar inte livet fram tills dess? Det tycker jag är en stor skillnad. Då ligger ju risken mer på dig som ägare, om man säger så, hunden lider inte av det.

Sen är det ju inte sällskapshund du har, och då blir ju små skillnader i raser ännu tydligare, tänker jag. När man har hundarna till någon mer specifik uppgift.

Jag har också mer förståelse för ”den rasen eller ingen” - om man då faktiskt väljer bort rasen när djuren lider i vardagen av de defekter som finns. Att man ändå skaffar en hund som har såna problem som fralla och mops har med anledningen att det inte finns någon med samma typ av egenskaper är något jag inte begriper. Då anser man liksom att det finns såna extremt viktiga egenskaper hos de här sällskapshundarna som man omöjligt kan hitta nog bra i någon annan ras, att det är värt att hundarna lider för det.
 
Hundvärlden generellt, både nördar och de som är "vanliga hundägare", kunniga, okunniga, erfarna osv är absolut mer öppna än de som vågar prata här.
Så det är mitt bidrag till denna tråd här, utifrån att jag själv är en person som avlar med öppen stambok.
Oj. Är det så du tycker forumet fungerar? Att medlemmar på buke inte törs skriva??
 
@Wingates och @Migo Kanske är det för att vi under min uppväxt hade ett antal hundar som dumpades på oss när de gått ur händerna på ägaren. Jag ser mer likheter än olikheter oavsett ras även om de såklart har olika egenskaper så är ju ändå hundar av samma ras olika de också i sin personlighet. De flesta av hundarna var det dessutom inget fel på alls när de fick lite struktur i tillvaron, ordentligt med motion och stimulans. Det var inte ofta vi märkta av de problembeteenden som de enligt tidigare ägarna skulle haft. Kanske är det därför jag inte har nåt problem med att se tjusningen i en rad olika typer av hund, att vi helt enkelt hade en hel del av varierande sort hemma under uppväxten.

Sen finns det såklart gränser för vad jag skulle acceptera hur mycket jag än vill ha hund, det ska ju vara roligt och givande även om jag kan tänka mig att lägga ner jobb även utanför det jag gör idag. Hundar med förväntat kort levnadsspann, missbildningar, utbredda allvarliga sjukdomar går helt bort. Då är jag hellre utan hund.
 
@Wingates och @Migo Kanske är det för att vi under min uppväxt hade ett antal hundar som dumpades på oss när de gått ur händerna på ägaren. Jag ser mer likheter än olikheter oavsett ras även om de såklart har olika egenskaper så är ju ändå hundar av samma ras olika de också i sin personlighet. De flesta av hundarna var det dessutom inget fel på alls när de fick lite struktur i tillvaron, ordentligt med motion och stimulans. Det var inte ofta vi märkta av de problembeteenden som de enligt tidigare ägarna skulle haft. Kanske är det därför jag inte har nåt problem med att se tjusningen i en rad olika typer av hund, att vi helt enkelt hade en hel del av varierande sort hemma under uppväxten.

Sen finns det såklart gränser för vad jag skulle acceptera hur mycket jag än vill ha hund, det ska ju vara roligt och givande även om jag kan tänka mig att lägga ner jobb även utanför det jag gör idag. Hundar med förväntat kort levnadsspann, missbildningar, utbredda allvarliga sjukdomar går helt bort. Då är jag hellre utan hund.
Jag tror helt enkelt inte att jag är en hundmänniska egentligen, det är samspelet runt djuren som gör att jag tycker om mina hundar 😅
 
En liten luddhund som en pudel eller en terrier eller en shipperke eller ett litet skägg eller en tibbe...Nej, det är helt omöjligt att hitta en fartig liten sällskapshund som inte är en fralla. Sockervadd hela bunten.

Fast jag upplever att det är just litenheten som gör att folk inte tittar närmare på grupp 9. Många som letar efter en familjehund vill ha en som ser ut som en ”standardhund” i ”normalstorlek” utan pälsvård. Alltså typ en labrador. Då är det ju inte så konstigt att man inte funderar två sekunder på en liten pudel även om det kanske är det som de borde ha.
 
Apropå mentala egenskaper. Det är väl lite oklart hur mycket av en hunds mentala egenskaper beror på ras, om vi bortser från de rent fysiska egenskaperna såsom storlek, päls och liknande som är klart rasbundna. Vissa jämförelser har gjorts både mellan olika raser och även blandraser i beteenden, jag tycker till exempel följande två studier från senare år är rätt intressanta.

Här har man bland annat tittat på både renrasiga, blandraser samt på raser mer indirekt via blandraser (för att försöka utesluta användandet av ras-stereotyper hos ägarnas rapportering av beteenden)https://www.science.org/doi/10.1126/science.abk0639. Där säger man att bara 9% av egenskaperna i hundars beteende förklarades av ras och att majoriteten av aveln alltså främst verkar vara utseende-avel. Att det finns vissa faktorer som verkar bero en del på ras, och då till exempel "biddability" (eventuellt går det översätta till "förighet"? Border collie tas som exempel). När det gällde sådant som hur lättprovocerad/lättpåverkad av skrämmande eller irriterande stimuli en hund var så beskrev ras däremot inte mycket alls.

I den här andra studien undersöker man hur förekomsten av rädsla, aggression och så vidare varierar mellan olika raser samt blandraser, och såg då flera skillnader https://www.nature.com/articles/s41598-020-59837-z. Där ligger blandraser ganska högt på bland annat separationsångest, men man nämner också möjligheten att förekomsten av vissa av de här problemen hos blandraser eventuellt kan bero på miljö, alltså att de kanske inte alltid fått en lika stabil start i livet som renrasiga hundar. Det är klart att det kan vara svårt att skilja på arv och miljö generellt.

Man ska förstås aldrig dra för höga växlar på enstaka studier, det finns alltid svagheter, det finns ju också referenser i de här studierna så man kan eventuellt klicka vidare på ämnet via andra studier in i oändligheten. Just de här studierna har lite liknande tillvägagångssätt men motsäger väl delvis varandra en del, även om de förstås inte har tittat på exakt samma saker och därför inte är helt jämförbara till att börja med, där den ena trycker på att det inte finns särskilt stora skillnader alls mellan raser medan den andra säger att det finns skillnader i vad som för många är ganska viktiga aspekter av beteende (förekomsten av olika "problembeteenden"). Det här råkade vara vad jag kom att tänka på nu som dessutom inte var låsta utan öppna för alla att läsa.
 
Senast ändrad:
Fast jag upplever att det är just litenheten som gör att folk inte tittar närmare på grupp 9. Många som letar efter en familjehund vill ha en som ser ut som en ”standardhund” i ”normalstorlek” utan pälsvård. Alltså typ en labrador. Då är det ju inte så konstigt att man inte funderar två sekunder på en liten pudel även om det kanske är det som de borde ha.
Fast sådana finns ju, de tillhör som sagt bara andra rasgrupper. :)
 
Apropå mentala egenskaper. Det är väl lite oklart hur mycket av en hunds mentala egenskaper beror på ras, om vi bortser från de rent fysiska egenskaperna såsom storlek, päls och liknande som är klart rasbundna. Vissa jämförelser har gjorts både mellan olika raser och även blandraser i beteenden, jag tycker till exempel följande två studier från senare år är rätt intressanta.

Här har man bland annat tittat på både renrasiga, blandraser samt på raser mer indirekt via blandraser (för att försöka utesluta användandet av ras-stereotyper hos ägarnas rapportering av beteenden)https://www.science.org/doi/10.1126/science.abk0639. Där säger man att bara 9% av egenskaperna i hundars beteende förklarades av ras och att majoriteten av aveln alltså främst verkar vara utseende-avel. Att det finns vissa faktorer som verkar bero en del på ras, och då till exempel "biddability" (eventuellt går det översätta till "förighet"? Border collie tas som exempel). När det gällde sådant som hur lättprovocerad/lättpåverkad av skrämmande eller irriterande stimuli en hund var så beskrev ras däremot inte mycket alls.

I den här andra studien undersöker man hur förekomsten av rädsla, aggression och så vidare varierar mellan olika raser samt blandraser, och såg då flera skillnader https://www.nature.com/articles/s41598-020-59837-z. Där ligger blandraser ganska högt på bland annat separationsångest, men man nämner också möjligheten att förekomsten av vissa av de här problemen hos blandraser eventuellt kan bero på miljö, alltså att de kanske inte alltid fått en lika stabil start i livet som renrasiga hundar. Det är klart att det kan vara svårt att skilja på arv och miljö generellt.

Man ska förstås aldrig dra för höga växlar på enstaka studier, det finns alltid svagheter, det finns ju också referenser i de här studierna så man kan eventuellt klicka vidare på ämnet via andra studier in i oändligheten. Just de här studierna har lite liknande tillvägagångssätt men motsäger väl delvis varandra en del, även om de förstås inte har tittat på exakt samma saker och därför inte är helt jämförbara till att börja med, där den ena trycker på att det inte finns särskilt stora skillnader alls mellan raser medan den andra säger att det finns skillnader i vad som för många är ganska viktiga aspekter av beteende (förekomsten av olika "problembeteenden"). Det här råkade vara vad jag kom att tänka på nu som dessutom inte var låsta utan öppna för alla att läsa.
Med tanke på att MH och MT ger ganska bra prognoser på vilka mentala egenskaper din hund kommer att ha om man jämför med släkten, tycker jag nog att rasen säger en hel del om vad man kan förvänta sig i den vägen. Givet förstås att man väljer en ras som utvärderas med MH och MT.
 
Ja, det jag tänker på är väl att "folk i allmänhet" inte gräver ner sig hur djupt som helst i nörderiet, utan att man nog får vara glad om de flesta kommit så långt som till "jag borde nog ha en sällskapshund"? Har man kommit dit har man ärligt talat kommit längre än många andra, men man har förmodligen inte förmågan att börja sålla i de andra rasgrupperna?

Min egen dröm hade tex varit en hund som på utsidan (storlek, pälstyp, osv) mest liknar en jaktcocker (eller miniversion av kleiner münsterländer eller breton) men på insidan påminner mer om en dvärgschnauzer.

Tittar jag på hur diskussionen går i bekantskapskretsen är det många som drömmer om tex jämte, belgare och stövare till typen, men med temperamentet hos en pappis. Vad folk i min rätt snäva spaning absolut inte vill ha är raser som ser ut som att de "är till för utställning". Tyvärr brukar det ju dra åt det hållet när en ras inte längre är avlad med en tydlig arbetsuppgift i åtanke.

Jag hade faktiskt lite liknande problem när jag letade efter en hund av spets-aktig typ som är inte helt igenom en brukshund men inte heller en sölig sällskapshund, allt är så mycket fluff! :crazy: Älskade min lundehunds päls, storlek och utseende för övrigt.
 
Ja men självklart! Men det är ju onekligen så att många gånger när folk beskriver sina önskemål och det är åt sällskapshållet, så får personen svaret ”titta på grupp 9”. Jag menar bara att det jag inte tycker det är konstigt att det inte är så intressant för många :)
Det håller jag med om. Det är verkligen inte lättnavigerat!
Skriver de däremot att de vill ha modell större tycker jag i alla fall på det här forumet att det brukar varieras en del.
 
Med tanke på att MH och MT ger ganska bra prognoser på vilka mentala egenskaper din hund kommer att ha om man jämför med släkten, tycker jag nog att rasen säger en hel del om vad man kan förvänta sig i den vägen. Givet förstås att man väljer en ras som utvärderas med MH och MT.
Motsvarigheten till att kunna förlita sig på ras är ju att man tar en helt slumpmässig individ av en viss ras baserat på rasens resultat som helhet på MH och MT, inte tittar på linjer alls, och utifrån det förväntar man sig en god prognos på just den individen. Jag tror att många inte skulle göra så, många skulle nog vilja titta mer specifikt på olika linjer just eftersom flera raser inte verkar vara tillräckligt homogena vad gäller bland annat mentala egenskaper för att vilja chansa på det viset i nuläget.

Fördelen med renrasiga hundar är förstås att man i större utsträckning kan titta på just linjer, vilket som du säger kan vara praktiskt användbart vid hundköp. Men den processen är något annat än att kunna förutsäga beteende utifrån just ras eller att vissa personligheter skulle vara specifika för vissa raser - det var väl mer sådant mitt inlägg handlade om, snarare än att köpa hund. Jag kanske skulle ha citerat någon för tydlighetens skull, men det blev ett rätt allmänt riktat "apropå mentalitet" inlägg så jag gjorde inte det.
 
Senast ändrad:
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Trav Hej Trav-Buke! Verkar lite dött på travsidan men hoppas det hänger några här fortfarande. Vad ska man tänka på när man köper hjul till...
Svar
3
· Visningar
346
Senast: Pegasus63
·
Hundavel & Ras Jag är hundlös för tillfället och det är så galet tomt. Saknar en fjutt att dela livet med, helt enkelt. Just nu är det tyvärr inte...
2 3
Svar
55
· Visningar
4 384
Senast: Myrten
·
Hundhälsa Ge mig all eran erfarenhet! Har upptäckt en liten liten kula i ett ljuver på vovven, högst upp (vid frambenen) och jag misstänker...
Svar
8
· Visningar
1 411
Senast: Viva
·
Hästmänniskan Jag har ett ”litet” problem som jag behöver få hjälp att tänka kring. Min häst måste flytta ganska omgående, av olika skäl. Jag har...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
9 204
Senast: Masse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp